 |
| Under fem års tid mordhotades den honduranske fackföreningsledaren Ahrax Mayorga. Han får stöd av 55 miljoner medlemmar i det kontinentala facket i Amerika. Men Migrationsverket har tre gånger avvisat han ansökan om politisk asyl. |
Mordhotad honduransk
fackföreningsledare ska deporteras tillbaka
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA-STOCKHOLM
/ Framför familjen, hustru och tre barn satte en av de sex maskerade männen
pistolen mot hans tinning. Det var en sista varning; att upphöra med
organiseringen av arbetarna på banan- och oljepalmsplantagerna eller dö. Men
tre gånger har Migrationsverket beslutat att deportera den honduranske
fackföreningsledaren Ahrax Mayorga tillbaka till våldets Honduras. Mayorgas
sista hopp står nu till att han och familjen ska slippa återvända till det
våldsamma Honduras genom att hans nu fasta anställning i
ställningsbyggarföretaget han arbetar vid, ska ge ett permanent uppehållstånd.
MAYORGA
FÅR INTE BARA Internationella
Livsmedelsarbetarförbundet, IUL:s stöd. Också CWA,
den kontinentala delen för ITUC (International
Trade Union Confederation) som representerar mer än 55 miljoner arbetare på
kontinenten, ”uttrycker sin djupa oro över de hot och förföljelser som drabbat
vår kamrat Ahrax-Tzel Mayorga Hernandez,
fackföreningsledare, från Honduras´
landsorganisation CUTH, ansluten till CWA och ITUC, handlingar som äventyrar
den fysiska säkerheten och livet för dem som han utför representativt ansvar
för på arbetet och för hans släktingar, som också har utsatts för hoten”, skriver
CWA:s generalsekreterare Rafael Freire
Neto i ett öppet brev till det svenska Migrationsverket.
 |
| Massakern i byn Tumbador, regionen Bajo Aguan där fem organiserade lantarbetare från MUCA mördades 2010. Sammanlagt har 150 lantarbetare mördats sedan militärkuppen 2009. FOTO: FELIPE CANOVA. |
Etthundrafemtio (150) mördare lantarbetare
Mayorga
organiserade lantarbetarna i en av Honduras´ farligaste regioner, den norra
karibiska kusten med huvudstaden Tocoa i länet Colon. Där ligger Bajo Aguan som
är en region med i huvudsak utvinning av palmolja (Palma Africana). Koncentrationen
av jorden finns hos tre agrarindustriägare med en av Honduras´ mäktigaste män, Miguel Facussé som avled för två år
sedan. Men hans imperium är intakt. Familjen och två andra `terratenientes´,
landägare förfogar över tusentals hektar av i huvudsak odling av oljepalmen.
Mot dem står 300,000 lantarbetare, många utan tillgång till jord.
– 2017 genomförde
vi en viktig strejk just i Bajo Aguan. Polisen anlände på begäran av företaget
och där pekades jag ut som en ledare för och uppviglare av arbetarna, säger Ahrax
när denne reporter, bosatt i Honduras sedan 2006 ringer upp honom i Sverige, en
något surrealistisk situation.
KAMPEN FÖR EN
JORDREFORM tvingade lantarbetarna i Bajo Aguan att
organisera sig i rörelsen MUCA, (El Movimiento Unificado Campesino del Aguan).
Men det är ett riskfyllt arbete. Sedan den militära statskuppen den 28 juni
2009 har över 150 lantarbetare, organiserade i MUCA mördats av vad bönderna
anser vara en ohelig allians mellan de tre landägarnas inhyrda säkerhetsgarde,
som bönderna anser vara rena paramilitärer och en på plats stationerad
armébataljon, poliskommando- och säkerhetsstyrkor.
 |
| ”Den största colombianska dagstidningen El Tiempo publicerade den 13 september 2009, bara två och en halv månad efter den militära statskuppen i Honduras artikeln med rubriken: ”Före detta (colombianska) paramilitärer sägs bli rekryterade för att de ska resa till Honduras som legosoldater”. |
Efter
militärkuppen reste representanter för de tre landägarna till Colombia där den
största dagstidningen El Tiempo den 13 september 2009, noterade att
honduranerna ska ha rekryterat paramilitärer i Magdalena Medio, ett centrum för
de paramilitära dödsskvadronerna, vilka erbjöds ”jobb” i Bajo Aguan för 750
dollar i månaden (1,5 miljoner colombianska pesos). Efter den tidpunkten intensifierades
morden på lantarbetarna i Honduras.
En av MUCA:s
ledare som vi intervjuade i december 2009 var Juan Angel Lopez Miranda. Så här sa han den 9 december 2010 när vi intervjuade
honom i egenskap av ledare för det största
bondekooperativet, ”Marañon” i Bajo Aguan med 1500 lantarbetare som medlemmar:
– Vi lever i en region av terror. Armén
med mycket vapen. Bönder dör, brutalt mördade. Vi vet att här finns det
colombianska och israeliska mördare som har infiltrerats i armébataljonerna.
Men vi kommer att fortsätta denna kamp. Det kommer att kosta oss blod. Men en
dag kommer vi att se ljuset, var Lopez´ avskedsord.
Den 11 november 2014 mördades han.
Lantarbetarledaren Juan Angel Lopez Miranda, när vi intervjuade honom den 9 december 2010. Knappt tre år senare mördades han.
Se intervju: https://youtu.be/J1oFJEKyp8M
Med pistolen mot huvudet
Det var i denna
mot lantarbetarna fientliga miljö som Mayorga under nio års tid organiserade
lantarbetare till facket Festrago. Han deltog också i utredningarna i hur
morden och våldet mot lantarbetarna i Bajo Aguan utfördes och ingick i ”Nätverket
mot det antifackliga våldet”.
Efter 2017
intensifierades hoten mot honom och hans familj. Otaliga är de anmälningar han
gjorde till den lokala polisen. Men utan resultat. Trots det anser
Migrationsverket, att enbart det faktum att polisen tog emot anmälningarna är ett
bevis för en ”god vilja” att gå till botten med hoten.
Men i Honduras kan
du fråga vem som helst i bostadsområdena om polisen och du får till svar:
”Här vågar ingen
anmäla ett brott för polisen är i maskopi med `las Maras´,” den organiserade
brottslighetens gangsters som drygar ut den korrumperade polisens dåliga löner.
NATTEN den 18 MARS 2022 vaknade
familjen vid 3-tiden av att sex okända angripare bröt sig in i familjens hus.
–
De höll en pistol mot min panna inför resten av min familj. De hotade att döda
mig, min fru och mina tre barn. Det var meningen att det skulle se ut som ett
banalt rån, men de ville tvinga mig att ge upp mitt fackliga och politiska
engagemang, säger Mayorga.Efter att ha levt
under permanenta hot under fem års tid fattade han det drastiska beslutet, för
sin familjs skull, att lämna Honduras och söka politisk asyl i Sverige.
Det var dit han
anlände några veckor efter attacken i hans hem med hjälp av kamraterna i facket.
Han ansåg att det inte längre gick att skydda sig och sin familj från de
krafter som han anser återfinns bland de mäktiga ekonomiska krafter som han och
de organiserade arbetarna har tagit strid emot för att hävda sina intressen.
Facket: ”Ge kamraten skydd i Sverige”
Tomas
Membreño är ordförande i STAS, (El Sindicato de Trabajadores de la Agroindustria y Similares, motsvarigheten
till Svenska Livsmedelsarbetareförbundet),
som ingår i förbundet FESTRAGO
(Federacion de Sindicatos de Trabajadores
de la Agroindustria, Lantarbetareförbundet) där han är
organisationssekreterare. STAS organiserar lantarbetare på Honduras´ bananplantager,
ananas, melon, räkodlingar, palmolja, med mera.
 |
| Tomas Membreño är ordförande i STAS, El Sindicato de Trabajadores de la Agroindustria y Similares, motsvarigheten till Svenska Livsmedelsarbetareförbundet. |
·
Vilken
är din rekommendation till de svenska migrationsmyndigheterna och de politiskt
ansvariga i egenskap av ordförande för den fackförening som Mayorga tillhör?
– Jag
rekommenderar de svenska migrationsmyndigheterna att ge kamraten allt det
beskydd han INTE kan få här i Honduras. Det skulle vara mycket beklagligt om
han tvingas återvända till Honduras. Här har vi haft många fall där kamraten
har gått i tillfällig exil och senare återvänt och mördats. Jag anlände till
Mayorgas hem den natten då de bröt sig in och det är helt uppenbart att de var
ute efter att tysta kamraten i en sista varning. Understryker en allvarlig
Membreño.
Femtiofem miljoner fackmedlemmar för
asyl
Det svenska
Migrationsverket ifrågasätter inte att Mayorga utsatts för hot eller
förföljelse. Men de använder det omvända obegripliga bevisförandet;
1) den asylsökande kan inte i detalj och
med namn utpeka vilka de kontrakterade gärningsmännen är,
2) kan inte bevisa att han är utsatt för
en förföljelse för sitt fackliga arbete,
3) att polisen har tagit emot hans
anmälningar vilket borgar för att de är intresserade av att lösa fallet,
4) att det finns en ny regering i landet
som facket stöder och
5) att det därmed finns en ny rättsapparat
som kan gripa och döma de skyldiga i Honduras.
 |
| CWA:s skarpa uttalande till MV. |
Därmed avvisas
Mayorgas argumentation, trots att Fackföreningsinternationalens Amerika-sektion
med 55 miljoner anslutna medlemmar och hans kamrater i facket i Honduras ryter
till på skarpen när de skriver till MV:
”Allvaret
i de situationer som kamraten anger och verifieringen av att dessa händelser
inträffar i Honduras, gör det brådskande att vidta åtgärder för att skydda liv
och säkerhet för fackföreningsledaren Ahrax-Tzel Mayorga Hernández, såväl som
för hans familjemedlemmar. Av dessa skäl, med respekt för svensk lagstiftning
begär vi möjligheten till ett snabbt och effektivt skydd för vår kamrat i
likhet med hans familj och att hans begäran om exil i landet accepteras”.
Det skrev CWA den 6 maj 2022, drygt en månad efter
att Mayorga hade anlänt till Sverige. Trots det har Migrationsverket i tre
beslut sett saken annorlunda och beslutat om hans avvisning.
Åklagarnas märkliga strejk
Migrationsverkets
påstående om att det existerar en ny rättsapparat småler Mayorga åt. Och det
gör också denne skrivare, med 17 år av erfarenhet som bosatt reporter i
Honduras. Just nu pågår en märklig konflikt inom åklagarämbetet, som sägs vara
”allmänhetens ombudsman”.
 |
| I 24 timmar, under en omänsklig sol och 30 graders värme låg ett lik i mitt i floden Rio Choluteca i centrala Tegucigalpa, Honduras´ huvudstad på grund av att åklagarna krävde högre löner. |
Åklagarna
genomförde inte en enda facklig löne- eller annan konflikt under de tolv år som
det förra högerpartiet regerade Honduras, med allt stöd från USA-ambassaden.
Men nu maskar och partiellt strejkar åklagarna. Till exempel som när det
begåtts ett mord och polisen anländer och spärrar av brottsplatsen. Men den kan
inte göra något mer än att sätta upp sina plastremsor kring brottsplatsen. Den
döda kroppen ligger där under den stekheta solen och ruttnar i väntan på att
åklagarna och den rättsmedicinska personalen ska komma och göra sina uppgifter.
Nyligen
påträffades ett lik som flutit upp i floden Rio Choluteca mitt i centrala
Tegucigalpa, huvudstad i Honduras och liket kom att ligga på strandkanten i
över 24 timmar innan åklagaren kom på plats och upprättade ett rättsprotokoll
för att rättsläkarna kunde köra liket till bårhuset. Då har också spåren
försvunnit för rättsläkarna.
Som i statskuppens Chile 1970-1973
Kritikerna menar
att det är de första allvarliga provokationerna mot den nya vänsterregeringen
under ledning av president Xiomara Castro. Hon vann presidentvalet överlägset
den 21 november 2021 och tillträdde den 27 januari 2022. Hennes parti, LIBRE (Libertad y Refundacion) blev största parti i landets kongress men
har inte egen majoritet. Libre uppstod ur den mäktiga Motståndsfronten som bildades samma dag som den militära
statskuppen ägde rum 2009. 2012 skapades den politiska grenen, Libre, ur
Motståndsfronten (Frente Nacional de
Resistencia Popular, FNRP).
– Det är samma
destabilisering som inletts som vi har varit vittne till sedan decennier i
Latinamerika, som tog sitt våldsamma uttryck i militärkuppen mot
vänsterpresidenten Salvador Allende i Chile den 11 september 1973, menar
Membreño. Glöm inte att samma krafter opererade mot den störtade president
Manuel Zelaya 2009 här i Honduras som ledde till att han störtades den 28 juni
2009.
I klartext handlar
det om en rättsapparat som inte nämnvärt har förändrats. Den föraktade
riksåklagaren, ”garanten för straffrihet i Honduras”, som han kallas av sina
kritiker sitter lugnt kvar på sin post som han utsågs till av en kongress som
kontrollerades av det dåvarande tvåpartisystemets höger- och liberala
partierna. En ny Högsta Domstol har utsetts efter månader av debatter i landets
kongress där Libre har en minoritet av ledamöterna.
Den mördade folkledaren Bertha
Caceres
Migrationsverket
tar som intäkt för sitt avvisningsbeslut ett internationellt uppmärksammat
fall; mordet på Bertha Caceres, revolutionär
ledare för indianfolket Lenka och Motståndsfronten. Caceres mördades natten den
1–2 mars 2016 i sitt hem.
 |
| En av de sista intervjuerna med Bertha Caceres innan hon mördades. Hon hade då gått under jorden efter att åklagarämbetet hade utlyst en arresteringsorder på henne. USA-ambassadören, som nästan grät av hyckleri vid Berthas begravning, sade inte ett ord i protest mot den honduranska statens häxjakt på denna revolutionär som gav sitt liv för Lenkafolket och Motståndsfronten. |
VIDEO:
La entrevista con BERTHA CACERES
”Av landinformation (från
USA-myndigheterna, reds. anm.) framgår även att Honduras´ myndigheter
vidtagit åtgärder för att åtala gärningsmän ansvariga för flertal brott mot
aktivister som verkar i Honduras. Bland annat mordet på miljö- och
ursprungsbefolkningsaktivisten Berta Caceres år 2016 där myndigheter har åtalat
samt dömt ansvariga för mordet (US Department of State, Country Report on
Human Rights Practices 2021 - Honduras, 2022, s. 2-3)”.
Ahrax småler i
Skyperutan när jag nämner verkets argumentering, baserat på ett organ som representerar
en stat som var arkitekt i militärkuppen 2009.
– Visst händer det
att de materiella förövarna ibland grips och åtalas. Men de mäktiga, de som ger
uppdraget till dem som håller i vapnet grips för det mesta aldrig. I Honduras
är det hur lätt som helst att anlita en lejd mördare som gör
”jobbet”
för en spottstyver. Det är en aningslös och verklighetsfrämmande argumentation.
Ställningsbyggare
Vad ska du göra
nu, frågar jag Ahrax Mayorga, efter att han har fått det tredje och sista
beslutet från Migrationsverket, där de ger honom och familjen fyra veckor på
sig att packa väskor och flyga tillbaka till Honduras och en framtid i all
ovisshet?
– Jag arbetar som
ställningsbyggare i ett företag inom byggbranschen. Det och kamraterna ställer
upp på mig för att ge mig uppehållstillstånd via ett arbetskontrakt i stället
för politisk asyl. Naturligtvis anser jag att hoten mot mig och familjen är
tillräckliga för att ge mig och familjen politisk asyl, men jag är djupt
tacksam mot att företaget ger mig ett anställningskontrakt som skulle kunna
innebär att vi inte tvingas tillbaka till Honduras.
Men hur som helst
har de svenska myndigheterna det sista ordet.
