 |
| XIOMARA CASTRO SARMIENTO, svär presidenteden den 27 januari 2022. Till vänster Luis Redondo, den nye ordföranden i landets parlament, kongressen. |
Honduras: En progressiv regering tar över en bankrutt
nation
Av Dick Emanuelsson
En kortare version är publicerad i Proletären
https://proletaren.se/artikel/stora-utmaningar-honduras-vansterpresident
TEGUCIGALPA / JANUARI-FEBRUARI 2022 / Den nya vänsterregeringen
Xiomara Castro i Honduras står inför gigantiska ekonomiska problem med en
statsskuld på 179 miljarder lempiras eller 7,3 miljarder dollar. Samtidigt
brottas regeringen med en inre revolt i sin parlamentsgrupp i regeringspartiet
Libertad y Refundacion, LIBRE som utnyttjas av högern och USA för att försvaga
och förlama den progressiva regeringens utlovade program.
Det kunde
inte ha börjat värre, menar alla som Proletären har talat med under den senaste
veckan i Honduras. ”Sju dagar som skakade Honduras och Libre”, skulle man kunna
sammanfatta tiden innan installationen av Xiomara Castro den 27 januari.
Torsdagen den
20 januari hade hon och koordinatören för Libre, Manuel Zelaya sammankallat parlamentsgruppen
av 50 ledamöter för att diskutera frågan om valet av ordförande för
parlamentet, landets enkammarkongress. Bara 30 dök upp samtidigt som en av de
20, Jorge Calix öppnade sitt hem för
två av de ledande språkrören i kongressen från landets avgående regeringsparti,
Partido Nacional, PN. De två uttalade
sitt partis stöd för Calix som ordförande för kongressen i likhet med 16 av det
liberala partiets 22 ledamöter. Därmed var krisen ett faktum.
 |
Tumult uppstod
när den avgående högerregeringens parlamentsledamöter ”kuppade” igenom beslutet
att utse dissidenten Jorge Calix (i mitten) till ny ordförande i koingressen utan att ge
det nya regeringspartiet Libres representant Rasel Tomé (till vänster) ordet för att föreslå
Luis Redondo som ny ordförande. Men två dagar senare vågade varken Calix eller
nationalisternas ledamöterna anlända till kongressen. Den hade tagits över av
FOLKET. |
ZELAYA OCH CASTRO HADE innan valet, i utbyte mot stöd till Libres
presidentkandidat gjort en överenskommelse med partiet Partido Salvador de Honduras, PSH att överlåta ordförandeposten i
kongressen till PSH:s ledamot Luis
Redondo. Libres parlamentsgrupp var i december med på noterna. Men när det
kom till beslut internt den 20 januari slog Calix och gruppen kring honom bakut
när de inte ens dök upp till mötet. Beslutet slog ned som en bomb bland Libres
medlemmar över hela landet som rasade.
– Det är 18
kontrarevolutionärer som har allierat sig med narkodiktaturen och Partido
Nacional, sa arbetarledaren och parlamentsledamoten Juan Barahona till
Proletären. Denne facklige veteran ledde motståndsfronten `La Resistencia´ efter
militärkuppen 2009 och är förbittrad över vad han kallar för förräderiet från
dem som anklagade den avgående högerregeringen för att vara ”en narkodiktatur”
men som nu hamnade i samma säng som detta partis främsta representanter.
 |
| Parlamentsledamoten JUAN BARAHONA intervjuas av svenske
reportern Dick Emanuelsson. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON-HUEZO |
Uteslöts
Under tumultartade
omständigheter valdes Jorge Calix till ordförande fredagen den 21 januari för kongressens
tillfälliga presidium. Detta skulle,
enligt författningen, ratificeras på söndagen den 23 januari.
På kvällen
den 21 januari uteslöts 18 av de 20. Senare har tre ångrat sitt beslut.
Samtidigt uppmanade Xiomara Castro partiets medlemmar i hela landet att mobilisera
och anlända till kongressen på lördagen den 22 januari för att förhindra att
gruppen Calix med allierade från den politiska högern skulle ratificera Calix
som kongressens ordförande på söndagsmorgonen i kongressbyggnaden.
Castros vädjan
fick gensvar från hela landet och kongressen togs helt sonika över fysiskt av tusentals
Libre-medlemmar som vakade dag och natt de kommande dagarna.
På söndagen
den 23 januari valdes i stället Luis Redondo som kongressens ordförande.
– Sedan 1950 väljer kongressen sin ordförande i sin egen fastighet, sa parlamentsledamoten
Jari Dixon när Proletären träffade honom utanför sessionssalen inne i
kongressen efter att 95 ledamöter och suppleanter valt Luis Redondo till
ordförande. Jorge Calix och den andra ”kongressen” samlades virtuellt via zoom
där han ratificerades av sin grupp, väl medveten, att om han skulle våga närma
sig kongressbyggnaden skulle inga livvakter i världen garantera hans liv.
Dixon, före detta åklagare som avskedades vid militärkuppen för att han
vägrade acceptera statskuppen, tillägger:
– Sedan en längre tid har de konspirerat mot sitt eget parti och
president tillsammans med nationalisterna. Det kan bara sammanfattas med ett
ord; förräderi!
 |
Parlamentsledamoten JARI DIXON.
FOTO: MIRIAM
EMANUELSSON-HUEZO |
Regeringstryckeriet togs över
För att
undvika att ”kuppmakarnas” beslut skulle formaliseras via regeringens så
kallade ”Gaceta Oficial”, en slags
kunggörelseskrift där alla lag- och regeringsbeslut trycks och offentliggörs
ockuperades tryckeriet. I stället trycktes beslutet om valet av Redondo som
ordförande för kongressen.
När vi
anländer till tryckeriet, mitt framför Högsta Domstolen, lyser grafikerna och
tryckarna upp och leder oss till fackets ordförande Luis Osorto:
– Jag vill
understryka att beslutet inte var fackets utan några av medlemmarna och aktiva
från Libre.
Men det är
uppenbart att ockupationen är populär bland de anställda som inte gjorde det minsta
motstånd. Osorto hoppas att konflikten snart ska lösas och att arbetarna kan se
framåt med en regering som inte är lika arbetarfientlig som den avgående.
 |
| LUIS
OSORTO (infällda bilden), fackordförande och några av de 185
anställda i det ockuperade regeringstryckeriet med LA GACETA OFICIAL i handen där
beslutet att utse LUIS REDONDO till ordförande för landets parlament,
kongressen blev offentliggjort. FOTO: LEOPOLDO ROMERO. |
Dagen innan
presidentinstallationen, twittrar Xiomara Castro om att hon har tagit emot
Jorge Calix i sitt hem och erbjudit honom posten som regeringens samordnare,
den kanske näst viktigaste posten i Honduras. Nyheten slår ner som ytterligare en
bomb bland partiets medlemmar som gått vakt runt kongressen dygnet runt i
nästan en vecka för att förhindra att kuppmakarna ska kunna ta sig in. Calix
tackar för erbjudandet och säger att han ska tänka över erbjudandet som han
fortfarande, den 6 februari inte har bestämt sig för hur han ska ställa sig.
Det har fått
Libres medlemmar och ledning att anta att bakom Calix återfinns en annan och mer
mäktig uppdragsgivare inom det honduranska storkapitalet.
Hans
valkampanj, som genomfördes i en helikopter som Camilo Atala ställde till
förfogande, visar vem Calix representerar, menar Libres medlemmar.
Atalafamiljen är av kristen palestinsk bakgrund och är Honduras´ mäktigaste storkapitalist.
Atala är bland annat ägare till konsortiet Desa som Bertha Caceres kämpade mot och gav sitt liv för att Lenkafolket
skulle rädda sin flod, Rio Gualcuarque.
Stadions portar sprängs
Vid midnatt mellan
den 26-27 januari börjar medlemmar i Libre från hela landet att anlända till
huvudstadens fotbollsstadion där presidenterna traditionellt samlas för att ta
emot presidentbaneret. Stadion rymmer 30 000 personer och på morgonen sprängs av
två portarna av folkmassorna som har enorma förväntningar på den nya
regeringen.
På en av
läktarna har en över hundra meter lång muralmålning skapats av Honduras´ bästa
konstnärer. De föreställer de martyrer som mördades under militärkuppen och de
efterföljande åren. En rörande upplevelse att se eftersom många som vi
intervjuade under dessa dramatiska år nu är borta, men inte bortglömda.
 |
Honduras har
fått sin första kvinnliga president och det uppskattas av landets kämpande kvinnor.
FOTO: MIRIAM EMANUELSSON-HUEZO. |
Hopplöst skuldsatt nation
I Honduras är
38 procent av befolkningen extremt fattiga, de har inte ens pengar till ett mål
mat om dagen. Landets BNP är bara 23,8 miljarder dollar, men landet har mer än
16,5 miljarder dollar i skulder, vilket betyder att dess skuld är nästan
70 % av storleken på hela ekonomin.
Xiomara
underströk i sitt installationstal den nästan hopplösa ekonomiska situationen
som den avgående högerregeringen överlämnar till Castro:
– Den
ekonomiska katastrof jag får ta över är oöverträffad i landets historia. Dess
inverkan på människors liv återspeglas i ökningen av skulden med 700 procent.
Fattigdomen har ökat till 74 procent och har förvandlat Honduras till det
fattigaste landet i Latinamerika. Denna siffra förklarar i sig själv karavanerna
av tusentals människor som lämnar landet för att söka bättre möjligheter för
sina liv.
Den första
kvinnliga presidenten i detta macholand menade trots allt att ”vi krossar
kedjor och vi bryter upp traditioner”!
Men frågan är
om det är möjligt.
– Betalningen
av räntan på statsskulden och amorteringen av denna tar i detta ögonblick 50
procent av intäkterna på statsbudgeten.
– Efter 12 år
av diktatur steg saldot från den interna skulden från 20 miljarder lempiras (810
miljoner USD) till 179 miljarder lempiras (7,3 miljarder USD).
Vid tiden för
den USA-stödda kuppen 2009 hade Honduras en utlandsskuld på 2,481 miljarder
dollar. Nu är den uppe i 9,25 miljarder dollar.
Det mesta av
budgeten går till löner och arvoden till de 210 000 offentliganställda, varav
152 000 arbetar inom sjukvård, utbildning, försvar och säkerhet.
 |
| Honduras´ utlandsskuld. |
4 av 10 dollar i korruption
Men
korruptionen är en cancer i den honduranska samhällskroppen. Och Castro gav
exempel på det från det fragmenterade statliga el-bolaget ENEE där guldklimpen,
generering av elektricitet är i händerna på den privata oligarkin i Honduras
och distributionen av elen via ENEE i händerna på ett skandalomsusat
colombianskt företag. Den colombianske direktören lämnade in sin avskedsansökan
samma dag som Xiomara svor presidenteden och återvände till Colombia.
– Förlusterna
på grund av ren stöld inom ENEE överstiger 38 procent (av företagets budget). Det
har en inverkan på kassaflödet på mer än 450 miljoner dollar per år.
De logiska
frågan som alla honduraner i dag ställer sig är:
Hur ska denna
budget klara de fyra prioriterade områdena som regeringen Castro ställer sig
just inom sjukvård, utbildning, mat för dagen och arbete?
 |
| Landets BNP 2020 |
Oligarkins energimonopol
När Honduras
under den störtade president Manuel Zelaya anslöt sig till det venezuelaledda
Petrocaribe och ALBA sänktes bränslepriserna med hälften när det venezuelanska
statliga PDVSA exporterade bränsle till Honduras. Samtidigt inleddes
prospekteringar i kusten i Karibien där de anses finnas stora oljereserver. De
transnationella Texaco och Shell och den nationella oligarkin chockades och
inledde konspirationerna om en statskupp mot Zelaya.
Det är
framför allt två oligarker och aktiva i konspirationen vid statskuppen 2009; Freddy
Nasser och Schucry Kafie. Nedanstående är en uppställning på deras närmast
monopolliknande ställning inom energisektorn i landet [1]:
- Grupo
Terra (Freddy Nasser), Emce (Freddy Nasser)
- Enersa, termoelektrisk anläggning (Freddy Nasser)
- Río Blanco, termoelektrisk anläggning (Freddy
Nasser)
- Lufussa, termoelektrisk anläggning (Schucry
Kafie)
- Elcosa, termoelektrisk anläggning (Freddy Nasser)
- Petróleos
de Honduras (Hondupetrol) (Freddy Nasser)
- Gasolineras
Uno (Freddy Nasser)
- Empresa
Transporte y Maquinaria (Tramaq) (Freddy Nasser)
- Energía y
Transmisión (Enetran) (Freddy Nasser)
- Semeh (Rafael
Ferrari, Arturo Corrales)
- Dinapower,
biocombustible (Miguel Facussé Barjum)
För Xiomara
Castro de Zelaya är detta en rent mardrömsliknande situation, hur kunna hålla
löftet till en miljon fattiga honduraner om gratis elektricitet om de konsumerar
mindre än 150 kwh?
 |
| "Parasiterna", som de kallas, de två energioligarkerna i Honduras. De tar ut priser på sin producerade energi som de säljer till staten som ligger sex gånger högre än den energi som det statliga ENEE producerar. |
USA:s intresse
Närvaron av Joe
Bidens vicepresident Kamala Harris
har sin bakgrund i USA:s militära närvaro i landet. Hon och USA-ambassaden har
varit aktiva, både innan valet som efter detsamma. Brian A. Nichols, State Departements Sekreterare för den Västra Hemisfären
anlände till Honduras en vecka INNAN Xiomara Castro svor presidenteden. Nichols
framträdde varje dag i medier och på konferenser i en aktivitet som väckte
förundran bland alla i Honduras. Nichols utfärdade rekommendationer till höger
och vänster vilket fick Proletären att ställa följande fråga till Juan Barahona:
* Hur länge ska USA agera som om Imperiet har
vårdnaden över landet?
– Tyvärr är
Honduras´ historia kantad av inblandning från det nordamerikanska Imperiet. Det
manifesterades vid ett tillfälle via bananbolaget här som bestämde vem som
skulle bli president och vem och när denne skulle avsättas. De kommer inte att
frivilligt acceptera att detta land frigör sig. Men med segern som vi har
vunnit med Xiomara Castro går vi vidare mot befrielsen av vårt folk, säger en
optimistisk Barahona.
I BAKGRUNDEN HANDLAR Kamala Harris uppseendeväckande besök i Honduras om
tre teman, säger Ruy Diaz, facklig
ledare inom den honduranska lärarkåren och en ledande kraft för vänstern inom
Libre:
– Det handlar
om 1) fortsatt militär USA-närvaro
med tre militärbaser i det mest militärstrategiska landet i Latinamerika och
Karibien, 2) ett stopp eller minskande
av migrationen med en liknande modell som påtvingades Mexiko och president
Lopez Obrador, det vill säga stoppa migrationen vid de egna gränserna. 3) Det tredje motivet för Harris
neddimpande i fattiga Honduras är USA:s försvar av Taiwan, att förhindra att Honduras
bryter med Taiwan och upprättar förbindelser med Folkrepubliken, som Nicaragua
gjorde i december.
Harris
utlovade i sitt samtal med Xiomara Castro 1,2 miljarder dollar som hon hade
fått löfte av de korporativa företagen i USA för att förhindra fortsatt
migration av honduraner som varje dag i hundratals går i karavaner mot Norr.
Hittills har däremot inga som helst pengar eller projekt stoppat migrationen
eftersom varken den avgående regeringen eller USA kan skilja på Orsak och Verkan.
 |
USA:s
militära intresse i ”Amerikas Midja”, som Honduras, det mest
betydelsefulla geostrategiska landet på den amerikanska kontinenten kallas. |
Folkligt deltagande demokrati
I sitt tal på
stadion uppgav Xiomara Castro att den nya regeringen kommer att vända sig till
folket, antingen direkt via folkomröstningar eller, som ägt rum efter
valsegern, i direkta samtal med hela den folkliga och sociala rörelsen i
landet, en rörelse som under de tolv åren av högerregim många gånger har
slagits ned av militär och polis när den protesterat för högre löner eller mot
terrorn och hungern i landet. Många har dödats av de militariserade
säkerhetsstyrkorna, som till exempel under de två månaderna av protester efter
valfusket i november 2017 då officiellt 22 honduraner sköts ihjäl. Men människorättsorganisationerna
rapporterade om 40 döda.
– Vi kan inte
vara bundna till det faktum att vi måste få 86 röster som ersätter folkets röst
och inte tillåter oss att göra dessa samråd, sade hon, väl medveten om att hon
måste få en kvalificerad majoritet av ledamöterna i kongressen för
författningsförändringar, en majoritet som hon inte har. Än mindre efter att 18
av hennes eget parti har revolterat och allierat sig med den korrumperade
högern.
Med andra ord
står den nya presidenten bunden vid att betala skulder och räntor, pengar till
nya sociala och ekonomiska reformer, som hon utlovade i valrörelsen finns inte.
Därmed blir hon ett lätt redskap för de politiska krafter som inte vill se ett
Honduras gå vänsterut.
FAKTA: President-kongress
President: Xiomara Castro Sarmiento som svors in
av domaren Karla Rivera
Vice: Doris Gutiérrez
(Pinu-socialdemokrat), Salvador Nasralla (PSH) och Renato Pineda (Libre).
Kongressen (Parlamentet, 128 ledamöter):
Libertad y
Refundacion, Libre: 50
Partido
Nacional: 44
Partido
Liberal: 22
Partido
Salvador de Honduras, PSH: 10
Democrata
Cristiana, PDC: 1
Partido
Anticorrupcion, PAC: 1.
Omkring 60
utländska delegationer deltog.
Antal mord i Honduras 2021
Samordnaren
för det Nationella Observatoriet av Våld
(ONV) på det statliga universitetet UNAH, Migdonia
Ayestas, uppgav den 16 december 2021 att Honduras kommer att sluta 2021 med
en genomsnittlig frekvens på 40 mord per hundratusen invånare (pccmh), tre
punkter fler än 2020. [2].
År 2019 mördades 4077 personer, d.v.s.
11,2 mord per dag. [3]. I
Sverige var motsvarande siffra 1,1 per 100,000 medborgare [4].
Dagen efter
presidentinstallationen mördades i stadsdelen Villa Nueva i Tegucigalpa sju
personer i en ny massaker. Veckan innan hade tre andra människor mördats i den
stadsdelen där Proletären gjorde ett reportage inför valet i början av november
2021. Terrorn är ytterligare en faktor till varför 300 honduraner per dygn
lämnar Honduras.
