torsdag 4 juli 2019

En dags våldsamma händelser i HONDURAS, bortglömt och förpassat till mediernas historiska dammiga arkiv

Den mördade före detta borgmästaren i Tegucigalpa, Roberto Acosta.




En dags våldsamma händelser i HONDURAS, bortglömd stat och förpassad till mediernas historiska dammiga arkiv


Huvudstaden Tegucigalpas före
detta borgmästare sköts ihjäl idag

ROBERTO ACOSTA, borgmästare i Honduras´ huvudstad Tegucigalpa mellan 1994-1998 sköts ihjäl i dag av lönnmördare på motorcykel på öppen gata när han färdades i sin bil i centrala Tegucigalpa. Acostas kropp tog emot sex kulor.

Acosta, som var medlem i samma liberala parti som den störtade (28 juni 2009) president Manuel Zelaya halade sin partifana på halv stång vid partihögkvarteret. Men den erkände omtyckte politikern hade dragit sig tillbaka från politiken sedan flera år.



Tjugosju miskitoindianer drunknade. Men var fanns de 300 marinsoldaterna från USA som skulle ”hjälpa”?

Den 21 juni landade 300 marinsoldater eller ”Gröna Baskrar”, som de kallades under sina värsta år då de massakrerade vietnameser i hundratals, på USA:s största flygbas i Centralamerika, Soto Cano i centrala Honduras.

De togs emot av en lyrisk president JUAN ORLANDO HERNANDEZ som sa att han är orolig för Honduras befinner sig i centrum för ”klimatförändringens konsekvenser”. Och de 300 marinsoldaterna ska Gudbevars bidra till att mildra Moder Jords hämnd mot den kapitalistiska konsumenthysterins värsta avarter. Att hälften av honduranerna lever i extrem fattigdom, misär med mindre än två dollar att konsumera för, nämnde han inte inför amiral CRAIG FALLER, chef för USA:s SOUTHCOM, det södra militärkommandot.

USA:s största flygbas i Honduras, Soto Cano eller Palmerola, med den längsta landningsbanan i Centralamerika. Som gjort för invasioner av länder i regionen, som Kuba, Venezuela eller Nicaragua.


Igår, den 3 juli, samtidigt som grogglasen höjdes på USA-ambassaden som firade (en dag för tidigt) USA:s nationaldag med inbjudna gäster från det högsta honduranska borgerskapets damer och herrar, topparna inom katolska och evangeliska kyrkan och så klart den Fjärde Statsmaktens språkrör inom medierna så drunknade 27 miskitoindianer i Karibien när den båt de färdades i slog runt.

Men ingen kom till undsättning, trots att regionen är en av de mest militariserade av både honduranska arméförband, antinarkotikapolis och ett stort antal DEA-agenter som i gränsområdet till Nicaragua påstår sig bekämpa de colombianska och mexikanska narkotikakarteller som i Honduras har en motorväg för sin transport under sin färd norrut.

Kapsejsande som försöker överleva vid vraket. Tjugosju personer har bekräftats döda medan nio är försvunna. Resten av de 92 passagerarna, alla dykare från Mosquitia är räddade.
Höjda champagneglas på USA-ambassaden samtidigt som 27 kroppar lades upp på stranden i Mosquitia och började ruttna i den heta karibiska solen. På bilden USA-ambassadens Heidi Fulton, överstelöjtnant i USA-militärens reserv och t.f. ambassadör i väntan på att Trump ska utse en ny. President Juan Orlando Hernandez med fru, Ana Garcia Carias, barnbarn till den förre kuppmilitären general Carias och innehavare av en lyxvilla i Miami samt James Fulton, make till Heidi.


USA-massakrerade gravida miskitokvinnor

Det var i denna region som en Black&Hawkhelikopter i DEA:s ägo med M60-gevär massakrerade 4 miskitoindianer och sårade svårt sju andra som färdades i en farkost på floden Rio Patuca den 5 maj 2012. Jag konfronterade USA-ambassadens ansvarige på temat och hävdade, efter att ha intervjuat en polis på åklagarämbetets antinarkotikaenhet att bara USA-agenterna har rätt att öppna eld från helikoptrarna.

Diplomaten förnekade att USA-agenterna var de ansvariga. Men i september 2017 publicerade New York Times den videofilm som spelats in under DEA-agenternas massaker med infraröda kameror och som spelades upp i ett för Pentagon genant förhör i USA-kongressen.

Ingen av dessa gigantiska flygande farkoster kom till de drunknande miskitoindianernas hjälp igår medan ambassadens folk frotterade sig med den honduranska eliten och dess generaler som inte heller kom till undsättning till detta totalt bortglömda folk.

Juana Jackson, 28, var gravid i 6:e månaden när hon massakrerades av DEA-agenter som sköt från en helikopter Black&Hawk i gryningen den 11 maj 2012.
Clara Wood Rivas, mor till Hasked Brooks Wood, som bara var 14 år när han sköts ihjäl av DEA-agenterna.



Kubas hälsovårdsbrigad i Mosquitia

Det hör till saken att president Juan Orlando Hernandez för två månader sa ”Tack och Hejdå” till den kubanska Hälsovårdsbrigaden. Sedan 1998 har den räddat livet på tiotusentals honduraner och inte tagit en enda peso i betalt, älskade av de fattigaste honduranerna.

Hälsovårdsbrigaden anlände till Honduras efter den fruktansvärda orkanen Mitch som tog 40.000 centralamerikanska liv. Fidel Castro sa, att ”brigaden ska vara kvar tills den har räddat livet på lika många som offren för Mitch”.

FÖRSTÖRELSEN VID ORKANEN MITCH, 1998.

En kubansk läkare tar emot en patient i staden Lima, vid den honduranska karibiska kusten.

I november 2008 gjorde jag ett reportage just vid den plats som de 27 miskitoindianerna drunknade igår. Då reste sig ett litet sjukhus byggt av utexaminerade garifunaläkare (svart folk, ”Black Caribs” som fördrevs från Nigeria och senare San Vicenteöarna i Karibien under det 18:e seklet). Dessa hade utexaminerats på den Latinamerikanska Medicinska Högskolan i Havanna, ELAM och tillsammans med kubanska läkare från hälsovårdsbrigaden som utplacerats i Iriona, vid den karibiska kusten i Honduras, byggde de ett tvåvånings sjukhus där civilbefolkningen tog aktiv del.

Fidel och Kuba skänkte en stor del av utrustningen men även en fackförening i Kalifornien bidrog. Efter flera års drift, där den honduranska staten bara betalade en av läkarnas löner, lades sjukhuset ned i stället för att staten anslog pengar för att skapa grunden för den mänskliga rätten till en basal sjukvård.

De två garifunaläkarna, Luther Harry Castillo och Cheni Doloso i november 2008, utexaminerade i Havanna framför sin stolthet, ett litet sjukhus med interna sängar för patienterna i denna del av Mosquitia som aldrig tidigare har haft den mänskliga rättigheten. I dag är det nedlagt, den honduranska regeringen ville inte anslå mer pengar än för en läkare.


Nicaragua och liken som
ruttnar i honduranska Mosquitia

I Mosquitia och dess centrum Puerto Lempira, har invånarna elektricitet bara under ett par timmar per dag. På andra sidan gränsen, i Nicaragua, råder det motsatta förhållandet trots att topografin är nästan identisk. I Nicaragua täcker nu elnätet 96 procent av landets territorium. I huvudstaden Tegucigalpa har hundratusentals fattiga invånare inte ens rinnande vatten eller avlopp. I Honduras har fram tills igår 79 människor dött i blödande dengue medan 15.800 är smittade av dengue/myggan.

I honduranska Mosquitia ruttnar nu liken som skulle transporteras till huvudstaden för i Mosquitia finns det inga rättsläkare eller infrastruktur som kan utföra den lagskyldiga obduktionen. Tegucigalpa, som bara kan nås via flyg kostar 8000 Lempiras, 323 dollar eller 3015 svenska kronor i ett land där minimilönen uppgår till samma summa.

I Mosquitia kan inga svåra olycksfall eller sjukdomar behandlas och med den extrema fattigdomen och den totala bristen på arbete dör folk för det finns inga pengar att flyga till Tegucigalpa för vidare behandling. Under två månader har läkare, sjuksköterskor och lärare, uppbackade av ett helt folk, kämpat och dött på gatorna för att resterna av den allmänna sjukvården och utbildningen INTE ska privatiseras, vilket IMF krävt för att betala ut ett lån på 311 miljoner dollar.

I Nicaragua kan nu huvudstadsbon ta bilen/bussen från Managua och på åtta (8) timmar är han i Bluefields, på atlantkusten efter att vänsterregeringen för en månad sedan invigde den nya vägen. Sak samma till norra Nicaragua och dess motsats till Mosquitia.

Nicaragua är bara inte ett underbart turistland, det satsar och investerar i social och ekonomisk utveckling för sina medborgare. 96 procent av landet är nu täckt med elektricitet vilket är nästan en fördubbling sedan vänsterregeringen tog över i januari 2007. Satsningen sker framför allt inom sol och vind och andra alternativa energikällor.


Elnät och internet på Nicaraguas atlantkust

På atlantkustens mest avlägsna byar har elnätet byggts ut dramatiskt under de elva åren av sandiniststyre. Där det inte finns ett direkt elnät, har regeringen upprättat både solpaneler som internetanslutningar för den mest avlägsna indianby.

Men i Nicaragua dimper det inte ner några ”Gröna Baskrar” eller DEA-agenter som massakrerar civilbefolkningen. Nicaragua är det enda landet i Centralamerika där kokainkartellerna inte lyckats upprätta ett ”brohuvud”, trots att de försökt att köpa både politiker som hela samhällen med sina miljarder dollar. Ett bevis på att befolkningen hellre vill ha en bra gratis och allmän sjukvård och utbildning bekräftades den 22 mars då sandinisterna vann alla utom en kommun i borgmästarvalet på atlantkusten.

I Honduras däremot, är president Hernandez orolig för framtiden. Hans bror greps i Miami i september 2018 och anklagas av åklagaren för att vara en bricka i den honduranska Chirizoskartellen, en lokal filial till de colombianska och mexikanska kartellerna som tankar sina plan i just honduranska Mosquitia.

Där landade Tony ”Montana” Hernandez´ helikopter som flög 600 kilo kokain från Costa Rica. ”Montana” riskerar att få tre livstidsstraff och honduranerna säger att de bara väntar på att liknande anklagelser mot storebror ska komma snart.

Läkare, lärare, studenter, sjuksköterskor och folket i gemen gick den 30 maj i år ut i hundratusentals i en kamp för att slå tillbaka försöken att privatisera sjukvård och utbildning. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON

En vanlig syn i Tegucigalpa, hus utan fönster, bara galler för att hålla tjuvar ute och vattendrag under i ett land där denguen under de senaste månaderna har skördat 79 liv och 15.800 personer är sjuka i hög feber av myggan som sprider viruset.FOTO: MIRIAM EMANUELSSON


Borgmästare i Honduras som vill
ha nicaraguanskt medicinsk hjälp

Quintin Soriano, borgmästare i Honduras´ fjärde största stad Choluteca, uppgav i dag att han kommer be Nicaraguas president om medicinsk och sjukhushjälp för den honduranska staten och regeringen bryr sig inte om vad som händer i denna del av Honduras, sa borgmästaren.

I södra Honduras återfinns den så kallade “Torra korridoren”, där temperaturerna uppgår till 35-45 grader, året runt. Här drabbas människorna i sin extrema fattigdom av lepra och tuberkulos.

– Det är pinsamt att vi måste vädja om stöd hos ett annat land där hälsovården och medicinerna är mycket billigare. Men hur som helst har vi ansökt om att få träffa president Daniel Ortega för att sondera på vilket sätt han kan hjälpa denna kommun, sa Soriano, som tillhör det liberala partiet i Honduras.


Borgmästare Quintin Soriano
Video: Borgmästare Quintin Soriano


Den militära statskuppen i Honduras ägde rum den 28 juni 2009. Den har för övrigt inga svenska medier, inte ens den svenska vänsterns veckotidningsalster uppmärksammat trots att statskuppen var inledningen på den juridiska kontrarevolution i Latinamerika som skulle komma att drabba Lula, Dilma och Paraguays president Fernando Lugo och Argentinas Christina Fernandez de Kirchner. Men sedan 2009 har inte ett enda sjukhus byggts i Honduras, trots att befolkningen vuxit med över en miljon människor.

Men hos ”Tvillingen” Nicaragua, med en miljon färre invånare men med lika stort territorium har 16 nya sjukhus och ett helt nytt nät av fasta och mobila kliniker byggts under sandinistregeringens tolv år vid makten. Nu ska landets största sjukhus byggas i Nicaraguas andra stad, Leon, cirka 15 mil från leprans och tuberkulosens Cholutecaregion.

Men JOHN BOLTON, Trumps folkmordsrådgivare hävdar att Nicaragua tillhör ”TYRANNINS TROJKA” där de gör sällskap med Kuba och Venezuela.

Kan man tänka sig!



Ett av 30 offer för repressionen mot honduranerna
som protesterade mot valfusket.


”Trettio politiska mord men
Honduras´ regering bryr sig inte”

Rubriken ovan är den grävande journalistorganisationen Cespads. När presidentvalets slutsammanräkning tre dagar efter att de sista vallokalerna hade stängts den 26 november 2017, gick valet inte i den sittande högerpresidentens favör. Men då, på onsdagskvällen den 29 november hängde sig plötsligt dataservern hos Valtribunalen.

Den stod still i 36 timmar medan teknikerna formaterade (SIC!) serverns hårddisk och raderade alla inrapporterade valresultat. 36 timmar senare, när röstsammanräkningen återupptogs, hade den sittande presidenten gått om oppositionskandidatens fem procents övervikt och ledde nu ”tack vare böndernas röster” med 1,7 procent. Och det blev ”övervikten” och en ny presidentperiod för Juan Orlando Hernandez.

RESULTATET ORSAKADE ETT smärre uppror som pågick i två månader. OAS som är lika snabba som ”Lucky Luke”, han som drar snabbare än sin skugga, när det gäller rekommendationer och krav och hot mot Venezuela, Kuba och Nicaragua höll i en månad på att vela fram och tillbaka men OAS-delegations ledamöter och tekniker reste till slut tillbaka till sina respektive hemländer. Dessförinnan hade de uppmanat Honduras att införa reformer inom det korrumperade valsystemet. Men den sittande makten vägrar röra ett finger, för valsystemet är garanten för det institutionaliserade valfusket.

I kölvattnet mördades 22 protesterande honduraner av arméstyrkor medan åtta mördades av andra repressiva polisiära organ.


VIDEO: Armépatrull skjuter skarpt efter vi avslutat en intervju:

Cespad konstaterar i en omfattande utredning att bara två av dessa 30-tal mord på honduraner har utretts medan övriga mord förblir, som 98 procent av mord i Honduras, i glömska.

Vad som händer om liknande händelser uppstår i de tidigare tre nämnda länderna vet vi. Folkmordskvintetten i Vita Huset (Trump, Pence, Pompeo, Bolton och Abrams) är snabba med att hota med sanktioner och militära interventioner som om de vore uppdaterade prototyper av John Wayne.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar