Så ringar USA in Venezuela steg för steg

Amerikanska helikoptrar av typen Chinook CH-47 flyger över Honduras. De har utgått från USA:s militärbas i landet, Soto Cano, eller Palmerola som den kallas, USA:s längsta landningsbana i Centralamerika. FOTO: Senior Airman Jovan Banks.

Så ringar USA in Venezuela steg för steg

Av Dick Emanuelsson

Sedan slutet av januari pågår en gradvis militär förberedelse för en USA-ledd invasion av Venezuela, menar såväl venezuelanska som colombianska och sydamerikanska analytiker. Strypgreppet om Venezuela dras åt, ekonomiskt och militärt.

En armé av tio tunga militära USA-helikoptrar dånade under hela dagen den 28 maj över det nationella luftrummet i Honduras. Landet är stängt för lufttrafik sedan två månader på grund av pandemin. Samtidigt gjorde sig en Brigad av infanterister i USA sig klara för att transporteras och landa i Colombia. De påstås ska ”förstärka de colombianska militära styrkorna”, uppgav USA-ambassaden i Bogota i ett uttalande. Mot vem? undrade folk i både Honduras och Colombia.

Gilberto Rios, från det
honduranska vänsterpartiet Libre.FOTO: MIRIAM HUEZO.

Det är ingen slump, säger Gilberto Rios, ledamot av Centralkommittén i det honduranska vänsterpartiet Libre, Libertad y Refundación i följande intervju för Proletären.

– Honduras har alltid uppträtt som en koloni, som en satellit till USA:s utrikespolitik. Sedan militärkuppen i juni 2009 har Pentagons närvaro i landet intensifierats och förstärkts, på alla nivåer.

Som en bekräftelse landade den 5 juni förra året 300 marinsoldater på USA:s största militärbas i Centralamerika, Soto Cano, eller Palmerola som den kallas av honduranerna. Basen har den längsta landningsbanan i Centralamerika.

Samtidigt bekräftade Pentagon den 4 september 2019 byggandet av nya militära kaserner vid Palmerola med en investering på 21 miljoner dollar. Men enligt Proletärens källor investeras det i den militära delen. Under den långa landningsbanan existerar det ytterligare en underjordisk nivå som utgör den hemliga delen.

– Basen är strategisk för USA:s Södra Militära Sydkommando (SOUTHCOM). Det är ett kommunikationscenter och ett enormt bränslelager för deras plan. De förfogar till och med med elektriska fordon och en egen radio- och tevekanal. I ett krig och en internationell konflikt blir det utan tvekan ett militärt mål att förstöra. På grund av basens karaktär, storlek och geografiska och strategiska position i centrum av Centralamerika är det mycket möjligt att de har ett installerat luftvärnsförsvar modell El MIM-104 Patriot för att försvara basen. Det förvandlar Honduras till ett militärt mål i ett krig mellan stormakterna, berättar vår källa. Han säger att Venezuela, Nicaragua och Kuba ligger inom bekvämt räckhåll för de transport- eller bombplan som vid en konflikt skulle använda Palmerola som utgångsbas.

Från Colombia till Venezuela

USA:s utrikesminister Mike Pompeo sa den 20 januari 2020 i den colombianska huvudstaden Bogota att USA kommer att vidta ”fler åtgärder” till stöd för den självutnämnde presidenten Juan Guaidó. Tre dagar senare landade i Colombia 100 amerikanska fallskärmsjägare som samövade med sina colombianska kollegor nära gränsen till Venezuela.

Den 25 mars konfiskerades av colombiansk trafikpolis en enorm vapenarsenal på väg till de tre militärlägren i det colombianska länet Guajira. Den venezuelanska avhopparen och generalmajoren Cliver Alcala, bosatt i två år i Barranquilla, tog på sig ansvaret för arsenalen. Han rapporterade direkt till radiostationen "W Radio" i Bogotá att arsenalen var en del av ett kontrakt och avtal med Juan Guaidó. Han hävdade också att DEA var medveten om planen att invadera det venezuelanska landet.

USA:s 4:e Flotta och Gröna Baskrar

Den 1 april, under ledning av USA:s 4:e Flotta, inleddes en gigantisk marinmanöver nära den venezuelanska kusten. 22 stater deltar i den.

Den 16 april meddelade Pompeo själv att USA-flaggan snart skulle hissas igen vid dess ambassad i Caracas.

Den 3 maj dödades åtta medlemmar i ett militärt försök att invadera Venezuela, bara åtta kilometer från flygplatsen.

Den 4 maj arresterades ytterliga åtta legosoldater, inklusive två före detta ”Gröna Baskrar”, Luke Alexander Denman och Airan Berry.

Den 27 maj uppmanade USA-ambassaden i Tegucigalpa sina medborgare i Honduras att lämna landet på grund av ”hälsotillståndet”. Ambassaden erbjöd sex flygavgångar mellan 28 maj och 2 juni, redan bokade.

Åtta legosoldater varav två f.d. "Gröna Baskrar", krigsveteraner från Irak och Afghanistan deltog den 4 maj i ett invasionsförsök av Venezuela men tillfångatogs av den venezuelanska Folkmilisen bestående av fiskare i det lilla samhället..

Den 28 maj aktiverade USA-basen i Honduras sin Helikopterflottilj bestående av 10 helikoptrar, inklusive Chinooks CH-47, Blackhawks UH-60 och HH60 från USA:s armé.  Samma dag rapporterade den amerikanska ambassaden i Bogotá att en Infanteribrigad med specialstyrkor skulle anlända till Colombia i juni för att öva och ge råd till de colombianska militärstyrkorna.

– Vi ser med stor oro på dessa militära helikopterövningar över vårt nationella territorium. Honduras har alltid uppträtt som en koloni, en satellit i tjänst för USA:s utrikespolitik. Låt oss komma ihåg att sedan den första kupp som ägde rum i Latinamerika 1954, mot Guatemalas progressive president Jacobo Arbenz, utgick från Honduras. Från Honduras utgick 1965 de luftburna USA-trupperna vid störtandet av Juan Bosch i Dominikanska republiken. På 1970-talet tjänade den honduranska armén som ett träningsläger för den Salvadoranska armén som bekämpade FMLN-gerillan. Och på 1980-talet var Honduras en militärbas för den nicaraguanska kontrarevolutionen.

Ett kontinentalt fast hangarfartyg

Den honduranska armén deltog på USA:s sida i kriget mot Irak, fortsätter Rios som anklagar de honduranska regeringarna för att ha förvandlat Honduras till ett kontinentalt fast hangarfartyg med Palmerola som operationscentrum.

– Det var också till USA-basen som den honduranska arméns flygplan landade på morgonen den 28 juni 2009. Den enda passageraren var Manuel Zelaya Rosales, Honduras´ störtade och kidnappade president. Efter 15 minuter och efter att ha samtalat med ledningen för USA-basen lyfte planet och flög söderut, mot Costa Rica där Zelaya kastades av på landningsbanan i huvudstaden San Jose de Costa Rica.

I den röda punkten landade USA-trupperna den 12 mars. Det var 13 dagar INNAN vapenarsenalen till den amerikanska legoknektsfirman Silvercorp hade beslagtagits av den colombianska trafikpolisen i det colombianska länet Guajira och en dryg månad innan legosoldaternas invasionsförsök. Lägren låg utanför staden Riohacha. USA-trupperna landade bara några mil till den venezuelanska gränsen och den oljerika delstaten Zulia.

Ett av de amerikanska militära transportplanen som landade i colombianska Guajira den 12 mars. Med vilken last?

I SAMHÄLLET Tres Bocas, i länet La Guajira, Colombia anlände USA-trupp för att samöva med sina colombianska värdar i påstådda "humanitära och civila aktioner". Det är i ett område som ligger bara några mil till den venezuelanska gränsen och ett par mil till de tre militära träningslägren som den amerikanska legoknektsfirman Silvercorp förfogade över och där den tränade ett 70-tal personer för invasionen av Venezuela den 3-4 maj. FOTO: U.S. Air Force by Capt. Beau Downey.

Honduras-Kuba-Nicaragua

– USA:s SOUTHCOM har efter statskuppen låst sig fast i en regional strategi för militär kontroll. Låt oss komma ihåg att Honduras är ett land med tre landgränser; Guatemala, El Salvador och Nicaragua. Men vi har också nio maritima gränser, inklusive till Colombia. Vi är det land som geografiskt är närmast Kuba och Nicaragua i Centralamerika. För USA är det en oerhört viktig militär strategisk position, tillägger Rios.

Honduras´ president Juan Orlando Hernández betraktar Rios som en vasall och lydpojke till USA:s utrikespolitik. Hernández utvisade förra året den venezuelanske ambassadören och erkände Guaidós man. Honduras har som få länder i världen flyttat sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem och deltar aktivt i USA:s aktioner mot Venezuela som medlem i Lima-Gruppen.

Han anser att invasionsförsöket den 3-4 i verkligheten inte handlade om att inta presidentpalatset och kidnappa president Nicolas Maduro.

– Landstigningen handlade mer om att upprätta ett militärt brohuvud vid kusten samtidigt som de övriga i konspirationen, totalt har ett 90-tal inblandade gripits, skulle starta väpnade terroristaktioner i Caracas. Det skulle ge ett sken av ett allmänt uppror i Venezuela. I det läget skulle ett upprop skickas ut till det internationella samfundet, vilket är USA, om en ”humanitär invasion”.

USA-oppositionens invasionsplan

Corina Machado menar att bara en USA-
invasion av Venezuela kan få bort den
folkvalda Maduroregeringen. Här i ett
kärt besök i Vita Huset och Georg Bush jr.

Corina Machado är, vid sidan av Juan Guaidó och Leopold Lopez den militaristiska oppositionens mest aggressiva representant. Hon representerar det högerextrema partiet ”Vente Venezuela”. I ett debattinlägg den 7 juni med den spanska dagstidningen El Mundo, som har rubriken ”Venezuela: den oundvikliga utmaningen för väst”, säger Machado, att den del av oppositionen hon representerat under 20 år med alla medel har försökt att besegra Chavez- respektive Maduroregeringarna. Hon låter närmast resignerad och säger att det enda som kan störta den folkvalda regeringen Maduro är en ”Freds- och stabiliseringsoperation”. I klartext har Machado bytt ut ordet Krig- med Fred och ”Invasion” med Stabiliseringsoperation. Aktörerna ska utgöras av ”en Internationell Koalition”.

Hon erkänner att det inte finns någon juridisk internationell rätt som kan ge en dylik ”koalition” rätt att invadera Venezuela:

– Men det är legitimt och det är en skyldighet att ingripa med rätten att skydda, uppger Machado, en aktion som i klartext handlar om USA:s självpåtagna rätt till ”humanitära invasioner”.

Därefter radar hon upp de aktioner som bör göras efter en militär invasion, som hon i El Mundo kallar en ”mångfacetterad fredsoperation”:

”De långa knivarnas natt”

a) Territoriell kontroll, säkerhet och nedrustning, det vill säga slå ned allt väpnat och politiskt motstånd vilket i Venezuela betraktas som ett kommande ”de långa knivarnas natt”, en slakt av allt demokratiskt och revolutionärt motstånd mot en utländsk ockupationsmakt.

b) Humanitärt bistånd. I princip handlar det om parallellen Chile efter militärkuppen 1973; de grupper som hade hamstrat stora lager för att åstadkomma folkligt missnöje i varubristens spår, öppnade portarna till sina lager. Eller att USA kommer sälja i utbyte mot ekonomiska och politiska villkor sitt ”bistånd”.

c) Återuppbyggnad av nödinfrastruktur och offentliga tjänster; d) återställande av lag och ordning; e) främjande av rättsstatsprincipen och f) demokratisk återupprättande av de statliga institutionerna i landet.

I klartext handlar dessa ovanstående punkter om en total utrensning av chavister på alla nivåer, från rättsapparaten till den militära, polisiära apparaten, såväl inom offentlig som privata institutioner och förvaltningar.

Legitimera invasionen med TIAR

Machado menar att den militära invasionen bör genomföras via det så kallade TIAR- eller Rio-Avtalet (The Inter-American Treaty of Reciprocal Assistance), ett avtal som OAS 1947, mitt under det kalla kriget skapade som en politisk garant med rätt att intervenera stater som är OAS-medlemmar och där den så kallade ”demokratiska chartan” anses ha satts ur spel. TIAR har aldrig utlösts någon gång, vilket inte betyder att det nu kan dammas av, även om Venezuela sa upp avtalet 2012. Men marionettregimen Juan Guaidó anslöt sitt ”Venezuela” till TIAR via den delen av landets Nationalförsamling som han kontrollerade fram tills för några månader sedan. Samma Nationalförsamling ratificerade beslutet om TIAR-medlemskap den 16 augusti 2019. Guaidós man i OAS innehar också Venezuelas tomma plats i OAS efter att regeringen i Caracas lämnade organisationen, av Che Guevara döpt till ”USA:s Kolonialministerium”, 2017.

För Corina Machado är detta avtal legitimt för att invadera sitt eget land.

Fyra konkreta åtgärder

Denna kompromisslösa kvinna anser att sanktionerna mot Venezuela har varit bra, men otillräckliga. Hon vill bokstavligen sätta en direkt militär och ekonomisk blockad runt landets gränser för att tvinga regering och svälta sitt folk till underkastelse, enligt följande fyra åtgärder:

1.   En brådskande och total blockad av alla finansiella och materiella flöden från Venezuela till Kuba och ett avbrytande av alla telekommunikation mellan de båda regeringarna & länderna.

2.   Utöka omfattningen av den 4:e Flottans manöver med deltagandet av de 21 andra staterna som pågår i Karibien sedan 1 april så att den inkluderar en total marin- och luftblockad av Venezuela. Målet är att stoppa den venezuelanska regeringens internationella handel och förbindelser med Kina, Ryssland, Iran som Machado kallar för ”icke kontinentala och odemokratiska makter”.

3.   ”Stoppa regeringens censur och propaganda genom högteknologiska medel”, det vill säga ren cyberkrigföring, vilket vi sett hur det uttrycks när USA slagit ut hela elsystemet i Venezuela vid ett flertal tillfällen.

4.   ”OPERATION INVADERA VENEZUELA”, som Machado i stället kallar för att ”Leda en koalition för att skapa en mångfacetterad Fredsoperation för Återhämtning och en Demokratisk övergång i Venezuela”.

"Kuppmakarna (från 2002) flyr medan folket kräver att de ska straffas". Kuppresidenten Pedro Carmona tog sin tillflykt till Colombias ambassad efter att de fattiga i Caracas hade rest sig och slagit ner kuppmännen/kvinnorna som hade makten under 47 timmar. Därefter återinsattes president Hugo Chavez i presidentpalatset. USA led ett nytt politiskt nederlag efter att ha erkänt kuppregimen omedelbart i sällskap med Spaniens Jose Maria Aznar, IMF. FOTO: DICK EMANUELSSON.

Stödde statskuppen 2002

Corina Machado undertecknade kvällen den 12 april 2002 sitt namn i presidentpalatset Miraflores till stöd för Pedro Carmona Estanga, Handelskammarens ordförande i Caracas som hade tagit makten, av kuppmakarna utsetts till president efter att Hugo Chavez hade störtats dagen innan. Men dagen efter återtog de revolutionära krafterna i landet makten och återinsatte Chavez i presidentpalatsen den 14 april.

Machado ledde 2004 oppositionsalliansen Sumate, finansierad av USA:s olika ”biståndsorgan för demokrati”. Organisationen samlade in namnunderskrifter för att få till stånd en folkomröstning om Chavez fortsatta innehav av presidentposten eller om val till ny president skulle utlysas efter halva mandatperioden. Det var en demokratisk rättighet som infördes i den nya författningen som folket i en folkomröstning 1999 hade tagit ställning för och som oppositionen utnyttjade för att fälla Chavez fem år senare.

Den 4 juni 2004 hade oppositionen lyckats samla in, via Sumate 2.436.083 av de nödvändiga 2.451.821 namnunderskrifterna, det vill säga ett överskott på bara 15.738 namn. Vid folkomröstningen den 15 augusti 2004 fick Chavez 57,836% procent, eller 4.917.279 röster, 1,2 miljoner fler än i valet 1998. Oppositionen fick 42,164 procent, eller 3.584.835 röster. Corina Machado gnisslande tänder och sa att det var valfusk medan Carter-Centret kallade det venezuelanska valsystemet för ett av världens bästa, långt bättre än USA:s.

När Chavez steg ut på presidentpalatsets balkong klockan 4 på morgonen, när de sista rösterna hade räknats och segern var ett faktum, steg jublet till orkanstyrka när han förklarade att ”den 4:e republiken är för alltid död”!

Ett ”Andra Vietnam”

För Corina Machado är en politisk dialog och lösning på den venezuelanska krisen i hennes hemland omöjligt. Antingen kapitulerar Maduro och regeringen och kastar in handduken, eller så avsätts han med militära medel av utländska krafter, är Machados budskap. Det riktas mot stater som Kina eller Ryssland och andra som anser att Venezuelas problem ska lösas av venezuelanerna. Men vad Machado anser om dessa stater och vad som är nationellt oberoende för Venezuela, summerar hon i intervjun med El Mundo:

– Att befria Venezuela är nödvändigt för att hejda Operationen mot väst från världens kriminella krafter. Det handlar inte bara om att vara solidariska med venezuelanerna. Det handlar om att var och en tar sitt historiska ansvar eller ger efter för en sådan skrupelfri allians (läs Kina-Ryssland). Det ligger på vårt ansvar att förhindra det. Det är därför vi måste agera tillsammans och göra det nu!

Men det är lättare sagt än gjort. Ett års försök att splittra Chavezlägret och den civila-militära alliansen har misslyckats fullständigt. För att undvika ett ”Chile 1973”, med efterföljande blodbad, har fler än 4,1 miljoner milismän & kvinnor organiserats. USA kan bomba och slå ut viktiga militärstrategiska mål med hjälp av kryssningsrobotar och ett överlägset flyg. Men en annan sak är att erövra bostadsområde och kvarter eller en landsbygd som venezuelanerna och Folkmilisen känner som sin ”egen gata”.

Det var därför som Colombias förre president Juan Manuel Santos varnade Trump för att inte inleda ett ”Andra Vietnam”.

USA:s militärbaser och övriga militära installationer i Honduras, Guatemala och El Salvador.

  

Inringningen av Venezuela från Colombia och Honduras

EN KRONOLOGI

• Den 5 juni förra året 300 marinsoldater på USA:s största militärbas i Centralamerika, Soto Cano, eller Palmerola som den kallas av honduranerna. Basen har den längsta landningsbanan i Centralamerika.
  
  
  
• Samtidigt bekräftade Pentagon den 4 september 2019 byggandet av nya militära kaserner vid Palmerola med en investering på 21 miljoner dollar. Under den långa landningsbanan existerar det ytterligare en underjordisk nivå som utgör den hemliga delen av basen.
• Basen är strategisk för USA:s Södra Militära Sydkommando (SOUTHCOM). Där finns ett kommunikationscenter och ett enormt bränslelager för strids- och bombplanen. De förfogar till och med över elektriska fordon och en egen radio- och tevekanal på basen. I ett krig och en internationell konflikt blir det utan tvekan ett militärt mål att förstöra.
• På grund av basens karaktär, storlek och geografiska och strategiska position i centrum av Centralamerika är det mycket möjligt att de har ett installerat luftvärnsförsvar modell El MIM-104 Patriot för att försvara basen.
• Det förvandlar Honduras till ett militärt mål i ett krig mellan stormakterna.
• Venezuela, Nicaragua och Kuba ligger inom bekvämt räckhåll för de transport- eller bombplan som vid en konflikt skulle använda Palmerola som utgångsbas.

  

  USA-helikoptrar på militärbasen Soto Cano (Palmeorla). 

  
  
• USA:s utrikesminister Mike Pompeo sa den 20 januari att USA kommer att vidta ”fler åtgärder” till stöd för den självutnämnde presidenten Juan Guaidó. Tre dagar senare landade i Colombia 100 amerikanska fallskärmsjägare som samövade med sina colombianska kollegor nära gränsen till Venezuela.
• Den 25 mars konfiskerades av colombiansk trafikpolis en enorm vapenarsenal på väg till de tre militärlägren i det colombianska länet Guajira. Den venezuelanska avhopparen och generalmajoren Cliver Alcala, bosatt i två år i Barranquilla, tog på sig ansvaret för arsenalen. Han rapporterade direkt till radiostationen "W Radio" i Bogotá att arsenalen var en del av ett kontrakt och avtal med Juan Guaidó. Han hävdade också att DEA var medveten om planen att invadera det venezuelanska landet.
• Den 1 april, under ledning av USA:s 4:e Flotta, inleddes en gigantisk marinmanöver nära den venezuelanska kusten. 22 stater deltar i den.
  
  
  
• Den 16 april meddelade Pompeo själv att USA-flaggan snart skulle hissas igen vid dess ambassad i Caracas.
• Den 3 maj dödades åtta medlemmar i ett militärt försök att invadera Venezuela, bara åtta kilometer från flygplatsen.
• Den 4 maj arresterades ytterliga åtta legosoldater, inklusive två före detta ”Gröna Baskrar”, Luke Alexander Denman och Airan Berry.
• Den 27 maj uppmanade USA-ambassaden i Tegucigalpa sina medborgare i Honduras att lämna landet på grund av ”hälsotillståndet”. Ambassaden erbjöd sex flygavgångar mellan 28 maj och 2 juni, redan bokade.
• Den 28 maj aktiverade USA-basen i Honduras sin Helikopterflottilj bestående av 10 helikoptrar, inklusive Chinooks CH-47, Blackhawks UH-60 och HH60 från USA:s armé.  Samma dag rapporterade den amerikanska ambassaden i Bogotá att en Infanteribrigad med specialstyrkor skulle anlända till Colombia i juni för att öva och ge råd till de colombianska militärstyrkorna.

Dick Emanuelsson 

28 maj 2020: USA:s helikopterarmada i södra Honduras nära gränsen till El Salvador och Nicaragua. Photo by Senior Airman Jovan Banks.

Video: Intervju med Gilberto Rios, Libre:
https://youtu.be/lVncxYvL3-4