 |
| Sveriges Radios reporter Pablo Dalence (infällda bilden) deporterades klockan 05.00 i måndagsgryningen från Honduras till El Salvador. På bilden ett exempel på den gigantiska militarisering av 20.000 armésoldater som oppositionen anser vara en bekräftelse på att Honduras lever under en diktatur värre än den som upprättades den 28 juni 2009 i den militära statskuppen. |
Honduras deporterar reporter från Sveriges
Radio
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 2019-07-01 / Sveriges Radios
reporter Pablo Dalence deporterades klockan 05.00 i gryningen från Honduras
till El Salvador efter att de honduranska migrationsmyndigheterna vägrat honom
inresa i landet. Oppositionen rasar mot beslutet som de anser är ytterligare
ett uttryck, som de säger, ”för hur diktaturen försöker strypa pressfriheten
och dölja den dramatiska verkligheten i den centralamerikanska nationen”.
Journalisten
PABLO DALENCE från Radio Sweden anlände
till Honduras i söndags. Hans uppgift bestod i att göra ett eller flera
reportage om de tio åren som gått sedan den militära statskuppen den 28 juni
2009. När han landade på Tegucigalpas internationella flygplats Toncontin International Airport, förhördes
han av migrationspolisen, som i princip också är en gren av den hemliga
politiska polisen. Därefter deporterades Dalence i gryningen måndag morgon till
El Salvador.
Fyrtio mördade journalister sedan 2009
Organisationen
C-Libre är en sammanslutning av honduranska journalister vid sidan av det korrumperade
Journalistkollegiet och representanter för organisationen anlände till
Toncontin för att försvara Dalences rätt att utföra sina journalistiska
uppgifter i Honduras och att hans arbete skulle respekteras. Men förgäves, Dalence
utvisades av den regim som utpekas av människorättsorganisationerna för att
vara ytterst ansvarig för att över 40 journalister har mördats sedan den
militära statskuppen den 28 juni 2009.
 |
| En faksimil från dagstidningen El Heraldos framsida över ett av de många morden på journalister i Honduras. |
En av
de som gick i spetsen mot kuppmakarna är Carlos
Eduardo Reina, medlem av den högsta ledningen av vänsterpartiet Libre (Libertad y Refundacion), landets största
parti som säger sig ha blivit bestulen på två valsegrar 2013 och 2017.
Flera deporterade
– I dag
(måndag) klockan 10:30 skulle jag ha ett möte med journalisten Paul Dalence från
Sverige. En kollega till honom här i Honduras tog kontakt med mig och undrade
om jag kunde ställa upp för en intervju med Dalence som skulle landa på
Toncontin söndag eftermiddag. Jag sa ja och vi bestämde att träffas 10.30 i
morse. Men till min förvåning fick jag i morse veta via den honduranska
journalisten att Dalence hade gripits i söndags eftermiddag när han landade på Toncontin.
Där tillbringade han hela natten och i morse blev han deporterad till El
Salvador, säger Reina när jag träffar honom i Tegucigalpa.
 |
Carlos Eduardo Reina.
FOTO: RADIOHOUSE.HN
|
Han
berättar att inte bara Dalence hade vägrats inresa till Honduras för att göra
reportage. Även den latinamerikanska tevekanalen Telesurs mexikobaserade
reporter greps och vägrades först inresa. Men beslutet ändrades dagen efter.
Ett flertal latinamerikanska representanter som skulle ha deltagit i en hearing
om statskuppen för tio år sedan från olika länder vägrades också inresa och
tvingades återvända till sina hemländer.
Huvudstaden totalt militariserad
·
Är regimen rädd för att omvärlden och
medierna ska ta del av den honduranska verkligheten som att 40 honduranska
journalister har mördats sedan statskuppen och att huvudstaden Tegucigalpa militariserades
under de senaste dagarna med 20.000 armésoldater och militärpolis?
– Exakt, regimen är rädd för den är
märkbart försvagad efter de senaste månadernas massiva protester. Många av de
internationella delegaterna kunde inte resa in i Honduras. Diktaturen lämnade inte
några som helst motiv och bröt mot gällande lagar. De anländande hade giltiga
pass och flera av dem behöver heller inget visum för inresa (vilket gäller för
svenskar). De möttes bara av beskedet att ”här kommer ni inte in”! Med all
säkerhet ville regimen inför omvärlden inte visa upp den militarisering av
landet som ägt rum de senaste veckorna, som är värre än un der militärkuppen
för tio år sedan. Åtgärden visar bara att regimen är desperat och tror, att
genom att stoppa inresa för journalister ska de kunna förhindra att människor
ute i världen ska se Honduras med andra ögon.
USAID upprättar ”journalistprofiler”
Närmare etthundra honduranska journalister
(och en svensk) omfattas av ett särskilt skydd som utgår från ett sedan två år
inrättad organ. Det har som uppgift att öka den fysiska säkerheten för
journalister i Honduras. Men organet är under stark kritik och många anser att
USAID, som finansierar organet upprättar personakter om vad journalisterna
skriver om, var de arbetar, hur hela infrastrukturen över deras resvägar, bostad
och arbets- och levnadsrutiner i praktiken är ett spionagearbete för ett
USA-organ som många i Latinamerika anser vara en civil fasad av CIA.
 |
| DAVID ROMERO (till vänster) och Rony Martinez, bägge reportrar på Radio Globo när militären ockuperade landets största radiokanal som militariserades och förbjöds under lång tid efter statskuppen. Romero dömdes i början av 2019 till nästan elva års fängelse för att ha avslöjat en stöld inom socialförsäkringssystemet på närmare 350 miljoner dollar med förgreningar till den sittande presidentens regering. Men i omvärlden talas det bara om Venezuela. |
Carlos Eduardo Reina menar också att regimen
försöker konsolidera den internationella tystnaden om vad som händer i Honduras
och att journalister skjuts ihjäl i en omfattning som bara kan jämföras med
Mexiko. Men inte bara det fysiska våldet utan även munkorgarna som honduranska journalister
anser att de utsätts för av regeringen Juan Orlando Hernandez.
Munkorgslagar mot journalister
– Ett exempel är de tio år och åtta månaders
fängelsestraff som journalisten David Romero just nu avtjänar sedan några
månader. Han uttryckte sig vulgärt sex gånger mot en kvinnlig advokat och med
den förevändningen dömdes han till det makabra straffet att avtjäna mer än ett
decennium i fängelse. Men det är en hämnd för de avslöjanden han har gjort vad
gäller korruption inom regeringen.
Förra veckan attackerades studenterna på
landets allmänna universitet (UNAH, Universidad
Autonoma de Honduras) som protesterar sedan en månad mot försöken att privatisera
utbildning och hälsovård. Studenterna ockuperade vägen framför universitetet
och attackerades av den med AK-gevär utrustade militärpolisen som lyder under
armén och inte den nationella polisen.
Sex studenter skottskadades av
arméenheterna när dessa trängde in på det autonoma universitetsområdet och
besköt tusentals studenter som också utsattes för massiva tårgasattacker. Det
är i den ”arbetsmiljön” vi reportrar arbetar under.
– Reportern Giovanni Estrada från den
oppositionella tevekanalen UNETV fick sin arm förstörd för resten av sitt liv
när han besköts med AK-gevär under en manifestation. Men medierna i världen
ägnar sig mer till att beskriva händelser i Venezuela och Nicaragua medan den
dramatiska verkligheten förtigs, summerar Carlos Eduardo Reina.
 |
En av de skottskadade studenterna
på UNAH.
|
Video: Militär/armépolisen skjuter skarpt mot studenterna på UNAH:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar