tisdag 7 mars 2017

Honduras: Berta Caceres´ mördare tränades militärt i USA



Honduras: Berta Caceres´ mördare tränades militärt i USA
Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2017-03-07 / Tre av huvudfigurerna i mordet på den honduranska miljö- och indiankämpen Bert Caceres fick militär fortbildning på School of Americas, den latinamerikanska officersskolan där CIA:s tortyrmanualer stod på schemat. USA-lärarna lärde ut hur ”den Inre Fienden” skulle bekämpas.

Organisationen Copinh, som leddes av Bertha Caceres demonstrerar framför Soto Cano, även kallad Palmerola, USA:s största flygbas i Centralamerika i staden Comayagua. Kravet var och är att USA ska överlämna sina militärbaser i Honduras och att dess militära styrkor ska lämna landet. FOTO: LUIS MENDEZ.


Bertha Cáceres, december 2013, som gått under
jorden efter att åklagarämbetet utlyst en arreste-
ringsorder på henne. Foto: Miriam Emanuelsson.
Det var natten den 2 mars förra året som mördarna trängde in i Bertha Caceres hem i La Esperanza, centrum för de honduranska lenkaindianerna och organisationen Copinh. Denna och Bertha hade sedan 2013 bekämpat kraftverksbygget vid floden Rio Gualcarque och samhället Rio Blanco.

En månad efter mordet greps kraftverkskonsortiets Desas miljöchef Sergio Ramon Rodríguez och säkerhetschefen Douglas Bustillo. Denne intervjuade vi, Miriam och jag i december 2013, en videointervju som flera TV-kanaler i Honduras sände efter att Bustillo greps och där han förnekar att han ansåg att Bertha Caceres skulle förespråka en inledning av gerillakamp i bergen i länet Intibucá, som gränsar till El Salvador och nära till Guatemala. Bustillo hade lämnat den honduranska armén som löjtnant 2008 och anställes som säkerhetschef vid kraftverksbygget.

Samtidigt greps den aktive armémajoren Mariano Diaz Chavez. Denne enrollerade sig som legoknekt i de specialstyrkor som USA kontrakterade för kriget i Irak. Nu har det framkommit, via den honduranska kollegan Nina Lakhani, som publicerade i The Guardian den 28 februari nya frapperande uppgifter mot tre av de åtta gripna för mordet på Bertha.

Kort intervju (på spanska) med Bertha Cácers och kraftverkskonsortiets säkerhetschef, Douglas Bustillo, en av åtta fängslade för mordet på Bertha:
https://youtu.be/pfpR0SvBlr4


Långa versionen med Bertha:
https://youtu.be/Yiu_G9gdQ4g



Militär fortbildning i USA

Chavez och Bustillo fick militär träning på USA:s krigsakademi för latinamerikanska officerare, School of Americas, en institution som är avskydd av demokratiska och progressiva krafter i Latinamerika och som uppfattas som en skola för hur regimen och dess militär ska bekämpa vänstern och folkrörelsen som betraktas som den ”Inre fienden”, enligt den Nationella Säkerhetsdoktrinen.

År 2005 fick Diaz ytterligare fortbildning på den Interamerikanska Flygstridsakademin (IAAFA). Kursen rubricerades ”Counterterrorism”.


Fyra av de åtta personerna fängslade för mordet på revolutionären och miljökämpen Bertha Caceres. Från vänster: 1. Sergio Rodriguez, konsortiets miljöchef. 2. Douglas Bustillo, konsortiets säkerhetschef. 3. Mariano Diaz Chavez, aktiv arrmémajor och 4. Edilson Duarte, en av de kontrakterade "gatilleros", de som håller i avtryckaren som yrke. Till dessa finns ytterligare fyra personer, bland dem Javier Hernandez från arméns militära underrättlesetjänst som sitter fängslade.


I maj 2016 greps Rodriguez, Chavez, Bustillo och den fjärde som heter Edilson Antonio Duarte. Denne är en så kallad ”sicaro”, en ung yrkesmördare med band till de beryktade ´maras´ och anses ha utlöst de dödande skotten mot Bertha. Han själv uppger att han kontrakterades av Desas miljöchef Sergio Rodriguez.

Desa leds av en annan före detta yrkesmilitär, Roberto David Castillo Mejia, med förflutet hos den honduranska militära underrättelsetjänsten. Castillo utexaminerades på Westpoint, USA:s militärakademi skapad 1802. Castillo är också rådgivare till generalstaben i Honduras väpnade styrkor.


Dödslistan somn toppades av Bertha.


Dödslista som toppades av Bertha

Desas säkerhetschef Bustillo är den som utpekas för att i sällskap med major Diaz att ha planerat mordet på Bertha. Till oss sa Bertha att Bustillo flera gånger hade mordhotat henne men även utsatt henne för sexuella hot via telefon. Det var den sista intervjun vi gjorde med henne efter att hon hade gått under jorden, på flykt från det honduranska åklagarämbetet som hade utlyst en arresteringsorder på henne för hennes kamp mot kraftverksprojektet vid Rio Blanco.

I intervjun i december 2013 uppgav hon att Roberto Castillo hade försökt muta henne för att dra sig tillbaka i kampen mot kraftverksbygget. När inte detta lyckades kom mordhoten, sa hon.

David Romero, från Radio- och TV-Globo.
FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.
Mycket riktigt. I november offentliggjorde den spanske domaren Baltazar Garzon på en presskonferens i Tegucigalpa, Honduras´ huvudstad en lista upprättad av en dödsskvadron på 20 personer som skulle avrättas. Bertha innehade första platsen.

– Honduras väpnade styrkor har specialkommandon som i praktiken är dödsskvadroner och som genomför selektiva mord eller massakrer mot obekväma i det honduranska samhället”, sa den också mordhotade journalisten på Radio-Tv-Globo David Romero. Han innehar tredje platsen på listan.

Krypskytt och militär underrättelseagent

Som ytterligare en bekräftelse på hur de väpnade styrkorna är inblandade, kommer nu också uppgiften om att Henry Javier Hernández, en specialutbildad krypskytt från den 15:e armébataljonen deltog i mordet på Bertha. Han ingick i samma bataljon som major Diaz.

Honduras militär betraktas historiskt som en av de mest USA-vänliga och underordnade väpnade styrkor i Latinamerika och Karibien. Regeringarna i Vita Huset eller bolag som Standard Fruit Co (Chiquitas föregångare) har sett Honduras som sin ”Bakgård” respektive ”Bananrepublik”.

Denna antigerillabataljon är en av två enheter för den honduranska arméns specialstyrkor, skapade och underhållna av USA på 1980-talet då hundratals vänster- och fackföreningsledare försvann och avrättades i det smutsiga kriget i denna centralamerikanska nation och då de väpnade honduranska styrkorna understödde ´Contras´ USA-stödda krig mot sandinistregeringen i Nicaragua.

Den 15:e Bataljonen och Specialstyrkornas Träningscentrum är beläget i Aguandalen där närmare 130 organiserade bönder, som har kämpat för en jordreform har mördats sedan militärkuppen i juni 2009. Tre landägare kontrollerar 40.000 hektar av oljepalmsodlingar.

Henry Javier Hernández pensionerades 2013 men avslutade inte sin militära karriär utan fortsatte som agent inom den militära underrättelsetjänsten. I januari i år greps han som delaktig i mordet på Bertha.


Kravallstyrkor från specialpolisen och delar av armén attackerar Copinhdemonstranterna med batonger och tårgas framför den flera kilometer långa muren som skiljer den Panamerikanska vägen och USA:s flygbas Palmerola. FOTO:LUIS MENDEZ.
En av poliserna använder sitt tjänstevapen för att beskjuta obeväpnade demonstranter som demonstrerar mot militariseringen och USA:s ockupation av honduranskt territorium. FOTO: LUIS MENDEZ.
I tjänst hos vem? FOTO: LUIS MENDEZ.


Sonderade och planlade mordet

De register som har gjorts på de inblandades mobiltelefoner visar att Bustillo och Hernandez befann sig i la Esperanza, där Bertha levde, flera dagar innan hon mördades. Den knapphändiga information som åklagarna har släppt talar också om att major Marian Diaz vid tidpunkten för arresteringen var undersökt för kidnappning och narkotikahandel. Trots det var det en tidsfråga innan han skulle bli befordrad.

Allt fler uppgifter bekräftar David Romeros ord om att inte bara ett utan flera mordkommandon inom den militära apparaten opererar som dödsskvadroner.

”Tränade av USA, Israel och Colombia”

Olivia Zuñiga Caceres.
I ett uttalande säger Olivia Zuñiga Caceres, en av Berthas tre döttrar att den ”honduranska staten regeras av en brottslig elit, som också utgörs av företagare som verkar till förmån för att främja det transnationella kapitalet och inte den stora majoriteten av folket”.

– Mordet på Bertha Caceres bekräftar vad vi alla misstänkte, att många kamrater har mördats av dödsskvadroner på grund av att de försvarade livet. Vad vi upplever är en ny form av 1980-talets Operation Condor som påtvingades oss från och med statskuppen i Honduras 2009. Den var ett vägmärke för att återigen reaktivera alla paramilitära grupper. Inget har bromsat dessa brottsliga eliter, trots att Bertha hade en starkt internationell profil. Dessa dödsskvadroner inledde sitt krig med specialstyrkor tränade av USA, Israel och Colombia.

Massiva manifestationer mot USA:s trupper och militärbaser i Honduras. FOTO: LUIS MENDEZ.
"USA förstärker sina sex militärbaser i Honduras", som har en fjärdel av Sveriges yta, 112.000 km2.






lördag 14 maj 2016

Honduras: “Adentro del Libre el proyecto de la reelección no tiene respaldo”

También los niños estaban presentes en las calles del 1o de Mayo en Honduras con la consigna:
¡"LUCHA PUEBLO"!




Honduras: “Adentro del Libre el proyecto de la reelección no tiene respaldo”

Entrevista con Rasel Tomé, diputado y candidato presidencial del Partido Libre

Por Dick-Miriam Emanuelsson

Video: 
https://youtu.be/4D-bGXPsyvk




TEGUCIGALPA / 2016-05-14 / En noviembre del 2017, Honduras va nuevamente a elecciones presidenciales, generales y municipales. Comienza ya la fiebre electoral en la nación centroamericana. Tomamos el pulso de uno de los líderes más destacados de Libre, Rasel Tomé.

“Porque Libre es un proyecto popular donde debe estar, sin ninguna duda representado directamente en las posiciones del liderazgo del Pueblo, no como tradicionalmente lo han utilizado otros partidos para andar cargándoles y llevándoles”.

Manuel Zelaya
En estas palabras de Tomé se visualiza una crítica a la conducción del partido por parte del ex presidente Manuel Zelaya, duramente criticado por las bases de Libre por seleccionar con dedo tanto la dirección del partido como los candidatos a las diferentes elecciones. Uno de esos “dedos” fue la designación del dueño del Canal 36, Edras López Amador como vice coordinador del partido sin ser elegido en una asamblea nacional por la militancia. Como recién electo diputado de Libre anunció casi inmediatamente 2014 que iba a crear su propio partido y lanzarse como candidato presidencial. Votó con el gobierno de la derecha en un tema crucial y fue declarado miembro no grato en Libre por la Comisión de Honor (comisión de control), decisión que Manuel Zelaya declaró nula, que Edras López quedaba en el partido.

Zelaya fue también el inventor de las “corrientes”. No son otras cosas que partidos adentro del partido mientras ´Mel´ flotaba encima a todas y a través de su entonces autoridad (2012) pudo controlarlas. Lo palpable, en un país con 5 millones de personas aptas para votar, es que en la campaña electoral del 2013 Libre tuvo siete diferentes corrientes que no peleaban sobre la línea programática sino sobre ¿quién iba a ser el postulado? En varios lugares peleas y el resultado fue fatal con seis diputados que se vendieron al partido del gobierno en el Congreso Nacional.

La candidata Beatriz Valle que fue
elegida diputada.

El dudoso Tribunal Supremo Electoral

La tarea de organizar las elecciones primarias, con el igual principio como las elecciones de los millonarios en EE.UU. fue el Tribunal Supremo Electoral (TSE). Libre acusó al ente “independiente” de ser una herramienta en manos del gobierno nacionalista (derecha) que robó la victoria presidencial en noviembre de 2013. La verdad es que el gobierno nacionalista se ha negado cualquier reforma de democratizar el TSE. Los integrantes del TSE son controlados por los nacionalistas y liberales que a su respaldo tienen unos pequeñísimos partidos. Ahí está la democracia cristiana que obtuvo un solo diputado con 25.000 votos 2013 y que ahora ni siquiera es miembro de ese partido sino ha creado un nuevo movimiento político. Pero en el TSE tiene un integrante.

Affiche por Salvador Nasralla, PAC,
candidato presidencial.
Libre y el Partido Anticorrupción, que juntos obtuvieron casi 1,4 millones de votos en 2013, no tienen representación en el TSE. Los dos partidos han propuesto que el hondureño vota electrónicamente para así poder impedir el fraude. Pero el gobierno rechaza rotundamente cada propuesta que pueda depurar las elecciones que históricamente han sido fraudes. El presidente del PAC, Salvador Nasralla, ha advertido que PAC podría boicotear las elecciones por considerarlas totalmente fraudulentas.



´Mel´ cambia posición

El 6 de abril año en curso, el diario La Prensa reportó:

“Una comisión de alto nivel del partido Libertad y Refundación (Libre) tomó la determinación de celebrar los comicios internos sin el acompañamiento del Tribunal Supremo Electoral (TSE), informó este sábado ese instituto político”.

El 29 de abril, el mismo diario La Prensa dio la noticia de un brusco cambio por parte de la dirección de Libre:

“Los comicios internos se efectuarán bajo la observación del TSE el próximo 30 de octubre, aseguró Manuel Zelaya, coordinador nacional del partido”.

¿Qué pasó?

El Frente Nacional de Resistencia Popular es la expresión popular que surgió después el golpe de estado 2009.


Rebelión interna

Surgió una fuerte crítica internamente en Libre, militancia quemada por las experiencias en donde el coordinador de Libre con el dedo seleccionó o tomó decisiones personales en el nombre del partido. Eso es el resumen de muchas conversaciones que hemos tenido con miembros de Libre, en donde reina una gran preocupación por las próximas elecciones internas y primarias.

– La idea del coordinador fue seleccionar sus fieles e internamente elegir con dedo su gente. Eso es lo que refleja la posición a principio de abril. Pero como la gente se rebeló, pues no tenía otra opción que permitir que la Tribunal Supremo Electoral acompañara las elecciones internas de Libre, por eso el cambio brusco que podemos leer en La Prensa el 29 de abril, dice uno de los militantes de Libre.

Según nuestras fuentes, el círculo de Mel, principalmente los ex ministros y fieles liberales de su gobierno, pensaban postular también los candidatos a la presidencia, congreso nacional y a las alcaldías al mismo tiempo que fueran elegidos en las instancias del partido. Pero la resistencia crítica obligó a éste círculo de cambiar el plan.


Alianza opositora para derrotar el proyecto de continuismo

El diputado Rasel Tomé (en antiojos) que lidera la corriente MRP
Y es ahí cuando hablamos con Rasel Tomé unos días después de la declaración en La Prensa. Tomé encabeza la corriente más grande y mejor organizada de Libre y ha surgido como un duro crítico a la conducción de Libre en manos de Manuel Zelaya.

– El Movimiento de Renovación del Partido, MRP, ha planteado hacer de forma simultáneamente elecciones internas (para los organismos del partido) y primarias en marzo del próximo año para no someter a muchos gastos a nuestros colectivos.

Entonces, ¿qué se va a discutir o elegir en la convocada Asamblea Nacional del partido en el mes de octubre?

– Habrá elecciones internas como coordinadores del partido de los municipios y los departamentos. No nos parece que es una situación tan urgente, en este momento. Porque el partido sigue creciendo. Lo que se necesita es organización del partido. Después, en un proceso generando condiciones a una alianza de todas las fuerzas de la oposición y derrotar este proyecto de continuismo y de dictadura que quiere imponer Juan Orlando Hernández y el partido nacional.

Tiene candidato presidencial

¿MRP tiene postulaciones de candidatos desde los municipios hasta candidato presidencial?

– Si, en los tres niveles. En los 18 departamentos vamos a presentar planillas para alcaldes, diputados/as y la candidatura presidencial.


¿Y cómo ve la perspectiva?

– Muy bien. Como hay que romper paradigmas, un montón de mitos que el modelo se encarga de implementarle y decirles a los sectores populares que no se puede organizar, que la política solo es para los élites, las clases altas. Nosotros estamos desmontando ese mito y van participando en cargos profesores, comerciantes, jóvenes, dirigentes populares en barrios y colonias y estamos demostrándoles que el líder del pueblo es el intérprete lo que el pueblo quiere. No es el líder de la clase alta o que tiene más dinero. El líder es el que interpreta correctamente lo que el pueblo está reclamando y es su voz que reclama y lucha por esos derechos.

– Nosotros creemos que se puede construir poder popular con los desde abajo y excluidos, construir un proyecto político transformador en Honduras.

Un rotundo no a la reelección de Zelaya

¿Qué dice la base de MRP sobre la declaración de ´Mel´ que sí, él puede postularse otra vez en las próximas elecciones?

– La base del MRP y muchos movimientos están en contra del continuismo o la reelección. Adentro del Libre el proyecto de la reelección no tiene respaldo. Cada quien respeta y Mel va a tener que explicar al pueblo su posición. Porque el pueblo de Libre está en contra de la reelección. Porque no se le preguntó a la base, no se le hizo consulta popular, no hubo un proceso donde el pueblo dijera SÍ o NO a la reelección, SÍ o NO a la Asamblea Nacional Constituyente sino que es una imposición de Juan Orlando Hernández a través de la Sala Constitucional con una sentencia dictada por magistrados que los nombró con el canto de los gallos en la madrugada. En el Congreso que nombró los cinco magistrados que después, para pagarle el favor de ese trabajo fueron a dictar esa sentencia ilegal y  el pueblo los rechaza el continuismo.


¿Es también una conclusión del resultado de las elecciones del noviembre del 2013 en el sentido que no se pudo crecer más que los 30 por ciento porque de una u otra forma la gente vio a Libre como una ´finca familiar´?

– ¡Es que Libre tiene que abrirse! Libre es un partido popular con los sectores. . .

¿Un colectivo?

– Claro, un colectivo. Tienen que estar los grupos como sindicatos, obreros no organizados, barrios, LGTB, los pueblos originarios, los jóvenes, en Libre deben estar todos los sectores, incluyente, todos los pueblos. Y con unidad en el proyecto de Patria, solidario y diferente, un proyecto de los excluidos y todos los sectores populares sean protagonistas. Así sintió el pueblo cuando era partícipe y cuando se dio la Resistencia, porque era abierto.

– Ahora observa que hay una opción de que únicamente puede liderar bajo la misma premisa lo que tiene las condiciones de clase alta. Eso es lo que rechaza Libre, porque Libre es un proyecto popular donde debe estar, sin ninguna duda representado directamente en las posiciones del liderazgo del Pueblo, no como tradicionalmente lo han utilizado otros partidos para andar cargándoles y llevándoles.




tisdag 10 maj 2016

Det aviserade mordet på revolutionären Bertha Caceres fördöms i hela världen

Bertha Caceres mördades den 3 mars, 2016, av utsända och betalda mördare från kraftverksbolaget DESA.





HONDURAS:

Det aviserade mordet på revolutionären Bertha Caceres fördöms i hela världen

Av Dick Emanuelsson

[Publicerad i en kortare version i Proletären]
TEGUCIGALPA / 2016-03-19 / Över hela världen genomfördes förra torsdagen en internationell hyllningsdag till revolutionären, vänster- och indianledaren Bertha Caceres som mördades den 4 mars i sitt hem i Honduras av två ´Pistoleros´.

Bara några timmar efter att militären hade gripit makten den 29 juni 2009, stod Bertha Caceres framför presidentpalatset i sällskap med tiotusentals honduraner. Hon deltog i beslutet om att bilda en Motståndsfront, La Resistencia, mot fascismen. Framför henne stod de till tänderna beväpnade militärerna. Den 8:e statskuppen i Honduras var ett faktum.

Bertha och de mest konsekventa revolutionära vänsterkrafterna i det lilla centralamerikanska landet inledde omedelbart organiseringen av folket och motståndet mot den civila-militära diktaturen. Officiellt fördömdes den av Hillary Clinton och State Departement. Men alla i Honduras begrep in i märgen att det var ”Grannen i Norr” som stod bakom störtandet av den bräckliga borgerliga demokratin som representerades av den liberale presidenten Manuel Zelaya.

Han hade anslutit Honduras till Petrocaribe och ALBA, som leddes av president Hugo Chavez och fördubblat minimilönerna för de mest fattiga i landet. Som krona på verket bjöd han in Kuba till OAS:s (de Amerikanska Staternas Organisation) och föreslog att Kuba återigen skulle bli medlem i organisationen.

Det var på den tidigare honduranska regerings förslag som Kuba hade uteslutits från OAS 40 år tidigare. På konferensen talade de latinamerikanska presidenterna om det Nya Amerika som Bolivar hade drömt och gett sitt liv för. När Hillary Clintons sekreterare påpekade för den honduranska utrikesministern, som stod som värd för mötet, att hennes chef hade väntat 14 timmar på att få tala sa Patricia Rodas bara: Latinamerikas folk har väntat i 40 år på att äntligen få tala. Fru Clinton packade ihop sina resväskor och flög vidare till Egypten. Två veckor senare flög stridsplanen över Tegucigalpa och den militära statskuppen var ett faktum.

Allians arbetare-ursprungsbefolkning

Bertha har i världspressen titulerats ”miljökämpe” eller ”aktivist”. Men hon gick i spetsen för Honduras´ lenkaindianer som har bekämpat bygget av ett vattenkraftverk vid floden Rio Gualcarque och Rio Blanco i Honduras´ nordvästra delar, nära gränsen mot El Salvador.

Men Bertha var mycket mer, hon var också en klasskämpe som begrep, att för att få framgång i försvaret av rättigheterna för Honduras´ sju olika ursprungsbefolkningar, måste det finnas en strategisk allians mellan arbetarklassen och ursprungsbefolkningarna.

Därför accepterade hon att bli kandidat till vicepresidentposten 2008 i allians med den legendariske fackföreningsledaren Carlos H. Reyes, ordförande för det starka facket som organiserar arbetarna på Coca- och Pepsi Cola i Honduras. Valtribunalen (TSE) krävde 45.000 namnunderskrifter för att kunna registrera valbeteckningen och gå till val i november 2009. Reyes-Caceres och den explosion av sympati och aktivt stöd som den Oberoende Vänsteralliansen väckte var enorm och duon kunde överlämna närmare 90.000 namnunderskrifter. TSE tvingades godkänna valdeltagandet.

Parallell folkmakt och författning

Men militärkuppen kom emellan och i stället för att delta i det USA-riggade valet i november 2009 bestämde sig Reyes-Caceres att avstå och i stället arbeta för att störta den kuppjunta som fick stöd av tvåpartisystemets liberaler och konservativa (Partido Nacional).

Bara två veckor innan det USA- och EU-stödda valet i november 2009, ett val som formellt leddes av den Centrala Valtribunalen men som ute i landet verkställdes av armén, intervjuade vi Bertha. Hon menade att det enorma stöd som La Resistencia hade kanaliserat i dagliga demonstrationer och aktioner sedan juni 2009, måste kanaliseras i ett parallellt folkmaktsorgan.

– Motståndsfronten bör delta i arbetet med en parallell folkmakt över hela landet, sa hon.

I staden Esperanza, i länet Intibuca, centrum för lenkaindianerna nära gränsen mot El Salvador, inbjöds representanter från hela landet för att delta i helgkonferenser för att utarbeta en ny författning i folkets tjänst. Några månader senare, mitt under diktaturen, inledde Motståndsfronten arbetet med att samla in namn för en författning. Över 1,3 miljoner namn med fingeravtryck samlades in i ett land med 4,6 miljoner valberättigade. Ett imponerande arbete som var en direkt utmaning och politisk konfrontation mot fascismen som hade institutionaliserats i landet via valet med det utbredda valfusket

Tre års blockad av kraftverksprojekt

Men det som gjorde Bertha till ett hatobjekt för den nationella borgarklassen i Honduras var hennes och organisationen Copinhs (det Civila Rådet för Folkliga och Indianorganisationer i Honduras) kamp mot överlämnandet av det nationella territoriet till de transnationella bolagen. Den mest konkreta kampen var den tre år långa blockad mot ett kraftverksprojekt under ledning av kraftverkskoncessionen DESA. Världens största byggföretag, det statliga kinesiska bolaget Sinohydro, kastade in handsken. DESA, som ägs av Camilo Atala, en fem honduranska oligarker som också är styrelseordföranden i DESA, skrev ett hemligt memorandum i december 2015. I det pekade han ut Bertha som personligt ansvarig för en förlust på tre miljoner dollar i kraftverksprojektet på grund av blockaden.

Samtidigt gick kardinal Oscar Andres Rodriguez ut och varnade landets katoliker och i synnerhet landets lenkaindianer, att vända Bertha och Copinh ryggen och att absolut inte lyssna på Copinhs ”Radio Lenca”. Tre månader senare mördades hon.

1:a namn på dödslista

När vi intervjuade henne i december 2013, efter att ha genomfört ett omfattande reportage vid Rio Blanco där Desa desperat försöker hitta en byggare av kraftverket, sa Bertha, som då hade en arresteringsorder hängande över sig:

– Beslutet att mörda mig och beslutet att samtidigt döma mig till fängelse är resultatet och svaret på vår kollektiva kamp. Vi har sagt det tidigare men det förtjänar att upprepas; vi lever i en enklav för gruv-, energi- och oljebolag, bananbolag och maquilasbolag (enorma hangarer av arbetskraft där bolaget inte betalar skatt men en lön till arbetarna som ligger under minimilönen).

Den spanske domaren Baltasar Garzon hade månaden innan anlänt till Honduras där han på en presskonferens presenterade en lista på 20 personer som skulle mördas av en dödsskvadron. Bertha innehade 1:a platsen.

Internationellt fördömande

Bertha hade ett enormt internationellt nätverk bakom sig vilket uppdagades samma dag när mordet på henne kablades ut över världen. Hon hade förra året tagit emot det Goldmanpriset, mer känt som det Gröna Nobelpriset, Påven, FN:s generalsekreterare men framför allt folkrörelserna och vänstern i Latinamerika uttryckte sitt fördömande av det aviserade mordet. Att representanter för olika regeringar som USA, EU eller Sverige dyker upp och kräver att mordet måste utredas och de ansvariga mördarna ställas till svars, är bra.

Men de är representanter för folkmordsregimer eller regeringar, likt den svenska, som totalt har underordnat sig EU:s och därmed USA:s krigspolitik i världen. Att de nu fördömer mordet på Bertha, som bekämpade imperialismens transnationella truster med livet som insats, är inte bara ett utslag av opportunism, det är ren cynism. För samma regeringar blockerade inte en enda strumpa eller kalsong som går på export från Honduras till USA och EU när militärkuppen var ett faktum i Honduras. Hade liknande händelser ägt rum i Kuba eller Venezuela vet vi vad som hade utspelats och skrivits.

Berthas stöd till Kuba och Venezuela

Hennes solidaritet och konsekventa stöd för den kubanska revolutionen och det venezuelanska folkets kamp för att slå sig fria från USA-imperialismen var inte bara tomma ord utan konkret verklighet, både under hennes besök i Havanna, Caracas som den uttrycktes på gatorna i Tegucigalpa i Honduras. De som i Sverige uppger sig vara vänster och som hyllar Bertha men samtidigt talar om diktaturen i Kuba eller politiska fångar i Venezuela, skulle ha mötts av förakt från Bertha.

Särskilt minns jag när vi, Bertha, jag och ett 90-tal inbjudna gäster flög i ett militärt transportplan från Caracas, som Chavez hade ställt till förfogande, ända ner till staden Sucre i Bolivia. Det var år 2006 och konfrontationerna mellan bolivianska separatister, uppbackade och finansierade av CIA:s olika civila täckorganisationer som USAID eller NED, gick till våldsamma attacker i flera av Bolivias provinser. Målet var det samma som i Jugoslavien; att stycka upp landet i olika statsbildningar som senare skulle bli enkla munsbitar för imperialismen att ta över.

Målet för USA och dess ambassadör i Bolivia, Philip Goldberg, var att slå sönder Bolivia som statsbildning, exakt vad man gjorde i Jugoslavien och vad man försökt och försöker göra i Syrien. Det var ingen tillfällighet att det var just Goldberg som hade varit ambassadör i Jugoslavien och som kunde sin separatistmanual utantill. President Evo Morales kastade senare ut Goldberg från Bolivia.

På konferensen i Sucre, som genomfördes på ett inomhusstadium, uppmanade Bertha de olika ursprungsbefolkningarna i Bolivia och Latinamerika att inte falla i fällan, att avslöja imperialismens sofistikerade nätverk och lokala lakejer i form av olika NGO:s som talar om ursprungsbefolkningarnas rättigheter men som i verkligheten endast tjänar dem som överlämnar dollarna.

Tysta mordutredare

Åklagarämbetet och den honduranska regimen som leds av president Juan Orlando Hernandez har ännu inte överlämnat en enda rapport om hur utredningen av mordet går. Hernandez bjöd in FBI och alla utländska säkerhetsorgan för att tillsammans utreda mordet.

Men det är just den statsterrorism och militarism som succesivt har byggts upp av USA i Honduras sedan militärkuppen 2009 som mördade Bertha, säger inte bara hennes familj utan de främsta representanterna för det honduranska folket. Eller som Bertha själv sa till oss i december 2013: ”Beslutet att mörda mig och beslutet att samtidigt döma mig till fängelse är resultatet och svaret på vår kollektiva kamp”.

Berthas dotter talade i mitten av mars månad i FN:s kvinnoutskott:

– Världen har förlorat en försvarare av mänskliga rättigheter som ägnande hela sitt liv till att försvara skogarna och floderna. Hon utmanade den nuvarande modellen med exploatering av gruvbrytning. Mordet på henne var ingen isolerad händelse. Tvärtom. Det utfördes i ljuset av det våld som har krävt flera liv bland Copinhs medlemmar.