Honduras: En progressiv regering tar över en bankrutt nation

XIOMARA CASTRO SARMIENTO, svär presidenteden den 27 januari 2022. Till vänster Luis Redondo, den nye ordföranden i landets parlament, kongressen.

 

Honduras: En progressiv regering tar över en bankrutt nation

Av Dick Emanuelsson

En kortare version är publicerad i Proletären
https://proletaren.se/artikel/stora-utmaningar-honduras-vansterpresident

TEGUCIGALPA / JANUARI-FEBRUARI 2022 / Den nya vänsterregeringen Xiomara Castro i Honduras står inför gigantiska ekonomiska problem med en statsskuld på 179 miljarder lempiras eller 7,3 miljarder dollar. Samtidigt brottas regeringen med en inre revolt i sin parlamentsgrupp i regeringspartiet Libertad y Refundacion, LIBRE som utnyttjas av högern och USA för att försvaga och förlama den progressiva regeringens utlovade program.

Det kunde inte ha börjat värre, menar alla som Proletären har talat med under den senaste veckan i Honduras. ”Sju dagar som skakade Honduras och Libre”, skulle man kunna sammanfatta tiden innan installationen av Xiomara Castro den 27 januari.

Torsdagen den 20 januari hade hon och koordinatören för Libre, Manuel Zelaya sammankallat parlamentsgruppen av 50 ledamöter för att diskutera frågan om valet av ordförande för parlamentet, landets enkammarkongress. Bara 30 dök upp samtidigt som en av de 20, Jorge Calix öppnade sitt hem för två av de ledande språkrören i kongressen från landets avgående regeringsparti, Partido Nacional, PN. De två uttalade sitt partis stöd för Calix som ordförande för kongressen i likhet med 16 av det liberala partiets 22 ledamöter. Därmed var krisen ett faktum.

Tumult uppstod när den avgående högerregeringens parlamentsledamöter ”kuppade” igenom beslutet att utse dissidenten Jorge Calix (i mitten) till ny ordförande i koingressen utan att ge det nya regeringspartiet Libres representant Rasel Tomé (till vänster) ordet för att föreslå Luis Redondo som ny ordförande. Men två dagar senare vågade varken Calix eller nationalisternas ledamöterna anlända till kongressen. Den hade tagits över av FOLKET.

ZELAYA OCH CASTRO HADE innan valet, i utbyte mot stöd till Libres presidentkandidat gjort en överenskommelse med partiet Partido Salvador de Honduras, PSH att överlåta ordförandeposten i kongressen till PSH:s ledamot Luis Redondo. Libres parlamentsgrupp var i december med på noterna. Men när det kom till beslut internt den 20 januari slog Calix och gruppen kring honom bakut när de inte ens dök upp till mötet. Beslutet slog ned som en bomb bland Libres medlemmar över hela landet som rasade.

– Det är 18 kontrarevolutionärer som har allierat sig med narkodiktaturen och Partido Nacional, sa arbetarledaren och parlamentsledamoten Juan Barahona till Proletären. Denne facklige veteran ledde motståndsfronten `La Resistencia´ efter militärkuppen 2009 och är förbittrad över vad han kallar för förräderiet från dem som anklagade den avgående högerregeringen för att vara ”en narkodiktatur” men som nu hamnade i samma säng som detta partis främsta representanter.

Parlamentsledamoten JUAN BARAHONA intervjuas av svenske reportern Dick Emanuelsson. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON-HUEZO

Uteslöts

Under tumultartade omständigheter valdes Jorge Calix till ordförande fredagen den 21 januari för kongressens tillfälliga presidium. Detta skulle, enligt författningen, ratificeras på söndagen den 23 januari.

På kvällen den 21 januari uteslöts 18 av de 20. Senare har tre ångrat sitt beslut. Samtidigt uppmanade Xiomara Castro partiets medlemmar i hela landet att mobilisera och anlända till kongressen på lördagen den 22 januari för att förhindra att gruppen Calix med allierade från den politiska högern skulle ratificera Calix som kongressens ordförande på söndagsmorgonen i kongressbyggnaden.

Castros vädjan fick gensvar från hela landet och kongressen togs helt sonika över fysiskt av tusentals Libre-medlemmar som vakade dag och natt de kommande dagarna.

På söndagen den 23 januari valdes i stället Luis Redondo som kongressens ordförande.

– Sedan 1950 väljer kongressen sin ordförande i sin egen fastighet, sa parlamentsledamoten Jari Dixon när Proletären träffade honom utanför sessionssalen inne i kongressen efter att 95 ledamöter och suppleanter valt Luis Redondo till ordförande. Jorge Calix och den andra ”kongressen” samlades virtuellt via zoom där han ratificerades av sin grupp, väl medveten, att om han skulle våga närma sig kongressbyggnaden skulle inga livvakter i världen garantera hans liv.

Dixon, före detta åklagare som avskedades vid militärkuppen för att han vägrade acceptera statskuppen, tillägger:

– Sedan en längre tid har de konspirerat mot sitt eget parti och president tillsammans med nationalisterna. Det kan bara sammanfattas med ett ord; förräderi!

Parlamentsledamoten JARI DIXON.
FOTO: MIRIAM EMANUELSSON-HUEZO

Regeringstryckeriet togs över

För att undvika att ”kuppmakarnas” beslut skulle formaliseras via regeringens så kallade ”Gaceta Oficial”, en slags kunggörelseskrift där alla lag- och regeringsbeslut trycks och offentliggörs ockuperades tryckeriet. I stället trycktes beslutet om valet av Redondo som ordförande för kongressen.

När vi anländer till tryckeriet, mitt framför Högsta Domstolen, lyser grafikerna och tryckarna upp och leder oss till fackets ordförande Luis Osorto:

– Jag vill understryka att beslutet inte var fackets utan några av medlemmarna och aktiva från Libre.

Men det är uppenbart att ockupationen är populär bland de anställda som inte gjorde det minsta motstånd. Osorto hoppas att konflikten snart ska lösas och att arbetarna kan se framåt med en regering som inte är lika arbetarfientlig som den avgående.

LUIS OSORTO (infällda bilden), fackordförande och några av de 185 anställda i det ockuperade regeringstryckeriet med LA GACETA OFICIAL i handen där beslutet att utse LUIS REDONDO till ordförande för landets parlament, kongressen blev offentliggjort. FOTO: LEOPOLDO ROMERO.

Dagen innan presidentinstallationen, twittrar Xiomara Castro om att hon har tagit emot Jorge Calix i sitt hem och erbjudit honom posten som regeringens samordnare, den kanske näst viktigaste posten i Honduras. Nyheten slår ner som ytterligare en bomb bland partiets medlemmar som gått vakt runt kongressen dygnet runt i nästan en vecka för att förhindra att kuppmakarna ska kunna ta sig in. Calix tackar för erbjudandet och säger att han ska tänka över erbjudandet som han fortfarande, den 6 februari inte har bestämt sig för hur han ska ställa sig.

Det har fått Libres medlemmar och ledning att anta att bakom Calix återfinns en annan och mer mäktig uppdragsgivare inom det honduranska storkapitalet.

Hans valkampanj, som genomfördes i en helikopter som Camilo Atala ställde till förfogande, visar vem Calix representerar, menar Libres medlemmar. Atalafamiljen är av kristen palestinsk bakgrund och är Honduras´ mäktigaste storkapitalist. Atala är bland annat ägare till konsortiet Desa som Bertha Caceres kämpade mot och gav sitt liv för att Lenkafolket skulle rädda sin flod, Rio Gualcuarque.

Stadions portar sprängs

Vid midnatt mellan den 26-27 januari börjar medlemmar i Libre från hela landet att anlända till huvudstadens fotbollsstadion där presidenterna traditionellt samlas för att ta emot presidentbaneret. Stadion rymmer 30 000 personer och på morgonen sprängs av två portarna av folkmassorna som har enorma förväntningar på den nya regeringen.

På en av läktarna har en över hundra meter lång muralmålning skapats av Honduras´ bästa konstnärer. De föreställer de martyrer som mördades under militärkuppen och de efterföljande åren. En rörande upplevelse att se eftersom många som vi intervjuade under dessa dramatiska år nu är borta, men inte bortglömda.

Honduras har fått sin första kvinnliga president och det uppskattas av landets kämpande kvinnor. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON-HUEZO.

Hopplöst skuldsatt nation

I Honduras är 38 procent av befolkningen extremt fattiga, de har inte ens pengar till ett mål mat om dagen. Landets BNP är bara 23,8 miljarder dollar, men landet har mer än 16,5 miljarder dollar i skulder, vilket betyder att dess skuld är nästan 70 % av storleken på hela ekonomin.

Xiomara underströk i sitt installationstal den nästan hopplösa ekonomiska situationen som den avgående högerregeringen överlämnar till Castro:

– Den ekonomiska katastrof jag får ta över är oöverträffad i landets historia. Dess inverkan på människors liv återspeglas i ökningen av skulden med 700 procent. Fattigdomen har ökat till 74 procent och har förvandlat Honduras till det fattigaste landet i Latinamerika. Denna siffra förklarar i sig själv karavanerna av tusentals människor som lämnar landet för att söka bättre möjligheter för sina liv.

Den första kvinnliga presidenten i detta macholand menade trots allt att ”vi krossar kedjor och vi bryter upp traditioner”!

Men frågan är om det är möjligt.

– Betalningen av räntan på statsskulden och amorteringen av denna tar i detta ögonblick 50 procent av intäkterna på statsbudgeten.

– Efter 12 år av diktatur steg saldot från den interna skulden från 20 miljarder lempiras (810 miljoner USD) till 179 miljarder lempiras (7,3 miljarder USD).

Vid tiden för den USA-stödda kuppen 2009 hade Honduras en utlandsskuld på 2,481 miljarder dollar. Nu är den uppe i 9,25 miljarder dollar.

Det mesta av budgeten går till löner och arvoden till de 210 000 offentliganställda, varav 152 000 arbetar inom sjukvård, utbildning, försvar och säkerhet.

Honduras´ utlandsskuld.

4 av 10 dollar i korruption

Men korruptionen är en cancer i den honduranska samhällskroppen. Och Castro gav exempel på det från det fragmenterade statliga el-bolaget ENEE där guldklimpen, generering av elektricitet är i händerna på den privata oligarkin i Honduras och distributionen av elen via ENEE i händerna på ett skandalomsusat colombianskt företag. Den colombianske direktören lämnade in sin avskedsansökan samma dag som Xiomara svor presidenteden och återvände till Colombia.

– Förlusterna på grund av ren stöld inom ENEE överstiger 38 procent (av företagets budget). Det har en inverkan på kassaflödet på mer än 450 miljoner dollar per år.

De logiska frågan som alla honduraner i dag ställer sig är:

Hur ska denna budget klara de fyra prioriterade områdena som regeringen Castro ställer sig just inom sjukvård, utbildning, mat för dagen och arbete?

Landets BNP 2020

Oligarkins energimonopol

När Honduras under den störtade president Manuel Zelaya anslöt sig till det venezuelaledda Petrocaribe och ALBA sänktes bränslepriserna med hälften när det venezuelanska statliga PDVSA exporterade bränsle till Honduras. Samtidigt inleddes prospekteringar i kusten i Karibien där de anses finnas stora oljereserver. De transnationella Texaco och Shell och den nationella oligarkin chockades och inledde konspirationerna om en statskupp mot Zelaya.

Det är framför allt två oligarker och aktiva i konspirationen vid statskuppen 2009; Freddy Nasser och Schucry Kafie. Nedanstående är en uppställning på deras närmast monopolliknande ställning inom energisektorn i landet [1]:

• Grupo Terra (Freddy Nasser), Emce (Freddy Nasser)
• Enersa, termoelektrisk anläggning (Freddy Nasser)
• Río Blanco, termoelektrisk anläggning (Freddy Nasser)
• Lufussa, termoelektrisk anläggning (Schucry Kafie)
• Elcosa, termoelektrisk anläggning (Freddy Nasser)
• Petróleos de Honduras (Hondupetrol) (Freddy Nasser)
• Gasolineras Uno (Freddy Nasser)
• Empresa Transporte y Maquinaria (Tramaq) (Freddy Nasser)
• Energía y Transmisión (Enetran) (Freddy Nasser)
• Semeh (Rafael Ferrari, Arturo Corrales)
• Dinapower, biocombustible (Miguel Facussé Barjum)

För Xiomara Castro de Zelaya är detta en rent mardrömsliknande situation, hur kunna hålla löftet till en miljon fattiga honduraner om gratis elektricitet om de konsumerar mindre än 150 kwh?

"Parasiterna", som de kallas, de två energioligarkerna i Honduras. De tar ut priser på sin producerade energi som de säljer till staten som ligger sex gånger högre än den energi som det statliga ENEE producerar.

USA:s intresse

Närvaron av Joe Bidens vicepresident Kamala Harris har sin bakgrund i USA:s militära närvaro i landet. Hon och USA-ambassaden har varit aktiva, både innan valet som efter detsamma. Brian A. Nichols, State Departements Sekreterare för den Västra Hemisfären anlände till Honduras en vecka INNAN Xiomara Castro svor presidenteden. Nichols framträdde varje dag i medier och på konferenser i en aktivitet som väckte förundran bland alla i Honduras. Nichols utfärdade rekommendationer till höger och vänster vilket fick Proletären att ställa följande fråga till Juan Barahona:

* Hur länge ska USA agera som om Imperiet har vårdnaden över landet?

– Tyvärr är Honduras´ historia kantad av inblandning från det nordamerikanska Imperiet. Det manifesterades vid ett tillfälle via bananbolaget här som bestämde vem som skulle bli president och vem och när denne skulle avsättas. De kommer inte att frivilligt acceptera att detta land frigör sig. Men med segern som vi har vunnit med Xiomara Castro går vi vidare mot befrielsen av vårt folk, säger en optimistisk Barahona.

 

I BAKGRUNDEN HANDLAR Kamala Harris uppseendeväckande besök i Honduras om tre teman, säger Ruy Diaz, facklig ledare inom den honduranska lärarkåren och en ledande kraft för vänstern inom Libre:

– Det handlar om 1) fortsatt militär USA-närvaro med tre militärbaser i det mest militärstrategiska landet i Latinamerika och Karibien, 2) ett stopp eller minskande av migrationen med en liknande modell som påtvingades Mexiko och president Lopez Obrador, det vill säga stoppa migrationen vid de egna gränserna. 3) Det tredje motivet för Harris neddimpande i fattiga Honduras är USA:s försvar av Taiwan, att förhindra att Honduras bryter med Taiwan och upprättar förbindelser med Folkrepubliken, som Nicaragua gjorde i december.

Harris utlovade i sitt samtal med Xiomara Castro 1,2 miljarder dollar som hon hade fått löfte av de korporativa företagen i USA för att förhindra fortsatt migration av honduraner som varje dag i hundratals går i karavaner mot Norr. Hittills har däremot inga som helst pengar eller projekt stoppat migrationen eftersom varken den avgående regeringen eller USA kan skilja på Orsak och Verkan.

USA:s militära intresse i ”Amerikas Midja”, som Honduras, det mest betydelsefulla geostrategiska landet på den amerikanska kontinenten kallas.

Folkligt deltagande demokrati

I sitt tal på stadion uppgav Xiomara Castro att den nya regeringen kommer att vända sig till folket, antingen direkt via folkomröstningar eller, som ägt rum efter valsegern, i direkta samtal med hela den folkliga och sociala rörelsen i landet, en rörelse som under de tolv åren av högerregim många gånger har slagits ned av militär och polis när den protesterat för högre löner eller mot terrorn och hungern i landet. Många har dödats av de militariserade säkerhetsstyrkorna, som till exempel under de två månaderna av protester efter valfusket i november 2017 då officiellt 22 honduraner sköts ihjäl. Men människorättsorganisationerna rapporterade om 40 döda.

– Vi kan inte vara bundna till det faktum att vi måste få 86 röster som ersätter folkets röst och inte tillåter oss att göra dessa samråd, sade hon, väl medveten om att hon måste få en kvalificerad majoritet av ledamöterna i kongressen för författningsförändringar, en majoritet som hon inte har. Än mindre efter att 18 av hennes eget parti har revolterat och allierat sig med den korrumperade högern.

Med andra ord står den nya presidenten bunden vid att betala skulder och räntor, pengar till nya sociala och ekonomiska reformer, som hon utlovade i valrörelsen finns inte. Därmed blir hon ett lätt redskap för de politiska krafter som inte vill se ett Honduras gå vänsterut.

 

FAKTA: President-kongress

President: Xiomara Castro Sarmiento som svors in av domaren Karla Rivera

Vice: Doris Gutiérrez (Pinu-socialdemokrat), Salvador Nasralla (PSH) och Renato Pineda (Libre).

Kongressen (Parlamentet, 128 ledamöter):

Libertad y Refundacion, Libre: 50

Partido Nacional: 44

Partido Liberal: 22

Partido Salvador de Honduras, PSH: 10

Democrata Cristiana, PDC: 1

Partido Anticorrupcion, PAC: 1.

Omkring 60 utländska delegationer deltog.

 

Antal mord i Honduras 2021

Samordnaren för det Nationella Observatoriet av Våld (ONV) på det statliga universitetet UNAH, Migdonia Ayestas, uppgav den 16 december 2021 att Honduras kommer att sluta 2021 med en genomsnittlig frekvens på 40 mord per hundratusen invånare (pccmh), tre punkter fler än 2020. [2]. År 2019 mördades 4077 personer, d.v.s. 11,2 mord per dag. [3]. I Sverige var motsvarande siffra 1,1 per 100,000 medborgare [4].

Dagen efter presidentinstallationen mördades i stadsdelen Villa Nueva i Tegucigalpa sju personer i en ny massaker. Veckan innan hade tre andra människor mördats i den stadsdelen där Proletären gjorde ett reportage inför valet i början av november 2021. Terrorn är ytterligare en faktor till varför 300 honduraner per dygn lämnar Honduras.

 

 

Honduras-Kuba: Den nya vänsterregeringens verkliga VÄNNER

Manuel Zelaya, före detta president i Honduras och störtad i en militärkupp 2009 med sina tentakler i USA:s utrikesdepartement, tog i lördags emot den kubanska ambassadören i Tegucigalpa Francisco Delgado och konsuln, Abel Fuentes hos partiet Libre.

Honduras-Kuba: Den nya vänsterregeringens verkliga VÄNNER

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA-HONDURAS / 2021-12-19 / Manuel Zelaya, före detta president i Honduras och störtad i en militärkupp 2009 med sina tentakler i USAs utrikesdepartement, tog i lördags emot den kubanska ambassadören i Tegucigalpa Francisco Delgado och konsuln, Abel Fuentes hos partiet Libre. Zelaya är partiets ”koordinatör”, i praktiken partiets ordförande.

Det kan tolkas som en dementi efter de senaste uttalandena och insinuationerna från USA-regeringens officiella organ, Voice of America (VOA) i meningen att den nya vänsterregeringen LIBRE (Libertad y Refundación), ledd av den nya tillträdande presidenten, XIOMARA CASTRO inte skulle ha samma vänskapliga förbindelser till ömsesidig nytta som under Manuel Zelayas regering. I stället, insinuerade VOA, att Castro skulle arbeta nära regeringen i Vita Huset.

 

Som Harald Edelstam 1973 i Chile

Kuba och även Venezuela och Nicaragua har stor sympati bland de tusentals medlemmarna i Libre.

Harald Edelstam, älskad av 
exilchilenare i Sverige. 

Ambassadörerna från dessa tre länder gick fysiskt ut till försvar av flera ministrar från den avsatte president Zelayas regering, aktioner nästan identiska som med Sveriges hjälte under militärkuppen i Chile den 11 september 1973, HARALD EDELSTAM.

Men medan EDELSTAM inte utsattes för fysiska angrepp, sparkades den kubanske och venezuelanske ambassadören av de honduranska militärerna när de undsatte utrikesministern, PATRICIA RODAS från att kidnappas av kuppmakarna. Tack vare den internationella uppmärksamheten lyckades hon undkomma och eskorterad sattes hon på ett plan till Mexiko där hon gavs omedelbar politisk asyl. Hon lever sedan tio år i Nicaragua.

I gryningen den 28 juni 2009 verkställdes den militära statskuppen mot den progressiva liberala regeringen under ledning av president Manuel Zelaya Rosales. Tentaklerna leddes till State Departement under ledning av Hillary Clinton.

Varför fördes Zelaya till USA-basen?

Manuel Zelaya kidnappades i gryningen den 28 juni 2009 av en specialstyrka från Honduras´ armé och fördes med flyg till USA-basen Soto Cano, 110 kilometer norr om Tegucigalpa.

Där stod planet på landningsbanan i 15 minuter medan de uniformerade kidnapparna utbytte uppfattningar med de militära USA-befälen. Senare lyfte planet och gick söderut mot Costa Rica där den avsatte presidenten kastades av på landningsbanan.

USA:s militära baser och installationer i Honduras, det kanske viktigaste landet på den amerikanska kontinenten i geoestrategisk bemärkelse. På Pentagons Soto Cano transporterades den störtade presidenten den 28 juni 2009. Varför dit?

Vem försvarade vem och vad?

Av den anledningen vet det honduranska folket, och i synnerhet Libres tiotusentals medlemmar vem det var som försvarade presidenten, hans ministrar och själva den bräckliga honduranska demokratin.

Och folket glömmer inte vilka som är de sanna vännerna i Honduras.

Fattiga honduraner i väntan på att kubanska läkare ska ta emot dem i norra Honduras, vid den karibiska kusten. I 20 år har kubanerna behandlat hundratusentals fattiga i den centralamerikanska nationen, helt gratis.

 

HONDURAS: Vi minns offren från kampen 2009-2021

 

Liket av betongarbetaren PEDRO MAGDIEL, 23, bärs bort av hans kamrater från Motståndsfronten, `La Resistencia´ den 26 juli 2009 efter att han under en natt hade torterats och slutligen avrättats av en dödsskvadron. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON-HUEZO.

HONDURAS: Vi minns offren från kampen 2009-2021

 

TEXT OCH FOTO: DICK & MIRIAM EMANUELSSON HUEZ0

 

TEGUCIGALPA / 2021-12-04 / Offren som föll under och efter den militära statskuppen har nu, genom Folkets seger i Honduras den 28 november 2021, segrat över sina bödlar. Nedan en lista som egentligen bara är ett fragment av de tusentals som mördades, torterades, fängslades, gick i exil, avskedades eller terroriserades på annat sätt. Nedan en lista över martyrerna.

 

Fotografierna, ett fragment och spegelbild av tolv års kamp, är från den lilla staden Alauca, med knappt 10.000 invånare. Den 25-26 juli 2009 blev Alauca föremål för konfrontationer när tusentals honduraner ville möta upp vid gränsen, elva kilometer söder om Alauca, vid gränsen till Nicaragua där den störtade presidenten Manuel Zelaya skulle återvända, fyra veckor efter att han störtats. Men armén satte stopp och släppte inte över någon vid vägspärrarna.

En hyllningsceremoni för Magdiel framför de väpnade styrkorna.
FOTO: MIRIAM EMANUELSSON-HUEZO.

 

Torterades en hel natt

Den unge betongarbetaren PEDRO MAGDIEL, 23, greps av en av arméns dödsskvadroner på natten den 25 juli och påträffades på morgonen den 26 juli med 43 knivstick i ryggen och tre machetehugg i huvudet. Ett knivstick i halspulsådern ändade den nattlånga tortyren mot denne martyr från `La Resistencia´, den honduranska Motståndsfronten som uppstod samma dag som militärkuppen den 28 juni 2009.

 

Fascistjuntan hade infört utegångsförbud över hela landet men i egenskap av ”PRESS” kunde vi förflytta oss till utkanten av staden Danli där XIOMARA CASTRO de ZELAYA hade stoppats av en armépatrull som hade upprättat en vägspärr på den Panamerikanska vägen. Denna leder till gränsen mot Nicaragua och gränsposteringen `Las Manos´, där hennes man, Manuel Zelaya befann sig och som skulle gripas av militären om han skulle gå över kedjan som markerade gräns mellan Nicaragua och Honduras.

 

Zelaya retirerade till Nicaragua och anslöt sig till de honduraner som hade upprättat, med sandinistregeringens hjälp, läger i staden Ocotal, 20 kilometer från gränsen och bara inväntade order från Zelaya att gå tillbaka till Honduras för att med vapen i hand störta den civila-militära kuppregimen under ledning av liberalen Roberto Micheletti och hans högra hand, general Romeo Vazquez.

XIOMARA CASTRO intervjuas av Dick Emanuelsson natten mellan den 25-26 juli utanför staden Danli, 25 km från gränsen till Nicaragua där den störtade presidenten och Xiomaras man, Manuel Zelaya inte kunde gå över gränsen till Honduras utan att gripas. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON

 

Honduras `omringat´ av solidaritet

Sandinisterna var beredda att överlämna de vapen honduranerna behövde och även bistå på annat sätt. Samma information kom från den forna gerillan URNG i Guatemala och FMLN i El Salvador. Arbetarna och fackföreningarna i de tre länderna hade blockerat alla gränsövergångar för att ”strypa” kuppregimen i Tegucigalpa. Dessvärre hade liberalen Manuel Zelaya illusioner om att USA och Hillary Clinton skulle pressa kuppjuntan om att återgå till kasernerna och det ”civila livet”.

 

Men Zelaya misstog, och förmodligen var det det sista beslutet han tog som ”liberal”, för bakom statskuppen och morden av våra martyrer stod USA och Hillary Clinton som inte ens införde sanktioner på kalsonger och trosor från USA:s maquilasfabriker i Honduras. Bara ett indraget visum på tio år för Micheletti. Å andra sidan inleddes en gigantisk försäljning från USA:s vapenfabrikanter till de väpnade styrkorna i Honduras, samma styrkor som begick en militär och politisk våldtäkt på sitt eget folk. Zelaya å sin sida kallar sig från USA:s förräderi mot Honduras´ folk för ”revolutionär och demokratisk socialist”.

 

Xiomaras dubbelseger

Motståndsfronten skapade den 26 juni 2011 sin politiska gren, Libertad y Refundación, LIBRE.

Den 28 juni 2021 erövrade partiet presidentpalatset med 52 procent av rösterna, blev största parti i kongressen och erövrade en majoritet av landets städer, bland dem huvudstaden Tegucigalpa och industristaden San Pedro Sula.

 

Bakom segern återfinns kvinnan som trotsade militärens bajonetter natten mellan den 25-26 juli 2009 utanför staden Danli och många andra platser och aktioner under de tolv åren av antifascistisk revolutionär strid; XIOMARA CASTRO de ZELAYA.

 

I sitt segertal den 28:e november nämnde hon flera av martyrerna nedan och försäkrade dem att de dödsskvadroner som opererar i Honduras och som låg bakom tortyren och mordet på Pedro Magdiel den 26 juli 2009 ska bekämpas och elimineras.

 

 

1 – Abuela Yolanda

2 – Adelmo Leiva

3 – Alexis Fernando Amador

4 – Alfredo Landaverde

5 – Anastasio Barrera

6 – Ángel Salgado

7 – Anselmo Villareal

8 – Arcadia Gómez (Cayita)

9 – Arnold Fernando Serrano Moncada

10 – Berta Cáceres

11 – Brayan Noé Mejía González

12 – Carlos Turcios

13 – Claudia Brizuela

14 – Claudia Zepeda

15 – Constantino Morales

16 – Cristian Fernando Hernández

17 – David Octavio Quiroz

18 – David Romero Ellner

19 – Delmer Josué Medina

20 – Eblin Corea

21 – Edgardo A. Motiño

22 – Edgardo Florián

23 – Eduardo Rubén Rivera

24 – Edwin Fajardo

25 – Elvis Perdomo

26 – Emo Sadloo

27 – Erick Javier Montoya Cruz

28 – Erick Martínez

29 – Félix Hernández

30 – Félix Murillo

31 – Fino Noriega

32 – Francisco Alvarado

33 – Francisco Castillo

34 – Francisco Moncada

35 – Gabriel Parrales

36 – Geovany Díaz

37 – Gustavo Campos

38 – Héctor Daniel González

39 – Henry Díaz

40 – Hernán Cruz

41 – Hugo Contreras

42 – Ignacio García

43 – Ignacio Reyes

44 – Ilse Ivania

45 – Isaac Coello

46 – Isis Obed Murillo

47 – Jairo Sánchez

48 – Janeth Marroquín

49 – Jarol Uriel García

50 – Jesús de María Sánchez Euceda

51 – Jesús Pineda

52 – Jonatan Osorio

53 – José Abilio Soto

54 – José Antonio Ardón Figueroa

55 – José Armando Mariona

56 – José Álvarez

57 – José Braulio Díaz

58 – José Cardoza

59 – José Carías

60 – José Cruz

61 – José David Ramos Lambert

62 – José Fernando Melgar

63 – José Manuel Flores

64 – José Romero

65 – José Sauceda

66 – Josué Leiva

67 – Juan Carlos Flores Silva

68 – Juan Figueroa

69 – Julián Alvarenga

70 – Julio Alexander Fúnez Guillen

71 – Julio Fúnez

72 – Karen Hernández

73 – Katherine Nicole Bonilla

74 – Kenneth Rosa

75 – Kimberly Dayana Fonseca

76 – Lenin Dubón

77 – Lesman Aníbal Cárcamo

78 – Luis Alonzo Ortiz

79 – Luis Gradis Espinal

80 – Luis Ramos Reyes

81 – Macario Mejía

82 – Manuel Reyes

83 – Marco Canales

84 – Marco Martínez

85 – Marcos Matute

86 – Margarita Murillo

87 – Mario Contreras

88 – Marlon Evelyn Mendoza

89 – Martín Florencio Rivera

90 – Matías Valle

91 – Mauricio Jonathan Echeverría

92 – Michael Jair Ponce

93 – Miguel Angel Ramos

94 – Miguel Oliva

95 – Moisés García

96 – Moisés Sánchez

97 – Nahun Palacios

98 – Nelson Arambú

99 – Olayo Sorto

100 – Olga Ucles

101 – Omar Paz

102 – Omar Rodríguez

103 – Oscar Palacios

104 – Pablo Lemus

105 – Pedro Brizuela

106 – Pedro Magdiel

107 – Ramón Fiallos

108 – Ramón García

109 – Raúl Antonio Triminio

110 – Raúl Castillo

111 – Raúl Humberto Brizuela Reyes

112 – Reinaldo Paz

113 – Renán Fajardo

114 – Róger Alberto Vásquez Reyes

115 – Róger Bados

116 – Róger Reyes

117 – Róger Vallejo

118 – Rony Díaz

119 – Rubén Estrada

120 – Santos Alvarado Córdova

121 – Santos Corrales

122 – Santos Domínguez

123 – Sergio Juárez

124 – Siriaco Muñoz

125 – Sixto Ramos

126 – Soad Nicole

127 – Teodoro Acosta

128 – Vanesse Zepeda

129 – Vicky Hernández

130 – Víctor Evelio Martínez

131 – Virgilio Yareth Ávila

132 – Walter Daniel Lemus

133 – Walter Tróchez

134 – Wendy Ávila

 

#SemillasDeLibertad hasta el cielo de la #Resistencia, sepan que los derrotamos!  #HondurasEsLibre

#DeLaResistenciaAlPoder