Mordhotad honduransk fackföreningsledare ska deporteras tillbaka

 

Under fem års tid mordhotades den honduranske fackföreningsledaren Ahrax Mayorga. Han får stöd av 55 miljoner medlemmar i det kontinentala facket i Amerika. Men Migrationsverket har tre gånger avvisat han ansökan om politisk asyl.

Mordhotad honduransk fackföreningsledare ska deporteras tillbaka

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA-STOCKHOLM / Framför familjen, hustru och tre barn satte en av de sex maskerade männen pistolen mot hans tinning. Det var en sista varning; att upphöra med organiseringen av arbetarna på banan- och oljepalmsplantagerna eller dö. Men tre gånger har Migrationsverket beslutat att deportera den honduranske fackföreningsledaren Ahrax Mayorga tillbaka till våldets Honduras. Mayorgas sista hopp står nu till att han och familjen ska slippa återvända till det våldsamma Honduras genom att hans nu fasta anställning i ställningsbyggarföretaget han arbetar vid, ska ge ett permanent uppehållstånd.

MAYORGA FÅR INTE BARA Internationella Livsmedelsarbetarförbundet, IUL:s stöd. Också CWA, den kontinentala delen för ITUC (International Trade Union Confederation) som representerar mer än 55 miljoner arbetare på kontinenten, ”uttrycker sin djupa oro över de hot och förföljelser som drabbat vår kamrat Ahrax-Tzel Mayorga Hernandez, fackföreningsledare, från Honduras´ landsorganisation CUTH, ansluten till CWA och ITUC, handlingar som äventyrar den fysiska säkerheten och livet för dem som han utför representativt ansvar för på arbetet och för hans släktingar, som också har utsatts för hoten”, skriver CWA:s generalsekreterare Rafael Freire Neto i ett öppet brev till det svenska Migrationsverket.

Massakern i byn Tumbador, regionen Bajo Aguan där fem organiserade lantarbetare från MUCA mördades 2010. Sammanlagt har 150 lantarbetare mördats sedan militärkuppen 2009. FOTO: FELIPE CANOVA.

Etthundrafemtio (150) mördare lantarbetare

Mayorga organiserade lantarbetarna i en av Honduras´ farligaste regioner, den norra karibiska kusten med huvudstaden Tocoa i länet Colon. Där ligger Bajo Aguan som är en region med i huvudsak utvinning av palmolja (Palma Africana). Koncentrationen av jorden finns hos tre agrarindustriägare med en av Honduras´ mäktigaste män, Miguel Facussé som avled för två år sedan. Men hans imperium är intakt. Familjen och två andra `terratenientes´, landägare förfogar över tusentals hektar av i huvudsak odling av oljepalmen. Mot dem står 300,000 lantarbetare, många utan tillgång till jord.

– 2017 genomförde vi en viktig strejk just i Bajo Aguan. Polisen anlände på begäran av företaget och där pekades jag ut som en ledare för och uppviglare av arbetarna, säger Ahrax när denne reporter, bosatt i Honduras sedan 2006 ringer upp honom i Sverige, en något surrealistisk situation.

 

KAMPEN FÖR EN JORDREFORM tvingade lantarbetarna i Bajo Aguan att organisera sig i rörelsen MUCA, (El Movimiento Unificado Campesino del Aguan). Men det är ett riskfyllt arbete. Sedan den militära statskuppen den 28 juni 2009 har över 150 lantarbetare, organiserade i MUCA mördats av vad bönderna anser vara en ohelig allians mellan de tre landägarnas inhyrda säkerhetsgarde, som bönderna anser vara rena paramilitärer och en på plats stationerad armébataljon, poliskommando- och säkerhetsstyrkor.

”Den största colombianska dagstidningen El Tiempo publicerade den 13 september 2009, bara två och en halv månad efter den militära statskuppen i Honduras artikeln med rubriken: ”Före detta (colombianska) paramilitärer sägs bli rekryterade för att de ska resa till Honduras som legosoldater”.

Efter militärkuppen reste representanter för de tre landägarna till Colombia där den största dagstidningen El Tiempo den 13 september 2009, noterade att honduranerna ska ha rekryterat paramilitärer i Magdalena Medio, ett centrum för de paramilitära dödsskvadronerna, vilka erbjöds ”jobb” i Bajo Aguan för 750 dollar i månaden (1,5 miljoner colombianska pesos). Efter den tidpunkten intensifierades morden på lantarbetarna i Honduras.

En av MUCA:s ledare som vi intervjuade i december 2009 var Juan Angel Lopez Miranda. Så här sa han den 9 december 2010 när vi intervjuade honom i egenskap av ledare för det största bondekooperativet, ”Marañon” i Bajo Aguan med 1500 lantarbetare som medlemmar:

– Vi lever i en region av terror. Armén med mycket vapen. Bönder dör, brutalt mördade. Vi vet att här finns det colombianska och israeliska mördare som har infiltrerats i armébataljonerna. Men vi kommer att fortsätta denna kamp. Det kommer att kosta oss blod. Men en dag kommer vi att se ljuset, var Lopez´ avskedsord.

Den 11 november 2014 mördades han.

Lantarbetarledaren Juan Angel Lopez Miranda, när vi intervjuade honom den 9 december 2010. Knappt tre år senare mördades han.

Se intervju: https://youtu.be/J1oFJEKyp8M

Med pistolen mot huvudet

Det var i denna mot lantarbetarna fientliga miljö som Mayorga under nio års tid organiserade lantarbetare till facket Festrago. Han deltog också i utredningarna i hur morden och våldet mot lantarbetarna i Bajo Aguan utfördes och ingick i ”Nätverket mot det antifackliga våldet”.

Efter 2017 intensifierades hoten mot honom och hans familj. Otaliga är de anmälningar han gjorde till den lokala polisen. Men utan resultat. Trots det anser Migrationsverket, att enbart det faktum att polisen tog emot anmälningarna är ett bevis för en ”god vilja” att gå till botten med hoten.

Men i Honduras kan du fråga vem som helst i bostadsområdena om polisen och du får till svar:

”Här vågar ingen anmäla ett brott för polisen är i maskopi med `las Maras´,” den organiserade brottslighetens gangsters som drygar ut den korrumperade polisens dåliga löner.

 

NATTEN den 18 MARS 2022 vaknade familjen vid 3-tiden av att sex okända angripare bröt sig in i familjens hus.

– De höll en pistol mot min panna inför resten av min familj. De hotade att döda mig, min fru och mina tre barn. Det var meningen att det skulle se ut som ett banalt rån, men de ville tvinga mig att ge upp mitt fackliga och politiska engagemang, säger Mayorga.

Efter att ha levt under permanenta hot under fem års tid fattade han det drastiska beslutet, för sin familjs skull, att lämna Honduras och söka politisk asyl i Sverige.

Det var dit han anlände några veckor efter attacken i hans hem med hjälp av kamraterna i facket. Han ansåg att det inte längre gick att skydda sig och sin familj från de krafter som han anser återfinns bland de mäktiga ekonomiska krafter som han och de organiserade arbetarna har tagit strid emot för att hävda sina intressen.

 

Facket: ”Ge kamraten skydd i Sverige”

Tomas Membreño är ordförande i STAS, (El Sindicato de Trabajadores de la Agroindustria y Similares, motsvarigheten till Svenska Livsmedelsarbetareförbundet), som ingår i förbundet FESTRAGO (Federacion de Sindicatos de Trabajadores de la Agroindustria, Lantarbetareförbundet) där han är organisationssekreterare. STAS organiserar lantarbetare på Honduras´ bananplantager, ananas, melon, räkodlingar, palmolja, med mera.

Tomas Membreño är ordförande i STAS, El Sindicato de Trabajadores de la Agroindustria y Similares, motsvarigheten till Svenska Livsmedelsarbetareförbundet.

·        Vilken är din rekommendation till de svenska migrationsmyndigheterna och de politiskt ansvariga i egenskap av ordförande för den fackförening som Mayorga tillhör?

– Jag rekommenderar de svenska migrationsmyndigheterna att ge kamraten allt det beskydd han INTE kan få här i Honduras. Det skulle vara mycket beklagligt om han tvingas återvända till Honduras. Här har vi haft många fall där kamraten har gått i tillfällig exil och senare återvänt och mördats. Jag anlände till Mayorgas hem den natten då de bröt sig in och det är helt uppenbart att de var ute efter att tysta kamraten i en sista varning. Understryker en allvarlig Membreño.

 

Femtiofem miljoner fackmedlemmar för asyl

Det svenska Migrationsverket ifrågasätter inte att Mayorga utsatts för hot eller förföljelse. Men de använder det omvända obegripliga bevisförandet;

1) den asylsökande kan inte i detalj och med namn utpeka vilka de kontrakterade gärningsmännen är,

2) kan inte bevisa att han är utsatt för en förföljelse för sitt fackliga arbete,

3) att polisen har tagit emot hans anmälningar vilket borgar för att de är intresserade av att lösa fallet,

4) att det finns en ny regering i landet som facket stöder och

5) att det därmed finns en ny rättsapparat som kan gripa och döma de skyldiga i Honduras.

CWA:s skarpa uttalande till MV.

Därmed avvisas Mayorgas argumentation, trots att Fackföreningsinternationalens Amerika-sektion med 55 miljoner anslutna medlemmar och hans kamrater i facket i Honduras ryter till på skarpen när de skriver till MV:

”Allvaret i de situationer som kamraten anger och verifieringen av att dessa händelser inträffar i Honduras, gör det brådskande att vidta åtgärder för att skydda liv och säkerhet för fackföreningsledaren Ahrax-Tzel Mayorga Hernández, såväl som för hans familjemedlemmar. Av dessa skäl, med respekt för svensk lagstiftning begär vi möjligheten till ett snabbt och effektivt skydd för vår kamrat i likhet med hans familj och att hans begäran om exil i landet accepteras”.

Det skrev CWA den 6 maj 2022, drygt en månad efter att Mayorga hade anlänt till Sverige. Trots det har Migrationsverket i tre beslut sett saken annorlunda och beslutat om hans avvisning.

 

Åklagarnas märkliga strejk

Migrationsverkets påstående om att det existerar en ny rättsapparat småler Mayorga åt. Och det gör också denne skrivare, med 17 år av erfarenhet som bosatt reporter i Honduras. Just nu pågår en märklig konflikt inom åklagarämbetet, som sägs vara ”allmänhetens ombudsman”.

I 24 timmar, under en omänsklig sol och 30 graders värme låg ett lik i mitt i floden Rio Choluteca i centrala Tegucigalpa, Honduras´ huvudstad på grund av att åklagarna krävde högre löner.

Åklagarna genomförde inte en enda facklig löne- eller annan konflikt under de tolv år som det förra högerpartiet regerade Honduras, med allt stöd från USA-ambassaden. Men nu maskar och partiellt strejkar åklagarna. Till exempel som när det begåtts ett mord och polisen anländer och spärrar av brottsplatsen. Men den kan inte göra något mer än att sätta upp sina plastremsor kring brottsplatsen. Den döda kroppen ligger där under den stekheta solen och ruttnar i väntan på att åklagarna och den rättsmedicinska personalen ska komma och göra sina uppgifter.

Nyligen påträffades ett lik som flutit upp i floden Rio Choluteca mitt i centrala Tegucigalpa, huvudstad i Honduras och liket kom att ligga på strandkanten i över 24 timmar innan åklagaren kom på plats och upprättade ett rättsprotokoll för att rättsläkarna kunde köra liket till bårhuset. Då har också spåren försvunnit för rättsläkarna.

 

Som i statskuppens Chile 1970-1973

Kritikerna menar att det är de första allvarliga provokationerna mot den nya vänsterregeringen under ledning av president Xiomara Castro. Hon vann presidentvalet överlägset den 21 november 2021 och tillträdde den 27 januari 2022. Hennes parti, LIBRE (Libertad y Refundacion) blev största parti i landets kongress men har inte egen majoritet. Libre uppstod ur den mäktiga Motståndsfronten som bildades samma dag som den militära statskuppen ägde rum 2009. 2012 skapades den politiska grenen, Libre, ur Motståndsfronten (Frente Nacional de Resistencia Popular, FNRP).

– Det är samma destabilisering som inletts som vi har varit vittne till sedan decennier i Latinamerika, som tog sitt våldsamma uttryck i militärkuppen mot vänsterpresidenten Salvador Allende i Chile den 11 september 1973, menar Membreño. Glöm inte att samma krafter opererade mot den störtade president Manuel Zelaya 2009 här i Honduras som ledde till att han störtades den 28 juni 2009.

I klartext handlar det om en rättsapparat som inte nämnvärt har förändrats. Den föraktade riksåklagaren, ”garanten för straffrihet i Honduras”, som han kallas av sina kritiker sitter lugnt kvar på sin post som han utsågs till av en kongress som kontrollerades av det dåvarande tvåpartisystemets höger- och liberala partierna. En ny Högsta Domstol har utsetts efter månader av debatter i landets kongress där Libre har en minoritet av ledamöterna.

 

Den mördade folkledaren Bertha Caceres

Migrationsverket tar som intäkt för sitt avvisningsbeslut ett internationellt uppmärksammat fall; mordet på Bertha Caceres, revolutionär ledare för indianfolket Lenka och Motståndsfronten. Caceres mördades natten den 1–2 mars 2016 i sitt hem.

En av de sista intervjuerna med Bertha Caceres innan hon mördades. Hon hade då gått under jorden efter att åklagarämbetet hade utlyst en arresteringsorder på henne. USA-ambassadören, som nästan grät av hyckleri vid Berthas begravning, sade inte ett ord i protest mot den honduranska statens häxjakt på denna revolutionär som gav sitt liv för Lenkafolket och Motståndsfronten.

VIDEO:

La entrevista con BERTHA CACERES

https://youtu.be/Yiu_G9gdQ4g

”Av landinformation (från USA-myndigheterna, reds. anm.) framgår även att Honduras´ myndigheter vidtagit åtgärder för att åtala gärningsmän ansvariga för flertal brott mot aktivister som verkar i Honduras. Bland annat mordet på miljö- och ursprungsbefolkningsaktivisten Berta Caceres år 2016 där myndigheter har åtalat samt dömt ansvariga för mordet (US Department of State, Country Report on Human Rights Practices 2021 - Honduras, 2022, s. 2-3)”.

Ahrax småler i Skyperutan när jag nämner verkets argumentering, baserat på ett organ som representerar en stat som var arkitekt i militärkuppen 2009.

– Visst händer det att de materiella förövarna ibland grips och åtalas. Men de mäktiga, de som ger uppdraget till dem som håller i vapnet grips för det mesta aldrig. I Honduras är det hur lätt som helst att anlita en lejd mördare som gör
”jobbet” för en spottstyver. Det är en aningslös och verklighetsfrämmande argumentation.

 

Ställningsbyggare

Vad ska du göra nu, frågar jag Ahrax Mayorga, efter att han har fått det tredje och sista beslutet från Migrationsverket, där de ger honom och familjen fyra veckor på sig att packa väskor och flyga tillbaka till Honduras och en framtid i all ovisshet?

– Jag arbetar som ställningsbyggare i ett företag inom byggbranschen. Det och kamraterna ställer upp på mig för att ge mig uppehållstillstånd via ett arbetskontrakt i stället för politisk asyl. Naturligtvis anser jag att hoten mot mig och familjen är tillräckliga för att ge mig och familjen politisk asyl, men jag är djupt tacksam mot att företaget ger mig ett anställningskontrakt som skulle kunna innebär att vi inte tvingas tillbaka till Honduras.

Men hur som helst har de svenska myndigheterna det sista ordet.

Bertha Caceres jagades av det åklagarämbete som Migrationsverket prisar

När det gäller mordet på den av Lenkaindianerna älskade folkledaren, som i New York 2015 mottog det ”alternativa miljöpriset” (Goldman Environmental Prize) för sin kamp mot projektet av kraftverksdammen i Rio Gualcarque, kan denne skrivare bekräfta okunskapen eller cynismen i Migrationsverkets försök att leda i bevis den honduranska rättsapparatens ”effektivitet”.

Vi (Miriam, min fotograf/kamerakvinna) gjorde en av de sista intervjuerna med Bertha Caceres INNAN hon mördades. Den ägde rum efter att Bertha hade tvingats gå under jorden eftersom hon jagades av det honduranska åklagarämbetet som hade utlyst en arresteringsorder på henne.

Säkerhetschefen Douglas Bustillo,
dömd till 33 års fängelse.
FOTO: MIRIAM HUEZO

Vi hade gjort ett omfattande reportage i Rio Blanco och Rio Gualcarque dagarna innan där vi bland annat intervjuade säkerhetschefen för kraftverkskonsortiet, Douglas Bustillo, en före detta löjtnant i den honduranska armén. Han hade anklagat Bertha och hennes organisation Copinh för att ha startat en gerillarörelse i denna del av Honduras för att förhindra kraftverksbygget. Lenkaindianerna organiserade i Copinh hade då genomfört två års ockupation av tillfartsvägarna till bygget där det kinesiska byggföretaget (ett av världens största) hade dragit sig tillbaka och lämnat Honduras inför de omfattande protesterna.

Bustillo och tre andra med förflutet inom armén, bland annat konsortiets vd, David Castillo som var föreläsare i militär underrättelsetjänst inom den honduranska armén efter att ha fått sin utbildning i ämnet i West Point, i USA samt ytterligare tre ”Gatilleros”, professionella yrkesmördare dömdes till fängelsestraff på 25–33 år.

Men stämmer då inte Migrationsverkets argumentation? Hur blev det möjligt att det skipades rättvisa i fallet Bertha i ett land där straffriheten är skamligt hög?

Helt enkelt på grund av den enorma internationella proteststorm som bröt ut efter mordet på Bertha Caceres i en rättsprocess som under tre år medvetet förhalades. Hade inte den internationella opinionen existerat och vuxit fram, hade förmodligen inte någon av de nu åtta gärningsmännen dömts.

Men den högst upp i hierarkin för konspirationen och mordet på Bertha, den som utpekas av familjen Caceres och deras advokat Victor Fernandez som den verkligt skyldige till mordet och som gav de åtta dömda uppdraget att mörda Bertha, ägaren till kraftverkskonsortiet, har inte ställts inför rätta. Denna finansiella industriklan är Honduras´ rikaste och mäktigaste maktgrupp som bland andra stod bakom och destabiliseringen av regeringen Zelaya som ledde fram till statskuppen 2009.

Det är i dag samma ekonomiska och politiska krafter som konspirerar mot den nya presidenten, Xiomara Castro.

Alan Garcia, 14, deltog tillsammans med sin pappa, Tomas Garcia, i protesterna mot kraftverksbygget. Pappan sköts ihjäl av arméstyrkorna medan Alan besköts med gummikulor.

söndag 20 mars 2016

Honduras: Om Bertha Caceres kamp:
Indianblod flyter i kampen mot kraftverksprojektet i Rio Blanco
https://hondurasdick.blogspot.com/2016/03/honduras-indianblod-flyter-i-kampen-mot.html

DANSKT STÖD:

Ahrax Mayorga fick stöd av fackförbundet 3F i Danmark som också via ett projekt stödde Festragos radioprogram som leddes av Mayorga.

3F bildades 2004, genom sammanslagningen av Danska Kvinnelige Arbetarförbund och Danska Allmänna Arbetarförbundet. 2006 slogs fackföreningen Restaurang samman med 3F, medan den i början av 2011 anslöt sig till Danska Träindustri- och Byggnadsarbetareförbundet.

3F var en filial i det danska facket och har sedan 2019 varit medlem i dess efterträdare, det danska fackförbundet (FH). I slutet av 2018 hade dess medlemsantal minskat till 226 271, men det förblev FH:s största medlemsförbund.

Källa Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/United_Federation_of_Danish_Workers

 

Kommentar om de svenska fackens ”solidaritet”

·      Svenska Livsmedelsarbetarförbundets förbundstidning heter Mål och Medel. Under 1990-talet gjorde jag flera reportage på plats i Colombia för tidningen om terrorn och morden mot bananarbetarna och deras fackliga ledare och aktivister.

·      Mål och Medel och dess chefredaktör Åsa Passanisi fick först erbjudandet om att publicera reportaget om den honduranske fackföreningsledaren. Hon svarade den 17 april: ”Vi läser igenom och hör av oss om det skulle vara intressant för oss”. Trots en påminnelse den 2 maj har hon och redaktionen ännu inte hört av sig.

·      I masshysterins och krigets Europa verkar det som om arbetarsolidaritet inte längre lever inom svensk arbetar- och fackföreningsrörelse, åtminstone på central nivå.

·