Honduras-Kuba: Den nya vänsterregeringens verkliga VÄNNER
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA-HONDURAS / 2021-12-19 / Manuel
Zelaya, före detta president i Honduras och störtad i en militärkupp 2009 med
sina tentakler i USAs utrikesdepartement, tog i lördags emot den kubanska
ambassadören i Tegucigalpa Francisco Delgado och konsuln, Abel Fuentes hos
partiet Libre. Zelaya är partiets ”koordinatör”, i praktiken partiets
ordförande.
Det kan tolkas som
en dementi efter de senaste uttalandena och insinuationerna från USA-regeringens
officiella organ, Voice of America (VOA) i meningen att den nya vänsterregeringen
LIBRE (Libertad y Refundación), ledd av den nya tillträdande presidenten, XIOMARA CASTRO inte skulle ha samma
vänskapliga förbindelser till ömsesidig nytta som under Manuel Zelayas
regering. I stället, insinuerade VOA, att Castro skulle arbeta nära regeringen
i Vita Huset.
Som Harald Edelstam
1973 i Chile
Kuba och även
Venezuela och Nicaragua har stor sympati bland de tusentals medlemmarna i
Libre.
Harald Edelstam, älskad av exilchilenare i Sverige. |
Men medan EDELSTAM
inte utsattes för fysiska angrepp, sparkades den kubanske och venezuelanske ambassadören
av de honduranska militärerna när de undsatte utrikesministern, PATRICIA RODAS från att kidnappas av
kuppmakarna. Tack vare den internationella uppmärksamheten lyckades hon
undkomma och eskorterad sattes hon på ett plan till Mexiko där hon gavs
omedelbar politisk asyl. Hon lever sedan tio år i Nicaragua.
Varför fördes Zelaya
till USA-basen?
Manuel Zelaya
kidnappades i gryningen den 28 juni 2009 av en specialstyrka från Honduras´
armé och fördes med flyg till USA-basen Soto Cano, 110 kilometer norr om
Tegucigalpa.
Där stod planet på
landningsbanan i 15 minuter medan de uniformerade kidnapparna utbytte uppfattningar
med de militära USA-befälen. Senare lyfte planet och gick söderut mot Costa
Rica där den avsatte presidenten kastades av på landningsbanan.
Vem försvarade vem
och vad?
Av den anledningen
vet det honduranska folket, och i synnerhet Libres tiotusentals medlemmar vem
det var som försvarade presidenten, hans ministrar och själva den bräckliga
honduranska demokratin.
Och folket glömmer
inte vilka som är de sanna vännerna i Honduras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar