Bonde- och vänsterledaren Felix Vasquez innan han mördades av oligarkins dödsskvadroner i Honduras.
Nytt mord på bonde-
och indianledare i Honduras!
TEGUCIGALPA
/ 2020-12-27 / FELIX VASQUEZvar ordförande för bondeorganisationen
UTC, la Unión de Trabajadores del Campo, och hade vid
ett flertal tillfällen mordhotats och förföljts.
På kvällen Annandag Jul trängde sig okända män in i hans hus mellan städerna La
Paz och Marcala och sköt ihjäl Vasquez framför sin familj. Han var nominerad som parlamentsledamot för
partiet LIBRE, Libertad y Refundacion
vid valet som äger rum om ett år i Honduras.
Son ledare för Lenkaindianerna i
Honduras försvarade han regionens ursprungsbefolkningar och dess marker och
naturresurser. För drygt fyra år sedan föll också en annan legendarisk och över
världen känd ledare för Lenkafolket och Honduras, BERTHA CACERES.
I
DENNA DEL AV REGIONEN finns
det mäktiga krafter från den honduranska oligarkin med stora ekonomiska och
territoriella intressen av att exploatera såväl gruv- som energitillgångar.
Försvaret av skogarna och floderna kostade dessa två konsekventa revolutionärer
livet.
Och som sådan tvekade han inte att gå
i spetsen för den stora rörelsen som krävde frigivning av bondeledaren VÍCTOR VÁSQUEZfrån byn Simpinula.
Denne är koordinatör för Lenkaindianernas Råd i Simpinula och ledare för Lenkaindianernas
organisation MILPAH i staden La Paz.
Han fängslades för att han och organisationen hade deltagit i rörelsen från
detta ursprungsfolk som försvarade Lenkaindianernas territorium. Mot sig hade
de en mäktig fiende, gruvföretag och vattenkraftsprojekt.
Dick
Emanuelsson Tegucigalpa, Honduras
LÄS MER:
Honduras:
Indianblod flyter i kampen mot kraftverksprojektet i Rio Blanco
Journalisten FELIX MOLINA var nära att mördas den 3 maj 2016 när han besköts av en utsänd mördare när den taxi han färdades i stoppade för rött ljus. Felix ansvarade för den honduranska motståndsrörelsens radioprogram varje kväll under de tre åren efter militärkuppen 2009. Som koordinatör byggde han senare upp de sociala rörelsernas nätverk av radiostationer i Honduras. Därmed utmanade han den VERKLIGA MAKTEN i landet.
Honduras: Ny dokumentär om den fysiska
utrotningen av journalister i det centralamerikanska landet där 50 journalister
har mördats sedan militärkuppen 2009
Av Dick Emanuelsson
”GRÄVARREPORTRAR” eller `Reporteros de Investigación´ som gruppen heter på spanska
bildades av honduranska journalister som vill göra något mer än referat för en
dagstidning, radio eller tevekanal.
WENDY FUNES heter kollegan som tog initiativet och som igår, den 8 december
2020 premiärvisade följande korta dokumentär (18 minuter) på en av Tegucigalpas
biografer.
Wendy stötte vi på i
oktober 2011 då hon hade valts till facklig ordförande för 30 journalister och
fotografer på tevekanalen ”Canal 10” i Honduras. Ägaren Rodrigo Wong Arévalo,
omdöpt till ”Chino Cochino”, den Smutsige Kinesen, apropå hans kinesiska påbrå av
den då aktiva Motståndsrörelsen ”La Resistencia” sparkade sju i styrelsen för
de 30 anslutna medlemmarna i fackklubben.
Nyheten om den nyfödda Journalistklubben
på Canal 10 överraskade alla kollegor det året. Honduras var då i inledningen
till ett land som under de tio år sedan statskuppen har militariserats på alla
nivåer. År 2010 begravde vi tio kollegor och kamrater som hade mördats av
”okända krafter”. Deras journalistik låg inte i paritet med riktlinjerna av den
militära statskuppen, verkställd och i tysthet stödd av USA och dess
utrikesminister Hillary Clinton.
Wendy Funes i mitten, omgiven av två av sina kamrater i klubbstyrelsen som avskedades efter att 30 anställda på "Canal 10" hade bildat en journalistklubb. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.
I STÄLLET FÖR ATT GE reportrar och kamera- och fotografer skydd utsattes de för spe och spott av
den fascistoida regim som hade valts bara några månader efter statskuppen,
uppbackad av USA-ambassaden. Motståndsrörelsen hade uppmanat till bojkott av
valet som genomfördes samtidigt som fascistjuntan kontrollerade makten via ett
undantagstillstånd.
Tänk på det nu när samma
krafter med USA, EU och Lima-Kartellen i spetsen INTE erkänner valet i
Venezuela och i stället, i klar motsättning till den venezuelanska
författningen, anser att valet inte kan erkännas trots att de tio främsta
oppositionspartierna deltog och 1500 internationella observatörer från 34
länder deltog och övervakade valet.
I stället anser de tre
nämnda mäktiga aktörerna att marionetten Juan
Guaidó, vars mandat som parlamentsledamot upphör den 6 januari 2021, ska
ges fortsatt stöd som en fiktiv ”interimspresident” på obestämd tid, det vill
säga så länge USA inte har en regering som är i dess politiska tycke, en
händelse som inte har sin motsvarighet under modern tid.
OCH I HONDURAS OCH PÅ Canal 10 gick det som det går i ett land under USA:s stövelklack; Wendy och
de sju i klubbstyrelsen som hade valts av sina kamrater fick sparken av ”den
Smutsige Kinesen” Wong, trots den nya fackklubben hade registrerats hos
Arbetsmarknadsministeriet, enligt lagens bokstav. Men ministeriets korrumperade
tjänstemän och politiker är mer allierade till arbetsgivarsidan hos medierna än
ett försvar till de anställda. Från ministeriet utgick informationen omedelbart
till Wong som inledde sin motoperation.
– Det är ett faktum att
vi inte ges någon rätt att organisera oss i en fackförening, trots att
författningen ger oss den rätten. Wong har avskedat oss. Han har sagt till oss
att det är en administrativ omstrukturering. I lagen om anställningsskydd anges
att vi måste meddela arbetsgivaren när vi tänker bilda en fackförening för att
ges stöd och rätt av staten. Trots detta skydd har vi fått
uppsägningsbeseskedet den 14 oktober. Men vi skickade in anmälan om att vi ville
registreras som en facklig organisation redan den 11 oktober, sa Wendy den där
dagen för nio år sedan då vi stod framför Wongs redaktionshus som han pompöst
kallade ”Torre de Libertad”,
Frihetstornet men av Motståndsrörelsen också omdöpt till ”Ondskans Torn”!
FÖR WONG TILLHÖRDE och tillhör de mest rabiata antikommunisterna i Honduras. Från Canal 10
bokstavligen spydde och spyr han ut okvädningsord mot den då störtade liberale
presidenten Manuel Zelaya, för att inte tala om Nicaraguas Daniel Ortega,
Venezuelas Hugo Chavez och Kubas Fidel Castro som alla anklagades för att stå
bakom en ”gerilla i Honduras” som aldrig någon hade sett, än mindre hade hört
avlossa ett enda skott. Till och med den libanesiska Hizbollaharmén påstod ”Den
Smutsige Kinesen” ha hört skulle utgöra ett väpnat motstånd uppe vid den
karibiska kusten där Hizbollah påstods ha gerillaläger bland bananplantagerna.
ETT axplock av mördade journalister i Honduras sedan den militära statskuppen 28 juni 2009, uppbackad av Hillary Clinton och den inhemska borgarklassen.
Militär statskupp 28 juni 2009, uppbackad av Hillary Clinton och USA. I bakgrunden det ockuperade presidentpalatset. FOTO: DICK EMANUELSSON.
SEDAN 2002 HAR ÖVER 80 journalister mördats i Honduras, närmare ett 50-tal sedan
Clintons och generalernas militärkupp den 28 juni 2009. Cirka 45 kollegor har
tvingats i exil efter mordhot eller misslyckade mordattentat mot reportrarna.
Bakgrunden till den minst
sagt dramatiska situationen, som Svenska Journalistförbundet aldrig har
uppmärksammat, i stället fullt upptagen med de internationella kampanjer som
utgår från USAID, CIA:s civila ”biståndsorgan” mot Kuba, Nicaragua eller
Venezuela är att det finns seriösa journalister som Wendy som inte säljer sig för
att medieägaren står för en politisk linje som hen vill påtvinga reportern.
Detta är också bakgrunden
till varför Wendy och ett tiotal av hennes kollegor bildade ”Reporteros de Investigación”,
Grävarreportrar. På premiärkvällen för visningen av deras dokumentär hade ett
50-tal kollegor dykt upp.
I dokumentären har även
Miriam och jag gett vårt bidrag som när vi intervjuade Wendy och den avskedade
klubbstyrelsen 2011. Men även ett par andra avsnitt under konfrontationerna med
den militariserade kravallpolisen.
KAMRATERNA OCH KOLLEGORNA i Honduras är värda allt stöd, i synnerhet de
som granskar den korrumperade och livsfarliga makten bestående av det politiska
etablissemanget, narkotikakartellerna som ofta har kopplingar till de
förstnämnda men även till den makt som i Honduras har det ”Sista Ordet”,
USA-ambassaden. Den verksamheten är inte helt riskfri, vilket de 50 mördade
kollegorna sedan militärkuppen är en bekräftelse på.
Video: Tips, använd
översättningsappen till engelska, svenska eller annat språk:
Amerikanska helikoptrar av typen Chinook CH-47 flyger över Honduras. De har utgått från USA:s militärbas i landet, Soto Cano, eller Palmerola som den kallas, USA:s längsta landningsbana i Centralamerika. FOTO: Senior Airman Jovan Banks.
Så ringar USA in Venezuela steg för steg
Av
Dick Emanuelsson
Sedan slutet av
januari pågår en gradvis militär förberedelse för en USA-ledd invasion av
Venezuela, menar såväl venezuelanska som colombianska och sydamerikanska
analytiker. Strypgreppet om Venezuela dras åt, ekonomiskt och militärt.
En armé av tio tunga militära USA-helikoptrar dånade
under hela dagen den 28 maj över det nationella luftrummet i Honduras. Landet
är stängt för lufttrafik sedan två månader på grund av pandemin. Samtidigt gjorde
sig en Brigad av infanterister i USA sig klara för att transporteras och landa
i Colombia. De påstås ska ”förstärka de colombianska militära styrkorna”,
uppgav USA-ambassaden i Bogota i ett uttalande. Mot vem? undrade folk
i både Honduras och Colombia.
Gilberto Rios, från det honduranska vänsterpartiet Libre.FOTO: MIRIAM HUEZO.
Det
är ingen slump, säger Gilberto Rios, ledamot av Centralkommittén i
det honduranska vänsterpartiet Libre, Libertad y Refundación i följande
intervju för Proletären.
–
Honduras har alltid uppträtt som en koloni, som en satellit till USA:s utrikespolitik.
Sedan militärkuppen i juni 2009 har Pentagons närvaro i landet intensifierats
och förstärkts, på alla nivåer.
Som en bekräftelse
landade den 5 juni förra året 300
marinsoldater på USA:s största
militärbas i Centralamerika, Soto Cano,
eller Palmerola som den kallas av honduranerna. Basen har den
längsta landningsbanan i Centralamerika.
Samtidigt bekräftade Pentagon
den 4 september 2019 byggandet av nya militära kaserner vid
Palmerola med en investering på 21 miljoner dollar. Men enligt Proletärens
källor investeras det i den militära delen. Under den långa landningsbanan
existerar det ytterligare en underjordisk nivå som utgör den hemliga delen.
– Basen är strategisk
för USA:s Södra Militära Sydkommando (SOUTHCOM). Det är ett
kommunikationscenter och ett enormt bränslelager för deras plan. De förfogar
till och med med elektriska fordon och en egen radio- och tevekanal. I ett krig
och en internationell konflikt blir det utan tvekan ett militärt mål att
förstöra. På grund av basens karaktär, storlek och geografiska och
strategiska position i centrum av Centralamerika är det mycket möjligt att de
har ett installerat luftvärnsförsvar modell El MIM-104 Patriot för att försvara
basen. Det förvandlar Honduras till ett militärt mål i ett krig mellan stormakterna,
berättar vår källa. Han säger att Venezuela, Nicaragua och Kuba ligger inom
bekvämt räckhåll för de transport- eller bombplan som vid en konflikt skulle
använda Palmerola som utgångsbas.
Från Colombia till
Venezuela
USA:s utrikesminister Mike
Pompeo sa den 20 januari
2020 i den colombianska huvudstaden Bogota att USA kommer att
vidta ”fler åtgärder” till stöd för den självutnämnde presidenten Juan Guaidó.
Tre dagar senare landade i Colombia 100
amerikanska fallskärmsjägare som samövade med sina colombianska kollegor nära
gränsen till Venezuela.
Den 25 mars konfiskerades
av colombiansk trafikpolis en enorm vapenarsenal på väg till de tre
militärlägren i det colombianska länet Guajira. Den venezuelanska
avhopparen och generalmajoren Cliver Alcala, bosatt i två år i Barranquilla,
tog på sig ansvaret för arsenalen. Han rapporterade direkt till
radiostationen "W Radio" i Bogotá att arsenalen var en del av ett
kontrakt och avtal med Juan Guaidó. Han hävdade också att DEA var medveten
om planen att invadera det venezuelanska landet.
USA:s 4:e Flotta och
Gröna Baskrar
Den 1 april,
under ledning av USA:s 4:e Flotta, inleddes en gigantisk marinmanöver nära den
venezuelanska kusten. 22 stater deltar i den.
Den 16 april meddelade Pompeo själv att USA-flaggan snart skulle
hissas igen vid dess ambassad i Caracas.
Den 3 maj dödades åtta medlemmar i ett militärt försök att
invadera Venezuela, bara åtta kilometer från flygplatsen.
Den 4 maj arresterades ytterliga åtta legosoldater,
inklusive två före detta ”Gröna Baskrar”, Luke Alexander Denman och Airan
Berry.
Den 27 maj uppmanade USA-ambassaden i Tegucigalpa sina medborgare
i Honduras att lämna landet på grund av ”hälsotillståndet”. Ambassaden
erbjöd sex flygavgångar mellan 28 maj och 2 juni, redan bokade.
Åtta legosoldater varav två f.d. "Gröna Baskrar", krigsveteraner från Irak och Afghanistan deltog den 4 maj i ett invasionsförsök av Venezuela men tillfångatogs av den venezuelanska Folkmilisen bestående av fiskare i det lilla samhället..
Den
28 maj aktiverade
USA-basen i Honduras sin Helikopterflottilj bestående av 10 helikoptrar,
inklusive Chinooks CH-47, Blackhawks UH-60 och HH60 från USA:s armé. Samma dag rapporterade den
amerikanska ambassaden i Bogotá att en Infanteribrigad med specialstyrkor skulle
anlända till Colombia i juni för att öva och ge råd till de colombianska
militärstyrkorna.
– Vi ser med stor oro på
dessa militära helikopterövningar över vårt nationella territorium. Honduras
har alltid uppträtt som en koloni, en satellit i tjänst för USA:s utrikespolitik. Låt
oss komma ihåg att sedan den första kupp som ägde rum i Latinamerika 1954, mot Guatemalas
progressive president Jacobo Arbenz, utgick från Honduras. Från Honduras utgick
1965 de luftburna USA-trupperna vid störtandet av Juan Bosch i Dominikanska
republiken. På 1970-talet tjänade den honduranska armén som ett
träningsläger för den Salvadoranska armén som bekämpade FMLN-gerillan. Och på 1980-talet
var Honduras en militärbas för den nicaraguanska kontrarevolutionen.
Ett kontinentalt fast hangarfartyg
Den honduranska armén
deltog på USA:s sida i kriget mot Irak, fortsätter Rios som anklagar de
honduranska regeringarna för att ha förvandlat Honduras till ett kontinentalt
fast hangarfartyg med Palmerola som operationscentrum.
– Det var också till
USA-basen som den honduranska arméns flygplan landade på morgonen den 28 juni
2009. Den enda passageraren var Manuel Zelaya Rosales, Honduras´ störtade och
kidnappade president. Efter 15 minuter och efter att ha samtalat med ledningen
för USA-basen lyfte planet och flög söderut, mot Costa Rica där Zelaya kastades
av på landningsbanan i huvudstaden San Jose de Costa Rica.
I den röda punkten landade USA-trupperna den 12 mars. Det var 13 dagar INNAN vapenarsenalen till den amerikanska legoknektsfirman Silvercorp hade beslagtagits av den colombianska trafikpolisen i det colombianska länet Guajira och en dryg månad innan legosoldaternas invasionsförsök. Lägren låg utanför staden Riohacha. USA-trupperna landade bara några mil till den venezuelanska gränsen och den oljerika delstaten Zulia.
Ett av de amerikanska militära transportplanen som landade i colombianska Guajira den 12 mars. Med vilken last?
I SAMHÄLLET Tres Bocas, i länet La Guajira, Colombia anlände USA-trupp för att samöva med sina colombianska värdar i påstådda "humanitära och civila aktioner". Det är i ett område som ligger bara några mil till den venezuelanska gränsen och ett par mil till de tre militära träningslägren som den amerikanska legoknektsfirman Silvercorp förfogade över och där den tränade ett 70-tal personer för invasionen av Venezuela den 3-4 maj. FOTO: U.S. Air Force by Capt. Beau Downey.
Honduras-Kuba-Nicaragua
– USA:s SOUTHCOM har
efter statskuppen låst sig fast i en regional strategi för militär
kontroll. Låt oss komma ihåg att Honduras är ett land med tre landgränser; Guatemala,
El Salvador och Nicaragua. Men vi har också nio maritima gränser,
inklusive till Colombia. Vi är det land som geografiskt är närmast Kuba och
Nicaragua i Centralamerika. För USA är det en oerhört viktig militär
strategisk position, tillägger Rios.
Honduras´
presidentJuan Orlando
Hernández betraktar Rios som en vasall och lydpojke till USA:s
utrikespolitik. Hernández utvisade
förra året den venezuelanske ambassadören och erkände Guaidós man. Honduras har
som få länder i världen flyttat sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem och
deltar aktivt i USA:s aktioner mot Venezuela som medlem i Lima-Gruppen.
Han anser att invasionsförsöket den 3-4 i
verkligheten inte handlade om att inta presidentpalatset och kidnappa president
Nicolas Maduro.
– Landstigningen handlade mer om att upprätta ett
militärt brohuvud vid kusten samtidigt som de övriga i konspirationen, totalt
har ett 90-tal inblandade gripits, skulle starta väpnade terroristaktioner i
Caracas. Det skulle ge ett sken av ett allmänt uppror i Venezuela. I det läget
skulle ett upprop skickas ut till det internationella samfundet, vilket är USA,
om en ”humanitär invasion”.
USA-oppositionens
invasionsplan
Corina Machado menar att bara en USA- invasion av Venezuela kan få bort den folkvalda Maduroregeringen. Här i ett kärt besök i Vita Huset och Georg Bush jr.
Corina Machado är, vid sidan av Juan Guaidó och Leopold
Lopez den militaristiska oppositionens mest aggressiva representant. Hon
representerar det högerextrema partiet ”Vente Venezuela”. I ett debattinlägg den
7 juni med den spanska dagstidningen El Mundo, som har rubriken ”Venezuela:
den oundvikliga utmaningen för väst”, säger Machado,
att den del av oppositionen hon representerat under 20 år med alla medel har
försökt att besegra Chavez- respektive Maduroregeringarna. Hon låter närmast
resignerad och säger att det enda som kan störta den folkvalda regeringen
Maduro är en ”Freds- och stabiliseringsoperation”. I klartext har Machado bytt
ut ordet Krig- med Fred och ”Invasion” med Stabiliseringsoperation. Aktörerna
ska utgöras av ”en Internationell Koalition”.
Hon erkänner att det inte finns någon juridisk
internationell rätt som kan ge en dylik ”koalition” rätt att invadera Venezuela:
– Men det är legitimt och det är en skyldighet att
ingripa med rätten att skydda, uppger Machado, en aktion som i klartext handlar
om USA:s självpåtagna rätt till ”humanitära invasioner”.
Därefter radar hon upp de aktioner som bör göras
efter en militär invasion, som hon i El Mundo kallar en ”mångfacetterad fredsoperation”:
”De långa knivarnas
natt”
a)
Territoriell kontroll, säkerhet och nedrustning, det vill säga slå ned allt väpnat och politiskt motstånd vilket i
Venezuela betraktas som ett kommande ”de långa knivarnas natt”, en slakt av allt
demokratiskt och revolutionärt motstånd mot en utländsk ockupationsmakt.
b) Humanitärt
bistånd. I princip handlar det om parallellen Chile efter
militärkuppen 1973; de grupper som hade hamstrat stora lager för att åstadkomma
folkligt missnöje i varubristens spår, öppnade portarna till sina lager. Eller
att USA kommer sälja i utbyte mot ekonomiska och politiska villkor sitt
”bistånd”.
c) Återuppbyggnad av nödinfrastruktur och offentliga
tjänster; d) återställande av lag och ordning; e) främjande av
rättsstatsprincipen och f) demokratisk återupprättande av de statliga institutionerna
i landet.
I klartext handlar dessa ovanstående punkter om en
total utrensning av chavister på alla nivåer, från rättsapparaten till den
militära, polisiära apparaten, såväl inom offentlig som privata institutioner
och förvaltningar.
Legitimera invasionen
med TIAR
Machado menar att den militära invasionen bör genomföras via det så
kallade TIAR- eller Rio-Avtalet (The Inter-American Treaty of Reciprocal
Assistance),
ett avtal som OAS 1947, mitt under det kalla kriget skapade som en politisk
garant med rätt att intervenera stater som är OAS-medlemmar och där den så
kallade ”demokratiska chartan” anses ha satts ur spel. TIAR har aldrig utlösts
någon gång, vilket inte betyder att det nu kan dammas av, även om Venezuela sa
upp avtalet 2012. Men marionettregimen Juan Guaidó anslöt sitt ”Venezuela” till
TIAR via den delen av landets Nationalförsamling som han kontrollerade fram
tills för några månader sedan. Samma Nationalförsamling ratificerade beslutet om
TIAR-medlemskap den 16 augusti 2019. Guaidós man i OAS innehar också Venezuelas
tomma plats i OAS efter att regeringen i Caracas lämnade organisationen, av Che
Guevara döpt till ”USA:s Kolonialministerium”, 2017.
För Corina Machado är detta avtal legitimt för att
invadera sitt eget land.
Fyra konkreta åtgärder
Denna kompromisslösa kvinna anser att sanktionerna
mot Venezuela har varit bra, men otillräckliga. Hon vill bokstavligen sätta en
direkt militär och ekonomisk blockad runt landets gränser för att tvinga
regering och svälta sitt folk till underkastelse, enligt följande fyra
åtgärder:
1.En brådskande och total blockad av alla finansiella och materiella flöden
från Venezuela till Kuba och ett avbrytande av alla telekommunikation mellan de
båda regeringarna & länderna.
2.Utöka omfattningen av den 4:e Flottans manöver med deltagandet av de 21
andra staterna som pågår i Karibien sedan 1 april så att den inkluderar en
total marin- och luftblockad av Venezuela. Målet är att stoppa den
venezuelanska regeringens internationella handel och förbindelser med Kina,
Ryssland, Iran som Machado kallar för ”icke kontinentala och odemokratiska makter”.
3.”Stoppa regeringens censur och propaganda genom högteknologiska medel”,
det vill säga ren cyberkrigföring, vilket vi sett hur det uttrycks när
USA slagit ut hela elsystemet i Venezuela vid ett flertal tillfällen.
4.”OPERATION INVADERA
VENEZUELA”, som Machado i stället kallar för att ”Leda en koalition för att skapa en
mångfacetterad Fredsoperation för Återhämtning och en Demokratisk övergång i
Venezuela”.
"Kuppmakarna (från 2002) flyr medan folket kräver att de ska straffas". Kuppresidenten Pedro Carmona tog sin tillflykt till Colombias ambassad efter att de fattiga i Caracas hade rest sig och slagit ner kuppmännen/kvinnorna som hade makten under 47 timmar. Därefter återinsattes president Hugo Chavez i presidentpalatset. USA led ett nytt politiskt nederlag efter att ha erkänt kuppregimen omedelbart i sällskap med Spaniens Jose Maria Aznar, IMF. FOTO: DICK EMANUELSSON.
Stödde statskuppen 2002
Corina Machado undertecknade kvällen den 12 april
2002 sitt namn i presidentpalatset Miraflores till stöd för Pedro Carmona
Estanga, Handelskammarens ordförande i Caracas som hade tagit makten, av
kuppmakarna utsetts till president efter att Hugo Chavez hade störtats dagen
innan. Men dagen efter återtog de revolutionära krafterna i landet makten och
återinsatte Chavez i presidentpalatsen den 14 april.
Machado ledde 2004 oppositionsalliansen Sumate, finansierad av USA:s olika
”biståndsorgan för demokrati”. Organisationen samlade in namnunderskrifter för
att få till stånd en folkomröstning om Chavez fortsatta innehav av
presidentposten eller om val till ny president skulle utlysas efter halva
mandatperioden. Det var en demokratisk rättighet som infördes i den nya
författningen som folket i en folkomröstning 1999 hade tagit ställning för och
som oppositionen utnyttjade för att fälla Chavez fem år senare.
Den 4 juni 2004 hade oppositionen lyckats samla in,
via Sumate 2.436.083 av de nödvändiga 2.451.821 namnunderskrifterna, det vill
säga ett överskott på bara 15.738 namn. Vid folkomröstningen den 15 augusti
2004 fick Chavez 57,836% procent, eller 4.917.279 röster, 1,2 miljoner fler än
i valet 1998. Oppositionen fick 42,164 procent, eller 3.584.835 röster. Corina
Machado gnisslande tänder och sa att det var valfusk medan Carter-Centret
kallade det venezuelanska valsystemet för ett av världens bästa, långt bättre
än USA:s.
När Chavez steg ut på presidentpalatsets balkong
klockan 4 på morgonen, när de sista rösterna hade räknats och segern var ett
faktum, steg jublet till orkanstyrka när han förklarade att ”den 4:e republiken
är för alltid död”!
Ett ”Andra
Vietnam”
För Corina Machado är en politisk dialog och lösning
på den venezuelanska krisen i hennes hemland omöjligt. Antingen kapitulerar
Maduro och regeringen och kastar in handduken, eller så avsätts han med
militära medel av utländska krafter, är Machados budskap. Det riktas mot stater
som Kina eller Ryssland och andra som anser att Venezuelas problem ska lösas av
venezuelanerna. Men vad Machado anser om dessa stater och vad som är nationellt
oberoende för Venezuela, summerar hon i intervjun med El Mundo:
– Att befria Venezuela är nödvändigt för att hejda Operationen mot väst från världens
kriminella krafter. Det handlar inte bara om att vara solidariska med
venezuelanerna. Det handlar om att var och en tar sitt historiska ansvar eller
ger efter för en sådan skrupelfri allians (läs Kina-Ryssland). Det ligger på
vårt ansvar att förhindra det. Det är därför vi måste agera tillsammans och
göra det nu!
Men det är lättare
sagt än gjort. Ett års försök att splittra Chavezlägret och den civila-militära
alliansen har misslyckats fullständigt. För att undvika ett ”Chile 1973”, med
efterföljande blodbad, har fler än 4,1 miljoner milismän & kvinnor
organiserats. USA kan bomba och slå ut viktiga militärstrategiska mål med hjälp
av kryssningsrobotar och ett överlägset flyg. Men en annan sak är att erövra
bostadsområde och kvarter eller en landsbygd som venezuelanerna och Folkmilisen
känner som sin ”egen gata”.
Det var därför som
Colombias förre president Juan Manuel Santos varnade Trump för att inte inleda
ett ”Andra Vietnam”.
USA:s militärbaser och övriga militära installationer i Honduras, Guatemala och El Salvador.
Inringningen av
Venezuela från Colombia och Honduras
EN KRONOLOGI
Den 5 juni
förra året 300 marinsoldater
på USA:s största militärbas i
Centralamerika, Soto Cano, eller Palmerola
som den kallas av honduranerna. Basen har den längsta landningsbanan i
Centralamerika.
Samtidigt bekräftade
Pentagon den 4 september 2019 byggandet av nya militära kaserner
vid Palmerola med en investering på 21 miljoner dollar. Under den långa
landningsbanan existerar det ytterligare en underjordisk nivå som utgör den
hemliga delen av basen.
Basen är strategisk
för USA:s Södra Militära Sydkommando (SOUTHCOM). Där finns ett
kommunikationscenter och ett enormt bränslelager för strids- och bombplanen. De
förfogar till och med över elektriska fordon och en egen radio- och tevekanal
på basen. I ett krig och en internationell konflikt blir det utan tvekan ett
militärt mål att förstöra.
På grund av basens
karaktär, storlek och geografiska och strategiska position i centrum av
Centralamerika är det mycket möjligt att de har ett installerat
luftvärnsförsvar modell El MIM-104 Patriot för att försvara basen.
Det förvandlar
Honduras till ett militärt mål i ett krig mellan stormakterna.
Venezuela, Nicaragua
och Kuba ligger inom bekvämt räckhåll för de transport- eller bombplan som vid
en konflikt skulle använda Palmerola som utgångsbas.
USA-helikoptrar på militärbasen Soto Cano (Palmeorla).
USA:s utrikesminister Mike
Pompeo sa den 20
januari att USA kommer att vidta ”fler åtgärder” till stöd för den
självutnämnde presidenten Juan Guaidó. Tre
dagar senare landade i Colombia 100
amerikanska fallskärmsjägare som samövade med sina colombianska kollegor nära
gränsen till Venezuela.
Den 25 mars konfiskerades
av colombiansk trafikpolis en enorm vapenarsenal på väg till de tre
militärlägren i det colombianska länet Guajira. Den venezuelanska
avhopparen och generalmajoren Cliver Alcala, bosatt i två år i Barranquilla,
tog på sig ansvaret för arsenalen. Han rapporterade direkt till
radiostationen "W Radio" i Bogotá att arsenalen var en del av ett
kontrakt och avtal med Juan Guaidó. Han hävdade också att DEA var medveten
om planen att invadera det venezuelanska landet.
Den 1 april, under ledning av USA:s 4:e Flotta,
inleddes en gigantisk marinmanöver nära den venezuelanska kusten. 22
stater deltar i den.
Den
16 april meddelade
Pompeo själv att USA-flaggan snart skulle hissas igen vid dess ambassad i
Caracas.
Den 3
maj dödades åtta
medlemmar i ett militärt försök att invadera Venezuela, bara åtta kilometer
från flygplatsen.
Den 4
maj arresterades
ytterliga åtta legosoldater, inklusive två före detta ”Gröna Baskrar”, Luke Alexander Denman och Airan Berry.
Den
27 majuppmanade USA-ambassaden i Tegucigalpa sina medborgare
i Honduras att lämna landet på grund av ”hälsotillståndet”. Ambassaden
erbjöd sex flygavgångar mellan 28 maj och 2 juni, redan bokade.
Den
28 maj aktiverade
USA-basen i Honduras sin Helikopterflottilj bestående av 10 helikoptrar,
inklusive Chinooks CH-47, Blackhawks UH-60 och HH60 från USA:s armé. Samma dag rapporterade den
amerikanska ambassaden i Bogotá att en Infanteribrigad med specialstyrkor
skulle anlända till Colombia i juni för att öva och ge råd till de colombianska
militärstyrkorna.
Dick
Emanuelsson
28 maj 2020: USA:s helikopterarmada i södra Honduras nära gränsen till El Salvador och Nicaragua. Photo by Senior Airman Jovan Banks.
