”I själva verket är det USA som invaderat Honduras” [1-3]

Den 13 oktober 2018 inledde 1350 honduranska flyktingar en Karavan som kom att skaka det politiska etablissemanget i USA och den centralamerikanska politiska makten. På bilden  lyckas en honduransk mor och hennes två barn passera gränsen mellan Guatemala och Mexiko.

HONDURAS:

”PRESIDENTERNAS KARTELL” SOM STYR LANDET [1-3]

”I själva verket är det USA som invaderat Honduras”

Flyktingarna som lämnade "Mardrömmen Honduras" bakom sig.

Det lilla centralamerikanska landet Honduras hamnade i blickpunkten i slutet av oktober då en flyktingkaravan med tusentals av de fattigaste inledde en marsch mot USA. Bakom lämnade de vad de kallar för ”mardrömmen Honduras”, präglat av hunger och statsterrorism. DICK och MIRIAM EMANUELSSON, granskar korruptionens och maffiaherraväldets Honduras, där de lever och arbetar, i tre delar. En kortare version publicerades i det sista numret av Proletären 27 december 2018 [http://proletaren.se/artikel/presidentkartellen-styr-i-honduras].

Av Dick och Miriam Emanuelsson

ELVIN OVIEDO MARTINEZ VAR BARA SEX ÅR när han blev biten av en giftig korallorm i byn med det vackra namnet Tierra Blanca, Vit Jord, i kommunen Namasigue i södra Honduras. Han anlände till sjukhuset klockan 19.00 i början av december 2018. Men eftersom sjukhuset inte förfogade över serum måste pojken köras med fordon de tre timmarna till huvudstaden Tegucigalpa. Men sjukhusets ambulans, på order av hälsovårdsministeriet, får bara användas från klockan 06.00-15.00. Och pojken, som anlände 19.00 lades därför in på sjukhusets intensivavdelning för barn där pojken avled 08.00 morgonen därpå. Den förkrossade pappan sa till pressen:

– Vi är fattiga och jag hade inga pengar till att betala en transport för min son (till Tegucigalpa).

En uttröttad son och deltagare i flyktingkaravanen. OBS: Inte samma far och son som i korallormfallet.

I DENNA DEL AV LANDET är fattigdomssjukdomar som lepra och tuberkulos vanliga i likhet med bett från giftormar. Men sjukhusen står tomma på allt, från de viktiga serumen till vanlig gasbinda. Sexårige Elvins död illustrerar bakgrunden till varför 300-500 honduraner, bland dem 25 barn, varje dag lämnar Honduras och desperat söker sig norrut mot USA för att lämna, vad de säger; ”Mardrömmen Honduras”, bakom sig.

– Situationen är mycket kritiskt i Honduras och folk ser ingen möjlighet till en politisk-ekonomisk förändring. Hoppet är en förändring men vi ser den inte.

Bartolo Fuentes intervjuas av Dick Emanuelsson. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

DET SA BARTOLO FUENTES, journalist och en av grundarna av vänsterpartiet Libertad y Refundacion, Libre till Proletären samma dag som Flyktingkaravanen lämnade Honduras´ andra stad, San Pedro Sula den 13 oktober. Han var överraskad över att antalet som skulle gå i Karavanen under en natt hade ökat från uppskattningsvis 130 till 1350 personer. När Karavanen anlände till gränsen mot USA efter drygt sex veckor eller 4300 kilometers vandring över berg, floder och militariserade gränsposteringar hade antalet stigit till närmare 10.000 personer.

Karavanen synliggjorde på ett dramatiskt sätt Honduras ekonomiska och sociala situation, som Fuentes säger när vi pratar med honom två månader senare. Både Trump som Honduras´ omstridde president, Juan Orlando Hernandez (JOH) blev helt överrumplade över kraften och beslutsamheten från Karavanens deltagare om att lämna ”Mardrömmen” bakom sig. Trump kallade flyktingarna för terrorister och kriminella medan hans vice, Mike Pence i sin tur anklagade Venezuela för att finansiera Karavanen via Fuentes.

Bartolo greps redan dagen efter att Karavanen hade gått in i Guatemala och deporterades tillbaka till Honduras. Där utpekades han av regimens energiminister som en ”coyote”, den som hade organiserat Karavanen och riskerade att ställas inför rätta och fängslas. Han gick i exil till El Salvador tillfälligt men har kommit tillbaka och anmält energiministern för förtal.

Gränsfloden mellan Guatemala och Mexiko. Antalet deltagare i Flyktingkaravanen steg oavbrutet i sin väg mot Mexiko. Men för Trump och Nikki Haley existerade bara venezuelanska migranter.

Hälften är kvinnor och barn

– 3500 migranter finns i Tapachula, Mexiko och väntar på sin ansökan om flyktingstatus. De registreras varje vecka på det mexikanska flyktingkontoret i staden, en enorm kö måndag och onsdag. Vid ytterligare två härbärgen vid gränsen Mexico-Guatemala finns det 5000 flyktingar som ingen uppmärksammar. Medierna ser bara de 6000-8000 flyktingarna i Tijuana vid gränsen till USA, kommenterar Fuentes.

Det andra fenomenet som synliggjorts med Karavanen är det stora deltagande av kvinnor och barn.

– De utgör cirka hälften. Flera är ensamstående mödrar. I andra fall är det hela familjer.

Som fallet med den gravida maryury Serrano Hernández. Hon och hennes man och deras tvåårige son anlände med Karavanen till Tijuana. Inför de pessimistiska utsikterna att få flyktingstatus i USA, tog familjen sig illegalt över gränsen och som en konsekvens av den fysiska påfrestningen födde hon sitt andra barn samtidigt som de greps av USA:s gränstrupper.

Separerade barn

Ett annat dramatiskt fall som illustrerar desperationen hos de fattiga centralamerikanerna ägde rum den 4 december. USA:s migrationsmyndigheter i Arizona visade en video hur en förmodad coyote först hade fått över föräldrarna över den mur som skiljer de två länderna för att därefter släppa ner deras barn i luften som landade i armarna på föräldrarna, fyra meter längre ner.

Sedan 19 april-30 september har USA-myndigheterna separerat 170 familjer med hänvisning till att det inte existerade något familjeförhållande. Detta drabbade 197 vuxna och 170 barn.

MONSERRATE MURILLO och hennes dotter Jade passerade 2015 gränsen vid El Paso där Trump senare separerade föräldrar och barn och placerade dem i "Frysboxen". Denna fungerade som en tortyrkammare för att frysa de asylansökande till underkastelse och tvinga dem att skriva under att de vill bli repatrierade till Honduras. "Jade skrek av kölden och begrep inte varför vi var tvungna att stå ut i 48 timmar", sa Monse i Proletärens intervju med henne.

– Många av flyktingarna anlände inte till Tijuana utan de separerades tidigare. Orsaken är att deras familjer hade pengar för att betala en coyote som förde dem över till USA via en annan del av gränsen som är 100 mil lång och mindre uppmärksammad än Tijuana. I Tijuana koncentrerade Trump tusentals militärer. Vad jag hört tar coyoten 1500-2000 dollar i betalt per person. Jag hörde fall där fyra personer passerade gränsen för tusen dollar. Många är redan i USA men de söker så klart inte asyl.

Finns det någon skillnad mellan den avgående mexikanske presidenten Enrique Peña Nieto och den nye Manuel Lopez Obrador?

– Vad vi hör nu är ett annat tal än den avgåendes tal. Men skillnad i aktioner har vi ännu inte sett, understryker Fuentes.

USA invasion av Honduras

Trump anklagade Karavanen för att bestå av kriminella element och Bartolo Fuentes som organisatören av densamma. Men Fuentes är så klart av motsatt mening och menar att det råder det motsatta förhållandet, att det är USA som är den verkliga Invasionen av Honduras.

– Trump gick bet, för när han anklagade flyktingarna för att vara invasionselement och terrorister från Syrien presenterade de egna USA-medierna, som har ett horn i sidan på Trump, bilder på flyende gråtande barn. Hans anklagelse förlorade trovärdighet. Han vann inga nya röster i valet till kongressen utan förlorade i stället representanthuset.

Fuentes säger att USA:s invasion av Honduras är av historiskt datum. Här finns flera USA-baser, den största är Palmerola där US-Air Force landar med militärer. Ingen kräver att de ska visa pass eller ett visum.

– I Honduras lever 50.000 gringos. I stället för att av dem kräva samma skyldigheter som honduranerna, får de i stället privilegier. Till exempel kan de föra in en ny lyxbil vartannat år utan att betala en enda dollar i skatt, det privilegium som kongressledamöterna hade tidigare men som avskaffades. Efter fyra år kan de sälja bilen.

Fuentes nämner sedan cirka 350 USA-kedjor som säljer skräpmat och som är undantagna skatt medan honduranska motsvarande restauranger betalar skatt.

Alfonso Zabala med son. Den gamle före detta arbetaren på Standard Brand Co:s (i dag Chiquita) bananplantager utanför staden Progreso i Honduras arbetade med att rensa dikena där regnvattnet och vätskorna från Nemagonet som steg honom över midjan, pesticider från USA som besprutade bananplantagerna. Zabala insjuknade och på sjukhuset fick han ultimatumet att låta sig kastreras eller dö av gifterna i urinröret som hade förvandlats till cancer. I Nicaragua, Costa Rica, Guatemala och Honduras avled tusentals arbetare UNDER ÅREN på USA-bolagens bananplantager. I Honduras erbjöds de 125 dollar i utbyte mot att aldrig ställa ekonomiska krav på Chiquita eller Dole vid eventuella framtida avslöjanden, som kom i slutet av 2004. Zabala såg sig tvingad att låta sig bokstavligen kastreras för att undvika en oundviklig död i cancer. FOTO: DICK EMANUELSSON.

Chiquita och Dole och USA:s `Contras´

– Här har vi en invasion av Chiquita och Dole som förfogar över 100.000 hektar av den bördigaste marken i landet. 1999 upphörde den hundraåriga koncessionen för dessa företag för vilken de under det seklet inte betalade en enda dollar i ”hyra”. Men 1999, när de skulle återlämna marken till den honduranska staten, legaliserades i stället deras innehav genom den nyliberala lagen ”Modernisering av Landsbygden”. Jag har sett andra siffror som säger att det verkliga innehavet mark var 300.000 hektar av de absolut bördigaste markerna i landet.

Honduras har även invaderats militärt av USA, som 1924, då marinsoldaterna gick in i Fonsekabukten vid stilla havet och gick ända upp till huvudstaden Tegucigalpa. På 1980-talet fanns tusentals marinsoldater i landet som legaliserade invasionen via ett protokoll som hade utarbetats 1954.

– 1986 landsteg marinsoldaterna i länet Olancho, som gränsar till Nicaragua, för att ge skydd och träning till sina skyddslingar i `Contras´ (legosoldater som gjorde räder in i Nicaragua där de dödade och genomförde ekonomiska sabotage mot den revolutionära sandinistregeringen i Managua). USA förde in tusentals AK47-gevär till de cirka 15.000 Contras. Men tusentals av dessa krigsvapen blev kvar i Honduras. Därför är USA ansvariga för den militarisering och våld av Honduras som har ägt rum sedan dess. När utbetalningarna upphörde av de uppskattningsvis 100 miljonerna dollar från USA-kongressen till Contras för att upprätthålla kriget mot Nicaragua, organiserade CIA den så kallade ”Contras-Iran-Gate”-skandalen.

USA:s president Ronald Reagan hånskrattar med en T-shirt med texten: "STOPPA KOMMUNISMEN I CENTRALAMERIKA"! Det försökte han göra genom att sälja colombianskt kokain i Los Angeles för att finanisera vapeninköp för USA:s `Contras´ som invaderade Nicaragua från USA:s militärbaser i Honduras. 50.000 civila nicaraguaner mördades av Reagans `Contras´ som i dag återupstått i ny skepnad: NGO:s som finansieras av USA:s och CIA:s täckorgan.

– Den innebar att CIA sålde vapen till Iran som finansierades av kokainförsäljning (i Los Angeles, USA). Var passerade kokainet? På honduranskt territorium och en del av pengarna finansierade Contras. USA förvandlade de väpnade styrkorna i Honduras till delaktiga i denna skandal och `förgiftade´ i praktiken den honduranska militären som förvandlades till en narkotikahandlare. När Trump anklagade honduranska flyktingar för att vara en invasionsarmé är det i själva verket USA som är den verkliga invasionen, men av Honduras.

Nästa avsnitt [2-3]: ”Presidentfamiljens kartell”

USA:s migrationspolitik: Monserrate och 9-åriga dottern Jade torterades under 48 timmar i ”frysboxen”

Monserrate 32, mor till 9-åriga Jade upplevde förnedringen och tortyren under flera dagar när deras asylansökning försvårades på alla sätt. På bilden en faksimil av inledningen på reportaget och intervjun med Monserrate som publicerades i Proletären tidigare i somras, 2018. I bakgrunden en av platserna där flyktingarna lever koncentrerade i burar i väntan på besked.

USA:s migrationspolitik: Monserrate och 9-åriga dottern Jade torterades under 48 timmar i ”frysboxen”

”Den mannen är en despot”

Av Dick Emanuelsson

Donald Trump drog efter massiva nationella och internationella protester tillbaka beslutet att separera barn till migranter som grips vid gränsen mot Mexiko den 20 juni. Men dagen efter meddelade Pentagons språkrör överstelöjtnant Jamie Davis, att Vita Huset har bett Pentagon att förbereda för att ta emot 20.000 separerade immigrantbarn som ska inhysas på militära anläggningar fram tills 31 december 2018.

I måndags uppgav försvarsminister Jim Mattis president Donald Trump har valt ut en armé- och en flygbas i Texas om ska inhysa de gripna immigranterna. Det blir till slut USA-kongressen som kommer ta ställning till det adekvata i att inhysa barn på militärbaser, barn som många gånger har flytt från våldsamma förhållanden i Centralamerika och Mexiko.

En av dem är Monserrate Murillo Salinas, 32, mor till 9-åriga Jade. Hon drabbades de första åren av en lindrig variant av Guillain-Barré-Strohls syndrom, (GBS). Redan i mitten av 2014 tog hon sig genom Guatemala och kom till den mexikanska huvudstaden. Där uppehöll hon sig i två månader i väntan på att hitta en så kallad coyote, en vägvisare vid Rio Grandefloden, vid gränsen mot USA. Men ett telefonsamtal från hennes syster i Honduras gjorde att hon återvände.

– Jag fick beskedet om att min mor hade mördats.

Hennes mor var den legendariska ledaren för Honduras organiserade bönder i norra Honduras, Margarita Murillo. Dagen efter mordet skulle hon och hennes grannar ha en träff med Jordreformsinstitutet i Honduras där jorden de hade kämpat för skulle legaliseras. Men på kvällen kom mördaren och med fem skott i huvudet och bröstet släckte han livet för Margarita som också var ledare för den honduranska Motståndsrörelsen, la Resistencia, och det nybildade vänsterpartiet Libre, Libertad y Refundacion.

Monserrate berättar om de konstanta mordhot som Margarita och familjen hade utsatts för ända sedan den militära statskuppen den 28 juni 2009. Margarita, Monserrate och hennes syskon var mycket aktiva i kampen mot kuppmännen och de USA-stödda regeringar som följde i spåren åren efter. Hoten blev för starka och därför hade Monserrate och hennes två bröder lämnat Honduras efter att de gripits och mordhotats av militären.

– Det var hemskt trist men jag är inte den som sätter mig ner och gråter utan efter begravningen av min mor började jag planeringen av det nya försöket att ta mig till USA, som miljoner andra centralamerikaner. Vi hade en politisk, och inte en ekonomisk bakgrund för att begära asyl.

Margareta Murillo bondeledare och en av grundarna till den honduranska motståndsrörelsen La Resistencia samt vänsterpartiet Libertad y Refundacion, Libre, mördades av de fascistiska krafter som stod bakom statskuppen 2009 och som är motståndare till en jordreform i Honduras. På bilden intervjuas hon av svenske reportern Dick Emanuelsson. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

I slutet av 2015 började hon strapatserna. Till skillnad mot de flesta valde hon att resa dagsturer med vanliga interregionala bussar i både Guatemala som Mexiko. Många mister livet när de tar sig upp på taket på ”La Bestia”, Besten, ett långt tågsätt som går från södra till norra Mexiko där många har mist livet när de uttröttade rasar ner mellan tågvagnarna eller från taket på vagnarna och skärs i strimlor. Eller kvinnor som våldtas och rånas av psykopatiska så kallade ”mareros”.

Sju gånger gick hon fram till kanten av gränsfloden, denna gång Rio Bravo vid staden Nuevo Laredo. Men hon vågade inte.

– Vår coyote, vägvisaren, sa att han tog oss över floden för 2.000 dollar men han underströk att han inte tänkte rädda någon om personen gick ner i ett hål eller drogs med i flodströmmen. Varje grupp utgjordes av tio personer.

– Den åttonde gången sa en kvinna i området att ”kom inte hit mer för de har börjat att skugga dig tillbaka där du bor för att kontrollera om du är från polisen”. ”Men jag vågar mig inte över”, svarade jag och då sa hon att ”varför inte gå över gränsbron som vilken mexikan som helst och där, på USA-sidan, begär du asyl. Men du kan inte ta med dig mer än dina papper och de kläder du går i”.

 

Monserrate med sin dotter Jade. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON

Och så blev det. Monserrate återvände och dagen efter gick hon till gränsbron som leder över till Texas. Den mexikanska gränspolisen som trodde hon var mexikanska sa bryskt: ”du ska betala fem pesos (ca 5 sv/kr)”!

– Visst sa jag och betalade och gick över till den amerikanska sidan, lättad. Men där blev det en lång kö för alla mexikaner med passersedel eller visum och jag hade inget av det, säger Monserrate som nu skrattar vid minnet av den mardröm som skulle börja.

När USA:s gränspolis började förhöret med henne sa de att hon måste vända tillbaka, men hon vägrade och sa att hon hade rätt att begära politisk asyl. Då hade hon stått under den stekheta solen i fem timmar med den då sexåriga dottern.

Vid 3-tiden på natten, i migrationens kontor, kom en kvinna som kunde spanska och förhörde Monserrate. Efter att hon visat pressklipp med mera från mordet på Margareta Murillo gick gränspolisen med på att flytta henne till vad som kallas för ”Kylskåpet”.

– Det är en tortyr som är obeskrivlig. Du tas ifrån alla dina varma kläder och skor och sätts i ett litet rum med tio andra personer i en temperatur som är programmerad till 13-15 grader. Och där du ska sova på det iskalla golvet. De tar ingen som helst hänsyn till att du har små barn, Jade skrek av kölden och förstod ingenting. Du ber dem till slut att få skriva under pappren som säger att du har behandlats väl och vill bli deporterad tillbaka till hemlandet. Jag omfamnade stackars Jade med hela min kropp för att hon inte skulle få lunginflammation.

Monserrate och Jade stod ut, de vägrade, medvetna om att i Honduras skulle de röna samma öde som Margarita sin mor&mormor, att ge upp inför USA-myndigheternas utpressning.

Efter två dygn kom migrationspolisen de vid tolvtiden på natten för att registrera, ta fingeravtryck, med mera. Efter den processen fördes mor och dotter bort till en institution som USA-Migrationen kallar för ”Casa de Hogar” ett slags tillfälligt hem för migranterna.

– Men det är allt utom ett hem utan ett fängelse! dundrar Monserrate.

– Där placeras du under uppsikt. Där har du åtminstone, mat, en säng men det är ändå ett fängelse för du kan inte kommunicera med någon, du har bara rätt att ringa ett samtal om du har en släkting i USA. Har du en mobil så beslagtar de den.

Efter en vecka på den anläggningen ringde gränsmyndigheterna till Monserates bror som uppmanades skicka pengar för att hon och Jade skulle kunna resa till New York, där brodern finns. Han hade kommit ur migrationsfängelset där han hade placerats i väntan på att hans ansökan om att inleda en asylprocess skulle accepteras en månad innan. I över ett år hade han suttit där. Så kom Monserrate och Jade till slut till New York där några honduranska solidariska vänner gav dem ett tak över huvudet några månader innan de tre hittade ett litet kyffe där de tre nu lever och som de betalar hutlösa 2.000 dollar för.

Ett helt nytt liv har inletts utan rätt att arbeta och där Jade behöver en specialskola, på grund av sin sjukdom, som kostar stora pengar. Men som Monserrate sa, hon sätter sig inte ner och gråter utan började leta efter en skola och jobb för att kunna betala den skamlösa men ”normala” hyran i staden. Och det blev, som så många andra immigranter har hon ett städjobb på natten för att betala hyra, Jades skola och mat för dagen.

Vad säger hon om president Donald Trumps första beslut att separera barnen från föräldrarna vid gränsen och placera dem i burliknande konstruktioner, något som nästan har jämställts med de tyska nazisternas fångläger?

– Det här var nästan legio tidigare. Det är sant att barnen inte separerades från föräldrarna. Men den omänskliga behandlingen pågick. Den här mannen är en despot och beslutet han tog är omänskligt och har satt ett ärr i dessa barn. Han (Trump) drog tillbaka beslutet men det är inte mycket som förändras. För Obama är den president som har deporterat mest migranter av alla presidenter, hela tre miljoner människor under sina två perioder.

Hon säger att den vanlige USA-medborgaren har skakats av Trumps beslut att separera barnen från modern eller fadern.

FAKTA:

·         36 745 centralamerikanska familjer greps av USA:s gränspolis vid gränsfloden Rio Grande 1 januari-31 maj, 2018.

·         Av dessa var 20 675 honduranska familjer medan 6 530 var minderåriga som kom ensamma när de greps.

·         Under tidsperioden 1 oktober 2017-31 maj 2018 greps 58 581 familjer av vilka 35% var honduraner. Övriga var salvadoraner, guatemalaner eller mexikaner. Varje dag greps 98 honduranska familjer.

·         Under samma tid greps 32 178 minderåriga utan något vuxet sällskap varav 20 procent var honduraner. Det betyder att varje dag greps 30 minderåriga honduraner.

Källa: Förenta staternas tull- och gränsbevakning, United States Customs and Border Protection, CBP, Department of Homeland Security.

Honduransk elitsoldat anklagar Honduras president Juan Orlando Hernandez som den som beordrade mordet på miljö- och indiankämpen Bertha Caceres”!

En bild som sprids via de sociala nätverken efter valet den 26 november 2017 då Juan Orlando Hernandez (JOH) anklagades för valfusk men också för att vara den som jagade Bertha Caceres via det honduranska åklagarämbetet som utfärdade en arresteringsorder på Bertha. Nu hävdar en honduransk elitsoldat att Hernandez var den som är "intellektuellt ansvarig för mordet på Bertha Cacerez, ett mord som ägde rum 2-3 mars 2016 och som fick rubriker över hela världen. JOH beordrade rättsapparaten att göra allt för att gripa mördarna.

Honduransk elitsoldat anklagar Honduras president Juan Orlando Hernandez som den som beordrade mordet på miljö- och indiankämpen Bertha Caceres”!

Av Dick & Miriam Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-11-13 / Anklagelsen mot Hernandez kommer från en före detta militär från den honduranska arméns specialstyrkor i en intervju med den mexikanska dagstidningen La Jornada.

I artikeln från La Jornada säger den anonyme honduranske militären att han inte vill uppge sitt namn med risk för repressalier. Han deltar i Karavanen med honduraner som för närvarande befinner sig i Guadalajara, Mexiko.

Han uppger att han och 18 andra enheter från den honduranska arméns specialstyrkor har kännedom om att president Juan Orlando Hernandez, ledare för Partido Nacional, ska ha varit den som ska ha gett ordern om att likvidera Bertha. Den person som höll i vapnet natten mellan 2-3 mars 2016 var ”Herzog Arriaga”, säger Jornadas källa.

Arresteringsorder på Bertha

När Miriam och jag intervjuade Bertha Caceres i december 2013 [http://hondurasdick.blogspot.com/…/honduras-indianblod-flyt…], efter att vi gjort det omfattande reportaget några dagar innan vid kraftverksbygget i regionen Rio Blanco i nordvästra Honduras, befann sig Bertha på flykt från Honduras´ åklagarämbete. Detta hade utlyst en arresteringsorder på henne.

Juan Orlando tillträdde på presidentposten en dryg månad senare, den 27 januari 2014 och högerregeringen såg i Bertha Caceres och organisationen Copinh [El Consejo Cívico de Organizaciones Populares e Indígenas de Honduras], som hon företrädde, en politisk fiende. Flera av direkta mordhot mot Bertha riktades fr´n ledande medlemmar i Nationalistpartiet i regionen Rio Blanco, sa Bertha i intervjun.

Colombias före detta president, den kontroversielle Alvaro Uribe i samtal med JOH. Denne såg i Uribes två perioder i Colombia ett föredöme i hur man ska bekämpa den organiserade brottsligheten. Under JOH:s fyra år har Honduras militariserats på alla nivåer medan fattigdomen, misären och hungern har vuxit dramatiskt, därav den exodus av honduraner som via Karavanen söker ett nytt liv i Norr.

Pågående rättegång kritiseras

För närvarande pågår rättegången mot åtta personer som anklagas av det honduranska åklagarämbetet för att vara de materiellt ansvariga för att ha utfört mordet på den stridbara revolutionära folkkämpen Caceres.

Kraftverkskonsortiet å sin sida har med alla medel försökt att sabotera rättegången, säger Berthas familj och har anlitat dyrbara advokatbyråer i London, Amsterdam samt en ”spökskrivare” som har författat en bok där teorin om att det handlar om ett svartsjukedrama återigen förs på tal.

När rättegången inleddes för en månad sedan gjorde vi följande intervju med Berta Zuñiga Caceres, Berthas dotter: https://youtu.be/Qumxu8_YDiM och advokat Victor Fernandez: https://youtu.be/xPolE7j0dfI där de menar att domstolen har vägrat att undersöka minneskort, datorer, hårddiskar, externa hårddiskar, USB-minnen, minneskort för de åtalades telefoner samt inte velat gå till botten med de ansvariga för de som gav ORDERN att mörda Bertha.

Militariseringen är total och är i tjänst hos de transnationella och lokala
bolagen som efter militärkuppen i juni 2009 fick närmare 50 koncessioner
för att bygga kraftverk i floder och marker som tillhör de sju ursprungs-
befolkningarna i Honduras. På bilden medlemmar i Copinh protesterar
mot projektet i Rio Blanco men möttes av utkallade soldater från armén. 

Lenkaindianen Ignocecio Gomez vid Rio Gualcarque som ska dämmas upp och lägga Ignocecios hem och marker under vatten. Men han gör motstånd, precis som Bertha och Copinh.

Säkerhetschefen Douglas Bustillo, en av de åtta som är ställd inför rätta, misstänkt för att vara en i  mordet på Bertha.

Alan Garcia, 14, sårad av skotten från armépatrullen som mördade hans far, Tomas Garcia.

Åtalade med militär träning i USA

Vad som dock är sant är att fem av de åtta åtalade är före detta eller aktiva militärer. Bland annat har tre sin militära utbildning i USA på den ökända School of Americas, en har deltagit i USA-styrkornas folkmordskrig i Irak.

I reportaget från Rio Blanco intervjuade vi Douglas Bustillo, en av de åtta som är åtalade för mordet på Bertha. Han var vid tidpunkten för reportaget säkerhetschef för kraftverkskonsortiet och är f.d. armélöjtnant.

Det är möjligt att La Jornadas intervju med den påstådde yrkesmilitären, som för en månad sedan lämnade sin tjänst i armén och därmed kunde lämna landet, är ytterligare villospår. Därför bör varje läsare ta uttalandet i den mexikanska dagstidningen med en nypa salt.

Läs mer om reportagen vid kraftverksprojektet och intervjun med Bertha Caceres som hade gått under jorden:

Honduras:

Indianblod flyter i kampen mot kraftverksprojektet i Rio Blanco.

http://hondurasdick.blogspot.com/2016/03/honduras-indianblod-flyter-i-kampen-mot.html

Honduras:

Tre av huvudfigurerna i mordet på den honduranska miljö- och indiankämpen Bert Caceres fick militär fortbildning på School of Americas, den latinamerikanska officersskolan där CIA:s tortyrmanualer stod på schemat. USA-lärarna lärde ut hur ”den Inre Fienden” skulle bekämpas.

http://hondurasdick.blogspot.com/2017/03/honduras-berta-caceres-mordare-tranades.html

På spanska:

Honduras:

Corre la sangre indígena del Pueblo Lenca en su lucha contra el proyecto de la central hidroeléctrica que ahogará sus tierras

http://dickemahonduras.blogspot.com/2014/01/honduras-corre-la-sangre-indigena-del.html

La Jornadas artikel:

http://www.jornada.com.mx/2018/11/13/politica/013n2pol

Mike Pence & Nikky Haley: Flyktingkaravanen från Honduras organiserades av vänstern och finansieras av Venezuela

Mike Pence rullar över bollen till Honduras´ president Juan Orlando Hernandez som säger att den honduranska vänstern står bakom karavanen och att Venezuela finansierar det stora partiet Libre, Libertad y Refundacion.

Mike Pence & Nikky Haley: Flyktingkaravanen från Honduras organiserades av vänstern och finansieras av Venezuela

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-23 / Först ut på tisdagen var USA:s vicepresident Mike Pence. Ett par timmar senare kom den avgående FN-ambassadören för USA, Nikky Haley. Bägge hade samma budskap; bakom flyktingkaravanen med närmare 10.000 honduraner står inte bara det honduranska vänsterpartiet Libre (Libertad y Refundacion) utan ”socialistiska diktatorer”, som Haley påstår sig se förkroppsligad i Nicolas Maduro, Venezuelas president.

Mike Pence gick först ut och påstod att han hade samtalat med Honduras president Juan Orlando Hernández (JOH) som i sin tur ska ha ”skvallrat” och till Pence sagt, att Karavanen ”organiserades av honduranska vänstergrupper som är finansierade av Venezuela. Den (Karavanen) har skickats mot norr för att utmana vår suveränitet och vår gräns”.

Karavanen har allvarligt skakat om Vita Huset och JOH. Den startade 36 timmar efter att Mike Pence och utrikesminister Mike Pompeo, före detta CIA-chef, hade avslutat ett möte den 11 oktober med presidenterna från den ”Norra Triangeln”, El Salvador, Honduras och Guatemala.

Trumps uppfattning om migration är att USA inte bör ta emot inmigranter från "skitländer som Haiti, El Salvador eller afrikanska nationer utan från Norge"!

Hunger och terror

Mötet mellan presidenterna och duon Pompeo&Pence hade i stort sett en enda punkt på dagordningen; att stoppa migrationen från de tre nämnda länderna.

I Honduras ökade migrationen senaste året med 61 procent och deporteringen från USA och Mexiko till Honduras ökade det senaste året från 31.000 personer till drygt 59.000 personer under samma tid.

Från Guatemala har migrationen ökat med 74 procent och det har inte hjälpt att Trump har sanktionerat och hotat, för misären, hungern och den halv- som helstatliga terrorn har ökat i de högerledda Guatemala och Honduras medan El Salvadors FMLN-regering (den förra gerillan) har gjort de satsningar på nya jobb och sociala reformer som varit möjliga att göra med en svag fragil ekonomi.

Från mötet den 11 oktober där den Norra Triangelns länder samlades. 36 timmar senare startade Karavanen mot norr.

Politisk hästspark mot Pence & Pompeo

När Karavanen därför började att marschera halv 6 på lördagsmorgonen den 13 oktober blev det som en politisk hästspark, i synnerhet för JOH men även för trion Trump&Pence&Pompeo. Trump gick efter två dagar ut och varnade Guatemala och Honduras, att om de inte stoppade Karavanen skulle USA:s påstådda bistånd dras in.

År 2014 inleddes arbetet i den Norra Triangeln under Obamaadministrationens ledning. Målsättningen var att skapa en slags centralamerikansk ”Marshallplan” med utbyggnad av infrastruktur för att USA:s tunga fordon för USA:s exportindustri lättare skulle kunna köra genom den ”Amerikanska Midjan”, som Centralamerika kallas. Gruv- och satsning på olika slags energiprojekt var också andra delar av planen ”Alianza para la Prosperidad”, Välståndsalliansen.

Våldet i Honduras skördar varje dag närmare ett dussin offer.
I lördags, den 20 oktober, massakrerades åtta människor av en grupp beväpnade med AK47:or i stadsdelen Carrisal i huvudstaden Tegucigalpa. Igår sköts en busschaufför ihjäl av  beväpnade personer för att bussbolaget vägrat betala krigsskatten, ett mord som upprepades i morse klockan 06.00 när tre beväpnade personer  sköt ihjäl en busschaufför på det ansedda bussbolaget Hedman Alas.

Sextio barn mördas varje månad

Men av ”välstånd bidde det inte ens en tumme, än mindre arbetstillfällen. Våldet minskade heller inte. I stället tilltog det i länder som Guatemala och Honduras, även om JOH påstår att dödstalet har reducerats, vilket kan vara sant. Men det betyder inte att våldet i största allmänhet har minskat.

För varje månad mördas 60 barn och minderåriga i ett land med lika många invånare som Sverige, enligt den ansedda organisationen Casa Alianza som i Honduras. Casa Alianza verkar sedan 25 år i landet och tar hand om mängder av gatubarn eller barn och ungdomar som misshandlats eller utsatts för sexuellt våld hemma. Många av dessa söker sig till Casa Alianza som en sista utväg att överleva. Utan tvekan återfinns många ungdomar bland denna utsatta grupp.

En mördad yngling.

Trump skär ned biståndet

Sedan Trump intog Vita Huset har anslaget till Honduras´ del i Välståndsalliansen minskat. År 2017 betalades 68 miljoner dollar och för 2019 är det budgeterat 66 miljoner dollar varav 750.000 dollar är till för militär utbildning.

Trumps dagliga hot mot FN-nationer och rent formellt suveräna stater är förmodligen den värsta sort av inblandning i andra länders angelägenheter. I stället för att seriöst samarbeta med de utsatta länderna och stärka dem i stället för att försöka sänka dem, begår världens starkaste ekonomiska- och militära makt en diplomatins obegripliga brott som illustrerar en cynism och maktspråk som få exempel i världshistorien kan uppvisa.

Nikky Haley: Kuba och Venezuela finansierar. . .

Nikky Haley är också den typ av konfrontativa politiker som lider av en politisk antikommunistisk besatthet som kan illustreras genom hennes uttalanden i dag när hon sa:

”Vi behöver titta på de politiska motiven bakom karavanen. Honduranska politiker allierade med Venezuelas och Kubas socialistiska diktatorer uppmuntrar Karavanen att strypa den honduranska regeringen Hernandez. USA ar ett land med lagar, inte för gränskaos”.

Så skedde alltså det som vi väntade på; att rulla över ansvaret på och kasta skulden på Venezuela och till och med Kuba för att desperata utarmade människor, ja hela familjer går mot norr och lämnar vad de kallar för ”Mardrömmen Honduras” bakom sig.

Igår var Sovjetunionen den politiska spottkoppen när politiker utan skrupler kastade all skuld, som ett stickspår, mot Moskva. I dag är det Venezuela som fyller den rollen.

USA:s FN-ambassadör ser hjärnspöken som är solår värre än de värsta kallakrigetshysterin av senator Joseph McCarty.

CIA och deras uppdragsgivare i Vita Huset kommer alltid skapa förevändningar om de inte finns. Det är ju så krigen i Mellanöstern har börjat, med alla dess fantasifulla föreställningsspektakel om ”massförstörelsevapen”, etc., som dessvärre har fått obegripliga konsekvenser i form av miljoner döda som gått under när USA:s krigsherrar drar i fält.

Cynismen hos imperialismen och deras lokala avläggare känner inga gränser, de rodnar inte ens för de har inte kapaciteten att känna skam.

I Honduras´ har Kuba, Nicaragua, Venezuela ja till och med FARC- och Hizbollah-gerillan både ”finansierat den politiska oppositionen”, allt från fackföreningar som motsatte sig frihandelsavtalet TLC mellan USA och Honduras, till Motståndsfronten som bildades efter militärkuppen den 28 juni 2009. De ”kommunistiska hjärnspökena” har dragit fram värre än när Marx presenterade sitt ”Manifest” som drog över den europeiska kontinenten och skrämde slag på den dåtida uppåtstigande borgarklassen.

Och varje gång den politiska krisen skärps och regeringen trängs in i ett hörn, tas den gamla politiska spottkoppen fram igen. För vilken gång i ordningen?

Det är i denna torra och kalla statistik om fattigdomen i Latinamerika vi ska finna rötterna och orsaken till varför flyktingkaravanen lämnar "Mardrömmen Honduras" bakom sig. Allt annat är ett spel för gallerierna och för att blanda bort korten.

Läs mer:

lördag 13 oktober 2018

Honduras: De lämnar allt bakom sig och går till fots från Honduras till gränsen till USA på flykt undan terror och hunger

https://hondurasdick.blogspot.com/2018/10/honduras-de-lamnar-allt-bakom-sig-och.html

”Det är du, Trump, som har provocerat denna exodus av honduraner för du stöder regimen”!

https://hondurasdick.blogspot.com/2018/10/honduras-det-ar-du-trump-som-har.html