fredag 4 januari 2019

HONDURAS: ”Spindeln i Presidentkartellen” förolyckas. Eller är det en ”fake”? [3-3]

Den officiella dagstidningen El Heraldo publicerar en bild på den påstått förolyckade helikoptern bara några timmar efter olyckan då INGEN av medierna hade anlänt till platsen för militären inte tillät. Bilden föreställde i stället en olycka i Brasilien 2011. Den infällda bilden är Hilda Hernandez.




HONDURAS:
”PRESIDENTERNAS KARTELL” SOM STYR LANDET [3-3]

”Spindeln i Presidentkartellen” förolyckas. Eller är det en ”fake”?

Av Dick & Miriam Emanuelsson

I det tredje och sista avsnittet i detta Hondurasreportage av Dick och Miriam Emanuelsson, granskar de president Juan Orlandos syster Hilda Hernandez´ mystiska och påstådda död i en helikopterolycka. Presidentsystern, som var ”minister utan portfölj” i presidentpalatset, betraktas som ”Spindeln i Presidentkartellen” och den som gav order om att länsa ett organ knutet till Jordbruksdepartementet och tre andra statliga organ. Pengarna finansierade familjen Hernandez egen kista men också valkampanjen för brodern och regeringspartiet. En kortare version av de tre avsnitten publicerades i det sista numret 2018 av Proletären, den 27 december 2018: [http://proletaren.se/artikel/presidentkartellen-styr-i-honduras].


Presidentens syster förolyckas. Eller?

För nästan exakt ett år sedan, den 17 december 2017 avbröts alla nyhetssändningar i Honduras av nyheten att presidentens syster, Hilda Hernandez, minister utan portfölj hade förolyckats i en helikopterolycka i en otillgänglig terräng, inte långt från USA:s största militärbas i Honduras, Soto Cano eller Palmerola som den kallas av honduranerna.

Journalister och räddningsmanskap fick inte tillstånd att gå in i området förrän efter 15 timmar. Då hade hennes kropp redan förflyttats till staden San Pedro Sula för påstådd kremering efter beslut av presidenten. Men ingen såg hennes kropp. Bilder från helikopterolyckan som publicerades i de regeringstrogna medierna hade laddats ner från nätet men föreställde en helikopterolycka i Brasilien 2011 med en helikopter av samma modell. Redan från början såddes tvivel och den allmänna meningen bland honduraner var att det var en manöver för att undgå att ställas inför rätta.

För Hilda Hernandez pekas ut som Spindeln i Familje- och ”Presidentkartellen” och regeringspartiet Partido Nacional beslag av miljoner dollar av det fattiga Honduras allmänna medel för att användas i valkampanjerna 2013 och 2017.


Fernando José Suarez Ramírez, lägger korten på bordet om Hilda Hernandez och regeringspartiets stöld av allmänna medel.


De ekonomiska bulvanerna

För bara några veckor sedan avslöjades hur denna stöld, döpt till ”Caja Pandora”, hade gått till. FERNANDO JOSÉ SUAREZ RAMIREZ var chef för en så kallad NGO, en icke regeringsorganisation döpt till det intetsägande namnet Todos Somos Honduras, Vi är alla Honduras. Suarez. Han var inte vem som helst utan en förtrogen i den högsta ledningen för regeringspartiet. Han sprängde den tystnad och maffialojalitet som hittills rått i det som är en offentlig hemlighet i Honduras; politikernas stöld av allmänna medel i en ohejdad och makalös fräck korruption.

Suarez lade korten på bordet, väl medveten om att han samtidigt skrev under sin dödsdom. Han beskrev hur han och 36 andra höga politiker och personer var delaktiga i att kanalisera 283 miljoner Lempiras, cirka 100 miljoner svenska kronor, till regeringspartiets och presidentkandidaten Juan Orlando Hernandez´ valkampanj.

Pengarna kom från SAG, som är det honduranska jordbruksministeriet. Manualen handlade om att skapa luftprojekt under ledning av NGO:n Todos Somos Honduras, Vi är alla Honduras. Ministeriet sattes in pengarna på NGO-kontot och efter några månader kanaliserades det till Nationalistpartiets eller presidentpalatsets bankkonto.

Sammanlagt säger sig Suarez ha varit inblandad i att tömma fyra olika statliga organ. Hans chef var Hilda Hernandez, presidentens valkampanjledare, syster och hans ”minister utan portfölj”.

Slott och helikopter

Hilda Hernandez omgav sig med lyx. I staden Comayagua, cirka 110 kilometer från Tegucigalpa, byggde hon ett smärre slott som mången journalist har påstått är resultat av maffians pengar, ett påstående som ingen vågar publicera. Hon förflyttade sig mellan slottet och presidentpalatset med helikopter på statens bekostnad.

Hilda Hernandez enorma komplex i staden Comayagua. Varifrån kom pengarna till denna byggnad och mark som uppskattas till fyra miljoner dollar?


Att försvara Fernando Suarez kräver också mod. Advokat Omar Menjivar har den kalibern, väl medveten om risken han nu tar.

Han karaktäriserar korruptionen på högsta nivå kring familjen Hernandez som en ren maffiastruktur, så som den beskrivits av hans klient.

– I Presidentklanen ingår också Hildas man, Jean Marie Peyrecave, en fransman som också står åtalad i fallet Pandora.

– De som har hänt var resultatet av beslut, planering, genomförande och kontroll av en brottslig organisation. Tyvärr är det den som styr staten Honduras. Den kriminella organisationen hade en verkställande ledning och den ledningen utövade ingen mindre än Hilda Hernández. Men det var genom delegation och kännedom av Republikens nuvarande president, som det verkställdes.

– De är ledarna!, tillade advokat Menjivar, väl medveten om den politiska dynamiten i uttalandet och att 151 advokater har mördats i det lilla centralamerikanska landet sedan 2002. Menjivar, hans fru och till och med treåriga dotter är mordhotade.

Mutad rättsapparat

Enligt Omar Menjivar, som använder sin klients insidekällor, betalade Hilda Hernandez miljoner kronor till olika åklagare som har utsetts i fallet Pandora. Hennes bror presidenten, hade planmässigt och systematiskt redan 2015-2017 successivt tagit kontroll över åklagarämbetet, högsta domstolen, och andra strategiska organ inom den honduranska rättsstaten. Vägen gick via regeringspartiets dominans i parlamentet i allians med korrumperade ledamöter från det liberala partiet, djupt inblandade i ”Pandora”.

Så åstadkoms en kvalificerad majoritet i Kongressen som behövdes för att få majoritet för valet av ”Presidentens Alla Män” som riksåklagare och ledamöter i Högsta Domstolen.

Denna kontroll av den juridiska apparaten blev även garanten för den grundlagsförändring som möjliggjorde för JOH att kandidera i november 2017 en andra gång till presidentposten, i strid med författningen.

Denna utgjorde förevändningen för störta Manuel Zelaya på presidentposten 2009. Men Zelayas enda förslag var att genomföra en icke juridiskt bindande folkomröstning för att fråga folket om det var överens om att utlysa val till en författningsskrivande församling.

Och Hilda Hernandez, säger advokat Menjivar, ”smörjde” åklagarna som hade och har till uppgift att gå till botten med korruptionen.

President Juan Orlando Hernandez och advokat Omar Menjivar.


Maffialiknande nätverk

– Den roll som Hilda Hernández utövade var sanktionerad av hennes bror, den (man) som utövar presidentämbetet i landet. Det var för att gynna honom men framför allt för att finansiera nationalistpartiets valkampanj, underströk Menjivar.

Han berättade att Hilda Hernandez skänkte ett luxuös fyrhjulsdrivet fordon till Suarez för att hålla Suarez involverad i det maffialiknande nätverket. En Toyota Land Cruiser Prado 2018 kostar på Toyota i Sverige 599.000 kronor, eller 66.511 dollar enligt dagens kurs.

– Fyra Prados (266 044 dollar) parkerades på presidentpalatsets parkeringsplats och Hilda Hernandez överlämnade 30.000 dollar i sedlar som en första kvot till Suarez för att denne skulle sluta affären med bilförsäljaren, säger Menjivar.

Kände president Hernandez att jorden brände under Hilda Hernandez och utnyttjade man en helikopterolycka för att ”begrava” det osedda liket och på så sätt vinna tid för att begrava bevis och eliminera eventuella ”svaga länkar”? Rykten bland journalisterna i Tegucigalpa talar om att Hilda Hernandez lever och flögs till Taiwan där hennes brorsdotter studerar. Relationerna mellan Taiwan och Honduras är utmärkta.



486 års arbete=fru Hernandez´ lyxvilla i Miami

Den 30 juni 2015 gick nuvarande ”Nationens Första Dam” ut i ett Twitter där hon tog på sig att presidentfamiljens lyxvilla i Miami hade köpts i hennes namn. ANA GARCÍA de HERNÁNDEZ uppgav att lånet för villan i en USA-bank löpte på 30 år, utan att nämna summan. Det innebär att med räntekostnader blir summan minst det tredubbla.

Oppositionsmediet Radio Globo och dess direktör David Romero visade i Globo-TV den 30 juni fotokopior på lånekontraktet som uppgick till två miljoner dollar.

I Honduras var minimilönen det året 7419 Lempiras, motsvarande 343 dollar per månad. Om vi inte inkluderar räntekostnader utan bara de två miljonerna dollar, skulle en honduransk arbetare med minimilön ARBETA i 486 ÅR för att komma upp till denna summa [1].

År 2016 fanns det enligt det Nationella Statistikinstitutet INE [2] 3,6 miljoner sysselsatta på en befolkning av cirka 8,2 miljoner. Men det vara bara 1,834,000 personer som fick lön. Av dessa är det 71,6 procent, eller 1,313,935 personer, som tjänade MINDRE än den lagstadgade minimilönen. Det året var minimilönen 7760 Lempiras (2885 sv/kr) men enligt INE betalade företagen bara ett genomsnitt på 6918 Lempiras (2545 sv/kr). På landsbygden är siffran katastrofal, bara 4426 Lempiras (1628 sv/kr).

När då presidenthustrun avslöjades med att förfoga över en lyxvilla, dessutom granne med en av de illustrativa porrskådespelarna i USA, blev det en smärre skandal. Och mången arbetare öste ur sig sitt klasshat mot en regim och makt som av tradition är ökänd för att vara korrumperad.

Ana Hernandez och hennes två-miljoner-dollars-hus i Miami har fem spovrum och är nyss renoverat. En honduransk arbetare behöver 486 år för att arbeta ihop motsvarande summa, utan att ha andra kostnader!


Varifrån kom inkomsterna?

Att fru Hernandez dessutom är dotterdotter till den blodige förre militärdiktatorn och generalen Tiburcio Carías Andino, gör så klart inte saken bekvämare för familjen Hernandez.

Men vad har Ana Hernandez arbetat med för att vara så solvent inför en USA-bank att hon kan låna två miljoner dollar, eller drygt 18 miljoner svenska kronor i sitt eget namn?

Det finns inte många officiella uppgifter. Men om vi går till Wikipedia kan vi läsa följande i korthet:

”Hon föddes den 21 september 1968. Hon är den andra dottern av medel-överklassparet José Guillermo García och Carlota Carías. (…) Den 3 februari 1990 (vid 22 års ålder) gifte hon sig med Juan Orlando Hernández. De fick tre barn: Juan Orlando, Ana Daniela och Isabela. På moderns sida är hon en ättling till den f.d. honduranske diktatorn Tiburcio Carías Andino, som var (kupp)president för Honduras Nationalistparti 1932-1949.

Inte någonstans finner vi dokument som visar att Doña Ana har haft ett arbete, trots att hon är utbildad advokat, som kan ge inkomster. Det här är naturligtvis inget omfattande grävande och det är möjligt att Ana García de Hernández har haft ett arbete och att hon inte bara har ägnat sig till sitt mycket hårda arbete med sina tre barn, varav det ena studerar i Taiwan.

Presidenthustrun låter sig gärna fotograferas när hon likt en samarit träffar vanliga kvinnor och män som äter en gång om dagen i Honduras.


När faller presidenten?

President Juan Orlando Hernandez (JOH) är allt mer kringränd och de gråa håren på denne advokat, född den 28 oktober 1968 pryder allt mer hans huvud med sitt allt mer veckade pannuttryck. Utredningen av fallet ”Pandora”, som hittills har legat hos en tandlös OAS-kommission som tillsattes 2016 efter att hundratusentals i den ”Indignerade Rörelsen” demonstrerade fredag efter fredag med kravet ¡”FUERA JOH”!, bort med Juan Orlando, har tvingats att komma med resultat. Det blir omöjligt att negligera den mystiska presidentsysterns centrala och avgörande roll. Och när nu nationalistpartiets egen förtrogne Fernando Suarez i detalj har beskrivit hur stölden av det fattiga Honduras allmänna medel har gått till, blir manöverutrymmet för JOH allt mindre.

Och med brodern, `Tony Montana´ fängslad och anklagad i USA som en bricka i narkotikakartellen `Los Chirizos´, är perspektivet kolsvart för presidenten. Det är inte helt otroligt, att brodern, för att slippa de tre livstidsstraffen som USA-åklagaren kan komma att kräva för de anklagelser han har överlämnat till domaren, också lägger pappren på bordet för att en dag åtminstone se solen utanför de privatiserade fängelserna i USA några år innan det är dags att lämna jordelivet.

”Få bort diktatorn från presidentposten”

Manuel Zelaya
Den 27 januari inleder vänsterpartiet Libre (Libertad y Refundacion) en serie ”Upprorsaktioner” för att ”få bort diktatorn från presidentposten”, har den förre presidenten Manuel Zelaya, som leder Libre och de hundratals ”Upprorskommittéer” som bildats över hela Honduras, sagt. Den ekonomiska och sociala situationen är för en stor majoritet utfattiga honduraner, outhärdlig, vilket Flyktingkaravanen i oktober mot Mexiko-USA bekräftade. Landet befinner sig på en krutdurk, menar seriösa analytiker, som när som helst kan explodera.



Ytterligare en [fängslad] presidentfamilj

President PORFIRIO LOBO SOSA var president 2009-2013 för högerpartiet Partido Nacional. Knarkbaronen för kartellen `Los Chirizos´, Devis Leonel Rivera Maradiaga uppgav i mars 2017 inför en domstol i New York, att hans kartell finansierade valkampanjen för Lobo i november 2009 med 500.000 dollar (4,6 miljoner kronor). Pengarna kanaliserades via hans son, Fabio Lobo, i utbyte mot ”gentjänster”.

Metoden liknar i mycket hur den sittande presidenten JOH:s bror, Antonio verkade inom kartellen Los Chirizos. Rivera Maradiagas vittnesmål inför DEA-agenterna och USA-åklagarna blev avgörande för gripandet av `Tony´ på Miamis flygplats den 23 november 2018.

På valkvällen den 29 november 2009 och festen senare i Lobos hus i det pittoreska lilla samhället Santa Lucia, i bergen strax utanför huvudstaden Tegucigalpa, deltog Rivera i sällskap med president Lobos bror Ramon. Betydelsefulla parlamentsledamöter och landets säkerhetsminister tillika chef för den militära underrättelsetjänsten, Julian Pacheco Tinoco fanns också på plats.

Oscar Alvarez. Var finns han och vad
gör han i USA? Och varför lämnade han
sin parlamentspost plötsligt?
Det intressanta är att även den förre säkerhetsministern, tillika CIA:s man i Honduras under 1980-talets Contraskrig mot sandinisterna i Nicaragua, OSCAR ALVAREZ, höll i grogglaset för att fira valsegern i det val som Hillary Clintons State Departement hade riggat efter att hon och hennes närmaste hade varit, som vanligt, bakom statskuppen 2009.

Oscar Alvarez valdes även i november 2017 till parlamentsledamot. Men han avgick bara några veckor efter att ha installerats på sin omvalda post och försvann under mycket oklara och mystiska omständigheter till USA, samtidigt som han avsade sin deputeradepost.



CIA-agent och släkt med 80-talets bödel

Oscar Alvarez är brorson till GUSTAVO ALVAREZ MARTINEZ, en blodbestänkt general, chef för de väpnade styrkorna under första hälften av det mörka 1980-talet, uppbackad av JOHN DIMITRI NEGROPONTE som vid tillfället var USA-ambassadör i Tegucigalpa, 1981-1984, den period då militärbudgeten för de väpnade styrkorna ökade dramatiskt. Samhällslivet i Honduras militariserades på alla nivåer, men inte lika mycket som den nuvarande perioden 2009-2018, enligt landets människorättsorganisationer.

Gustavo Alvarez Martinez (till höger) när den liberale presidenten Suazo Cordoba svor presidenteden.


Martinez var grundaren av dödsskvadronen ”Bataljon 3-16” [3] som grep, torterade och förde bort som ”försvunna” cirka 200 honduranska vänster- och folkledare. Ett särskilt urval av militärer och poliser hade i all hemlighet flugits 1980 till en avlägsen flygbas i öknen i södra USA. Där ”fortbildades” de av CIA-agenter och argentinska militärer som anlände direkt från Argentina och Kissingers ”Operacion Condor”, den fysiska utrotningsplanen av den revolutionära vänstern i Argentina, Uruguay, Chile, Bolivia, Brasilien, Paraguay och Peru.

Billy Joya Mendola var poliskapten och en av de som speciellt har utpekats som ansvarig för försvinnandena av 200 honduraner under detta dramatiska decennium då statsterrorismen präglade samhällslivet. Joya blev utnämnd till president- och ministerrådgivare av Roberto Micheletti, den synlige mannen vid militärkuppen den 28 juni 2009.

Anhöriga till de 200 försvunna i Honduras demonstrerar mot Billy Joya som de anser vara ansvarig för morden på deras anhöriga. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


Generalen avrättades

Ordern från USA-ambassaden och Pentagon till de väpnade styrkorna detta decennium var att till varje pris förhindra att de embryon till gerilla som existerade i Honduras, att de inte skulle få en fysisk chans att växa till hur befrielsearméerna hade gjort i grannländerna Nicaragua, El Salvador och Guatemala. Och det lyckades, den statliga terrorn var bedövande och offren många.

Men Martinez gick samma öde till mötes. Han greps och avrättades den 25 januari 1989 av den lilla gerillagruppen `Chinchoneros´ (el Movimiento Popular de Liberación Nacional). Den blodbesudlade generalen hade några år innan ”inför Gud konverterat” och kallade sig efter det ”Pastor”. Men inför den revolutionära och folkliga rättvisan hjälper inga titlar.

Presidentens bror, hustru och son bakom galler!

Här följer en enkel uppräkning, utan att gå in mer i detalj på var och en om hur korruptionen omfamnar den föregående presidentfamiljen Lobo, för att inte trötta ut läsaren:

Lobos fru, ROSA ELENA BONILLA de LOBO sitter fängslad sedan ett halvår, anklagad för miljonförskingring under sin tid som ”Nationens 1:a Dam”.

Sonen FABIO LOBO erkände i en rättegång tidigare i år att han var en av `Los Cachiros´ och dömdes den 5 september 2018 till 24 års fängelse i USA.

RAMÓN LOBO SOSA är bror med den förre presidenten Lobo och sitter fängslad för att tillsammans med Wilfredo Cerrato, far till styrelseordföranden i Honduras Centralbank, ha försnillat drygt tre miljoner kronor av allmänna medel via 84 checkar som skrevs ut från presidentpalatset under Lobos mandatperiod.

Den här historien kommer, som det så bekant heter, ”TO BE CONTINUED”!

PRESIDENTFAMILJEN LOBO; Porfirio, frun Rosa Elena fängslad, Favio Lobo, dömd till 24 års fängelse för drogtrafik samt Christin som avled i början av 2018 i alkoholförgiftning.


Noter:
[1] Ana Hernández: La compra de la casa en Miami de la Primera Dama es equivalente a 485 años de trabajo de un obrero con el salario mínimo

[2] Minimilönen 2016: Av La Prensa

[3] “Bataljon 3-16”. El ejercito colombiano ya esta en Honduras


De två tidigare avsnitten:

”PRESIDENTFAMILJERNAS KARTELL” [1-3]
”I själva verket är det USA som invaderat Honduras”

”PRESIDENTFAMILJERNAS KARTELL” [2-3]
Underrättelseagenten som avslöjade `Honduras Tony Montana´, bror till president Hernandez


torsdag 3 januari 2019


President Juan Orlando Hernandez (HÖGRA VITSKJORTAN) inspekterar den Militära Polisen PMOP:s 5-årsjubileum, trupper som lyder under armén och som sätts in mot den politiska oppositionen. PMOP anklagas av Honduras människorättsorganisatoner för att vara skyldig till majoriteten av de 38 morden på oppositionen som protesterade mot vad den anser vara valfusk den 26 november 2017 då JOH förklarades av den regeringskontrollerade Valtribunalen som vinnare i presidentvalet. FOTO: PRESIDENCIA.




”PRESIDENTFAMILJERNAS KARTELL” [2-3]
Underrättelseagenten som avslöjade `Honduras Tony Montana´, bror till president Hernandez

TEGUCIGALPA / DECEMBER 2018 / I det andra avsnittet i reportaget från Honduras har Dick och Miriam Emanuelsson talat med underrättelseagenten kapten Santos Rodriguez Orellana. Det var han som i september 2016 avslöjade att president Juan Orlandos Hernandez bror, Antonio `Tony´ Hernandez var djupt inblandad i kokainsmuggling från Colombia. Det blev hans fall inom de väpnade styrkorna. Proletären har talat med honom. En kortare version publicerades i det sista numret 2018 av Proletären den 27 december. [http://proletaren.se/artikel/presidentkartellen-styr-i-honduras].

Av Dick och Miriam Huezo

TEGUCIGALPA / DECEMBER 2018 / I oktober 2016 frigavs armékaptenen Santos Rodriguez. Han tillhörde den militära underrättelsetjänsten med specialinriktning på kokainkorridoren som går från Colombia genom Honduras, Centralamerika och Mexiko med slutmålet USA, alla Capos drömmarknad.

Santos hade suttit fängslad på en armébataljon i nästan två år. 2014 rapporterade han till en general högre upp i hierarkin uppgiften om att president Juan Orlando Hernandez´ (JOH) bror, Antonio `Tony´ Hernandez var djupt inblandad i knarktrafiken.

Uppgifterna fick han från sin infiltrerade ”rapportör” inom kartellen. När Santos släpptes i oktober 2016 avskedades han från armén med ”vanhedrande” betyg. Han gick osäker och mordhoten rasade in och därför gick han till medierna, där de flesta regimtrogna ifrågasatte hans uppgifter medan de seriösa och anti-kupp-medierna lät honom lägga pappren på bordet.

Händelsen fick en enorm uppståndelse och `Tony´, som då var parlamentsledamot för regeringspartiet, Partido Nacional, uppmanades av presidentbrodern att flyga till USA för att presentera sig inför USA-myndigheterna, som om det handlade om att USA skulle vara den honduranska statens förmyndare.

”Mordplan på USA-ambassadören”!

Till råga på allt anklagade DEA-agenterna på USA-ambassaden kapten Santos för att stå i tjänst hos en knarkkartell samt att han hade en utarbetad plan för att mörda USA-ambassadören! Med tanke på att ambassadören är Honduras´ starke man borde Santos ha varit uträknad redan i första ronden. Men han var en ärlig krigare som vägrade att bryta mot militäreden om att tala sanning.

Uppgifterna mot Santos hade ambassaden fått av den då militära underrättelsetjänstens chef, general Julian Pacheco, i dag försvarsminister. Men nu är det i stället Pacheco som utpekas av källor inom och utom de väpnade styrkorna samt av knarkkartellen `Los Cachiros´ ledare för att vara en bricka i kartellens verksamhet.


Heidi Fulton, USA:s tillförordnade ambassadör överlämnar ett militärt spaningsplan till president Juan Orlando Hernandez vid en militär ceremoni i början av december. Honduras behöver inte mer vapen utan mediciner. Ibland finns det inte ens bedövningsmedel för operationer. FOTO: PRESIDENCIA.


Pacheco manipulerade DEA-agenterna och dessa trodde på Pacheco, fortbildad på militära underrättelsekurser i USA. Han var ju trots allt ”deras man”. Kartellen Los Cachiros hade 2015 överlämnat sig till DEA för att undgå att mördas i Honduras, ett lika säkert öde som att solen går upp i morgon. I dag samarbetar Cachirosledarna med USA-myndigheterna.

Och det var dessa för DEA nya uppgifter som gjorde att Santos, trots alla odds, gjorde att han gick fri medan en annan prominent greps, skrikande och livrädd.

Den 23 november 2018 greps `Tony´ Hernandez på flygplatsen i Miami. I Honduras går han nu under smeknamnet Honduras `Tony Montana´, efter den legendariska filmen ”Scarface”, med den lika legendariske Al Pacino i huvudrollen.

Åklagaren i New York anklagar presidentens bror för att ha deltagit i smuggling av tonvis med kokain till USA samt vapenhandel. Tre livstidsstraff skulle en dom lyda på om presidentbrodern `Tony´ fälls på alla åklagarens punkter.

Kartelledaren för ´Los Cachiros´, Javier Rivera Maradiaga (vä) och ´Tony Hernandez, bror till president Juan Orlando Hernandez. Javier Rivera Maradiaga och hans bror Devis Leonel har fått Honduras politiska och militära elit att darra av fruktan av att bli avslöjade.


Spåren går mot presidentens bror

När Proletären anländer till platsen för intervjun med den honduranske underrättelseofficeren, står en yngre man med en pistol i byxlinningen och inspekterar oss noggrant på tio meters håll, som om det vore en av dessa ”knarksåpor” som översvämmar tevekanalernas tablåer i dag. Vi går in i en lokal för en advokatbuffé där vi skakar hand med kapten Santos Rodriguez Orellana. Under närmare en timme berättar han om de senaste åren mördande stress där han utmanade både den Faktiska Makten i Honduras som i USA. Hans elva år inom underrättelsetjänsten gick till ända.

– Det började med att vi fick information om en stor kartell som opererade i länet Gracias a Dios, Tack vare Gud (Sic!), i regionen Mosquitia som gränsar till Nicaragua vid Karibien. Vad underrättelsetjänsten gör är att sammanfatta all information som kommer in via våra informatörer och bearbeta den. Det var så vi började tabulera fram uppgifter om att det fanns spår som gick ända upp till regeringen. Detta bekräftades via dess former att operera. Och spåren gick ända fram till presidentens bror.


Kapten Santos Rodriguez Orellana.
Foto: Miriam Emanuelsson
Video: Intervju med kapten Santos Rodriguez Orellana











600 kilo kokain i presidentbroderns helikopter

Den 14 augusti 2014 var en helikopter på väg från Costa Rica till Honduras. Dessa helikoptrar, eller mindre flygplan, är tvingade att tanka bränsle för att kunna fortsätta sin färd norrut. I Honduras äger dessa tankningar ofta rum i Mosquitia, en isolerad och djungelliknande region, som har en perfekt typografi för liknande uppdrag. Några dagar innan hade kapten Santos och hans kommandogrupp gjort en operation där de beslagtog just det bränslet som helikoptern behövde under sin färd mot Mexiko. Där lossas det för vidaretransport mot USA.

– Vårt kommando opererade i Mosquitia. Vi hade under elva år samlat information med ett väl utbyggt nätverk. Och så ringde vår informatör som lyckats infiltrera kartellen och sa att Tony Hernandez helikopter hade lastas 600 kilo kokain i Costa Rica men behövde gå ner i Mosquitia för att tanka, på sin resa norrut.

– Jag rapporterade omedelbart till min överordnade, chefen för operationen och berättade vad som hänt, att de (kartellen) först hade erbjudit 500.000 dollar och därefter en miljon dollar för att vi skulle ge dem ”landningstillstånd” i natten, säger kapten Santos och fortsätter:

”Vår man i Kartellen”

– I gryningen ringde vår man i Kartellen igen och sa; ”Kapten, ni har försatt er i en omöjlig situation”! Varför det? frågade jag och han svarade: ”Helikoptern tillhör presidentens bror och hans -`medägare´, försvarsminister Samuel Reyes”!

Knark som beslagtagits i Honduras.


Reyes var inte bara försvarsminister. Han är också släkt med det kanske mäktigaste religiösa överhuvudet i Honduras, pastor Evelio Reyes, ägare av den evangeliska sekten ”Vida Abudante”, `ett Fulländat Liv´. Det mobiliserar tiotusentals trosfränder som ger sin ”Diezmo”, tio procent av sin lön, som går till den miljonär som alla politiker strävar att få som politiskt stöd i valen. Denna sekt transporterar varje söndagsförmiddag tiotusentals av sina medlemmar till templen runt om i landet. Reyes och sekten äger skolor, stora affärskedjor. De förfogar över banker och det mest kraftfulla av TV- och radiostationer i landet. Och dessa evangeliska sekter fortbildas i sin vagga i USA av sina nordamerikanska ”bröder”. Evelio Reyes var genom sitt stöd och politiska inflytande en av aktörerna bakom militärkuppen 2009.

Förflyttad och neutraliserad

Santos befann sig i ett dilemma. Han samtalade med sin överordnad, en överste och sa att Diaz Zelaya, befälhavare för den det högsta kommandot inom de väpnade styrkorna hade utsetts av president Juan Orlando Hernandez (JOH) ”som också utsåg sin kusin, Samuel Reyes till försvarsminister, medan JOH är högste befälhavare för de väpnade styrkorna”, säger Santos och tittar bekymrat ned i bordet.

Inför det faktum att det inte gick att lita på någon, att alla, generaler och högsta politiker inte gick att lita på för att lämna ny information, stod Santos och hans närmaste pålitliga män rådlösa. Vem skulle de kunna informera, om de som BORDE informeras i den högsta ledningen var DE som utpekades som brickor i en kartell?

General Ramon Sabillon Pineda
Santos tog kontakt med chefen för Honduras polisväsende, den hederlige general Ramon Sabillon Pineda, som själv senare kom att tvingas fly från Honduras. Han ordnade ett möte med ett antal DEA-agenter där Santos skulle lägga fram sin information. Men det blev inte som han hade tänkt.

– Vad som hände var att vi förflyttades från Mosquitia efter elva års operationer. Vi hade beslagtagit en mängd av snabbgående yachter, flygplan och vi hade genomfört massor av operationer. Vi hade ett väl utbyggt underrättelsenätverk och visste hur och var vi kunde få tag på information. Och så kallades vi tillbaka! säger underrättelsekaptenen indignerat.

Men bakgrunden till beslutet från högsta ort är logisk. Santos blev ett hinder för kartellens drogtrafik. Militärer, politiker och kretsen kring presidenten insåg att Santos började bli farlig och agerade för att neutralisera honom. Miljarder dollar från de colombianska och mexikanska kartellerna stod på spel, och en fräck lägre arméofficer skulle inte få stoppa denna lukrativa verksamhet för den Faktiska Maktens män och kvinnor.



Sa nej till DEA:s komplott

Inte bara Santos blev obekväm för makten och kartellerna. General Ramon Sabillon, chefen för landets poliskår hade sparkats av JOH efter att generalen i en spekulativ polisiär operation hade avslöjat den andra betydande knarkkartellen i Honduras; ”Los Valle-Valle”. Sabillon visste att han i princip begick ett tjänstefel när han INTE informerade försvarsministern eller presidenten om den planerade operationen som han genomförde med stor sekretess, men med total framgång.

– Om Sabillon hade informerat försvarsministern och presidenten hade operationen omöjliggjorts, då hade kartellens män undsluppit, säger Santos.

Den 10 oktober 2016 ville Sabillon att Santos skulle sammanträffa med några DEA-agenter på ambassaden.

– De ville veta vad som hade hänt och vi utbytte information. Det påstod att det fanns en komplott att mörda ambassadören, James Nealon och jag pekades ut som den förmodade attentatsmannen. DEA-agenterna sa vidare, att om jag pekade ut Tony Hernandez och Winter Blanco (chef för den tredje kartellen) som mina uppdragsgivare (för ambassadattentatet), skulle DEA hjälpa mig, sa de.

– Men jag svarade nej. Den information som de hade till förfogande och som de placerade framför mig var utarbetade av de högsta cheferna inom den militära underrättelsetjänsten, de som hade förflyttat mig från Mosquitia.

DEA-hot mot familjen

– DEA-agenterna hotade mig öppet genom att tala om mina barn, min fru, som så klart är känsligt och rundade av med orden: Om du inte deklarerar mot Tony Hernandez och att det finns en plan om att mörda USA:s ambassadör, publicerar vi i morgon ditt namn i medierna. Jag svarade: publicera då! Men jag kan inte säga något som inte är sant (att Santos stod på kartellens avlöningslista). Jag kan vittna om att presidentens bror är inblandad i droghandeln, vi och ni har all nödvändig information, general Sabillon gav den till er!

Fem dagar senare, den 21 oktober, 2016 avskedades Santos Rodriguez Orellana från Honduras väpnade styrkor med ”Vanhedrande betyg”! General Ramon Sabillon gick under jorden och tog sig ut ur Honduras via hemliga vägar och dök senare upp i USA eftersom han med all sannolikhet skulle ha mördats om han blev kvar i Honduras.



Israeliska radarinstallationer som stängs av

Efter att president Hernandez inlett sin presidentperiod i januari 2014, satte han igång med att bygga landningsbanor just i de regioner där knarkkorridoren i Honduras passerar och att dessa små flygplatser, som oftast bara är en landningsbana, är under kontroll av militären, uppger Santos.

– Presidentgardets fordon tog emot mindre flygplan från Colombia på dessa avlägsna flygplatser där de lossade `resväskor´ klockan 2-3 på natten i två avlägsna regioner där kokainet från Colombia passerar, uppger en sarkastisk armékapten.

Enligt våra egna källor inom militären i Mosquitia, har också israeliska radarinstallationer installerats i Mosquitia under den honduranska militärens ansvar. Men de är av dålig kvalité.

”Teknikerna får order från högre ort om att stänga av radarn innan de små planen anländer med kokain vid 2-3 på natten”, en uppgift som kapten Santos bekräftar under intervjun

– Låter du dig inte köpas generöst av kartellernas tusentals dollar, är du en död människa. Eller så dödar de någon i familjen, säger en annan agent, denna gång inom åklagarämbetets antinarkotikaenhet, till Proletären. Han vägrade låta sig mutas i Mosquitia och begärde och fick förflyttning till annan ort i landet.

Kapten Santos Rodriguez med fru Jennifer visar en helikopter av den modell som påstods transportera 600 kilo kokain från Costa Rica till regionen Mosquitia i Honduras.


DEA som utpressningsorgan

USA:s antinarkotikaorgan DEA betraktas i Latinamerika av seriösa analytiker av knarkkartellerna och grävande journalister som ”den största knarkkartellen” av alla. Sedan militärkuppen i juni 2009 har antalet DEA-agenter ökat dramatiskt i Honduras.

Parallellt med dessa har också Colombias närvaro och deltagande ökat på alla nivåer bland de uniformerade och bland säkerhetsorganen. Den politiska oppositionen talar om en ”colombianisering” och militarisering av Honduras som inte har någon som helst historisk motsvarighet i landet, inte ens under 1980-talet svarta decennium då John Dimitri Negroponte var USA:s ambassadör och statsterrorismen var regeringspolitik.

DEA-agenterna och USA-ambassadens underrättelseorgan förfogar ofta över mer och bättre resurser och teknologi än det egna landets. Insamlandet av uppgifter på ambassaden handlar om att skapa tillräckligt underlag mot personer och organisationer som senare, om dessa ifrågasätter USA:s närvaro och operationer, kan användas som ren utpressning för att främja ”USA: intressen”. Att det landet inte skyr några som helst medel för att gynna den egna saken vet vi av historisk erfarenhet. Och Honduras är inget undantag.

Fyra tandlösa underrättelsetjänster

– Det är otroligt, men med undantag för gripandet av kartellen `los Valle-Valle´, där försvarsministern och presidenten INTE informerades om den planerade operationen av general Sabillon, utlämnades ledarna för de andra kartellerna först efter krav från USA. Hur är det möjligt att regeringen, som har fyra underrättelsetjänster till förfogande, varken visste eller gjorde något åt dessa karteller och inte heller visste vad brodern till presidenten, Tony Hernandez, sysslade med? säger Santos och skakar med ett lätt ironiskt leende på huvudet.

Kartellen ´Los Valle-Valle´ visas upp efter general Sabillons framgångsrika operation mot knarkkartellen som samtidigt blev generalens fall.


Han anser att högt uppsatta personer inom den militära underrättelsetjänsten eller regeringen som har arbetat på dessa nivåer i 10-12 år, är i maskopi med kartellerna. Dessa förfogar över osannolika ekonomiska belopp. Våra egna källor uppger att knarkhandlarna med lätthet köper borgmästare, parlaments-ledamöter, polis och militär som låter de fyrhjulsdrivna fordonen med polariserade fönster köra förbi de militära vägspärrarna på landsvägarna där drogkorridoren i Honduras har sin sträckning.

Nyckelvittne som mördas

Kapten Santos livvakt kommer in och pekar på klockan. Säkerhetsrutinerna måste hålla. För den minsta blunder kan betyda att denne modige officer, som en dag i oktober 2014 meddelade sin överordnad om presidentbroderns och försvarsministerns helikopters last på 600 kilo kokain, kan mördas i et bakhåll var som helst i landet. Han är ett nyckelvittne och sådana mördas i Colombia, föregångslandet för president Juan Orlando Hernandez.

– Regeringen och presidenten slår sig för bröstet och säger att kampen mot knarkhandeln är prioriterad, att de tar ut en särskild skatt för det. Men vi som befinner oss på fältet saknar ibland bensin, fordon, helikoptrar, reservdelar till patrullbåtarna, ja allt som behövs för en effektiv knarkbekämpning. Och man undrar varför?


Första avsnittet:

”I själva verket är det USA som invaderat Honduras” [1-3]


I morgon tredje avsnittet:

·         Presidentens syster, ”Presidentkartellens Spindel”, påstås ha förolyckats i en helikopterolycka och utpekas att ha flugits till Taiwan där hon lever under en ny identitet efter att marken började brännas under henne.
·         Den förre presidenten (2010-2013) Porfirio Lobos son dömdes till 24 års fängelse i USA i september 2018 som ”partner” till Cachiros-kartellen, i likhet med den nuvarande president JOH:s bror `Tony´.
·         Lobos fru, Rosa, är fängslad i Honduras sedan ett år, anklagad för att ha stulit ekonomiska medel från ”Fattigdomsfonder”!

President Lobos äldre bror är gripen och anklagas för att ha skrivit ut 84 checkar från presidentpalatsets konto.



tisdag 1 januari 2019

”I själva verket är det USA som invaderat Honduras” [1-3]

Den 13 oktober 2018 inledde 1350 honduranska flyktingar en Karavan som kom att skaka det politiska etablissemanget i USA och den centralamerikanska politiska makten. På bilden  lyckas en honduransk mor och hennes två barn passera gränsen mellan Guatemala och Mexiko.




HONDURAS:
”PRESIDENTERNAS KARTELL” SOM STYR LANDET [1-3]

”I själva verket är det USA som invaderat Honduras”



Flyktingarna som lämnade "Mardrömmen Honduras" bakom sig.

Det lilla centralamerikanska landet Honduras hamnade i blickpunkten i slutet av oktober då en flyktingkaravan med tusentals av de fattigaste inledde en marsch mot USA. Bakom lämnade de vad de kallar för ”mardrömmen Honduras”, präglat av hunger och statsterrorism. DICK och MIRIAM EMANUELSSON, granskar korruptionens och maffiaherraväldets Honduras, där de lever och arbetar, i tre delar. En kortare version publicerades i det sista numret av Proletären 27 december 2018 [http://proletaren.se/artikel/presidentkartellen-styr-i-honduras].


Av Dick och Miriam Emanuelsson

ELVIN OVIEDO MARTINEZ VAR BARA SEX ÅR när han blev biten av en giftig korallorm i byn med det vackra namnet Tierra Blanca, Vit Jord, i kommunen Namasigue i södra Honduras. Han anlände till sjukhuset klockan 19.00 i början av december 2018. Men eftersom sjukhuset inte förfogade över serum måste pojken köras med fordon de tre timmarna till huvudstaden Tegucigalpa. Men sjukhusets ambulans, på order av hälsovårdsministeriet, får bara användas från klockan 06.00-15.00. Och pojken, som anlände 19.00 lades därför in på sjukhusets intensivavdelning för barn där pojken avled 08.00 morgonen därpå. Den förkrossade pappan sa till pressen:

– Vi är fattiga och jag hade inga pengar till att betala en transport för min son (till Tegucigalpa).

En uttröttad son och deltagare i flyktingkaravanen. OBS: Inte samma far och son som i korallormfallet.



I DENNA DEL AV LANDET är fattigdomssjukdomar som lepra och tuberkulos vanliga i likhet med bett från giftormar. Men sjukhusen står tomma på allt, från de viktiga serumen till vanlig gasbinda. Sexårige Elvins död illustrerar bakgrunden till varför 300-500 honduraner, bland dem 25 barn, varje dag lämnar Honduras och desperat söker sig norrut mot USA för att lämna, vad de säger; ”Mardrömmen Honduras”, bakom sig.

– Situationen är mycket kritiskt i Honduras och folk ser ingen möjlighet till en politisk-ekonomisk förändring. Hoppet är en förändring men vi ser den inte.


Bartolo Fuentes intervjuas av Dick Emanuelsson. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.



DET SA BARTOLO FUENTES, journalist och en av grundarna av vänsterpartiet Libertad y Refundacion, Libre till Proletären samma dag som Flyktingkaravanen lämnade Honduras´ andra stad, San Pedro Sula den 13 oktober. Han var överraskad över att antalet som skulle gå i Karavanen under en natt hade ökat från uppskattningsvis 130 till 1350 personer. När Karavanen anlände till gränsen mot USA efter drygt sex veckor eller 4300 kilometers vandring över berg, floder och militariserade gränsposteringar hade antalet stigit till närmare 10.000 personer.

Karavanen synliggjorde på ett dramatiskt sätt Honduras ekonomiska och sociala situation, som Fuentes säger när vi pratar med honom två månader senare. Både Trump som Honduras´ omstridde president, Juan Orlando Hernandez (JOH) blev helt överrumplade över kraften och beslutsamheten från Karavanens deltagare om att lämna ”Mardrömmen” bakom sig. Trump kallade flyktingarna för terrorister och kriminella medan hans vice, Mike Pence i sin tur anklagade Venezuela för att finansiera Karavanen via Fuentes.

Bartolo greps redan dagen efter att Karavanen hade gått in i Guatemala och deporterades tillbaka till Honduras. Där utpekades han av regimens energiminister som en ”coyote”, den som hade organiserat Karavanen och riskerade att ställas inför rätta och fängslas. Han gick i exil till El Salvador tillfälligt men har kommit tillbaka och anmält energiministern för förtal.

Gränsfloden mellan Guatemala och Mexiko. Antalet deltagare i Flyktingkaravanen steg oavbrutet i sin väg mot Mexiko. Men för Trump och Nikki Haley existerade bara venezuelanska migranter.


Hälften är kvinnor och barn

– 3500 migranter finns i Tapachula, Mexiko och väntar på sin ansökan om flyktingstatus. De registreras varje vecka på det mexikanska flyktingkontoret i staden, en enorm kö måndag och onsdag. Vid ytterligare två härbärgen vid gränsen Mexico-Guatemala finns det 5000 flyktingar som ingen uppmärksammar. Medierna ser bara de 6000-8000 flyktingarna i Tijuana vid gränsen till USA, kommenterar Fuentes.

Det andra fenomenet som synliggjorts med Karavanen är det stora deltagande av kvinnor och barn.

– De utgör cirka hälften. Flera är ensamstående mödrar. I andra fall är det hela familjer.

Som fallet med den gravida maryury Serrano Hernández. Hon och hennes man och deras tvåårige son anlände med Karavanen till Tijuana. Inför de pessimistiska utsikterna att få flyktingstatus i USA, tog familjen sig illegalt över gränsen och som en konsekvens av den fysiska påfrestningen födde hon sitt andra barn samtidigt som de greps av USA:s gränstrupper.

Separerade barn

Ett annat dramatiskt fall som illustrerar desperationen hos de fattiga centralamerikanerna ägde rum den 4 december. USA:s migrationsmyndigheter i Arizona visade en video hur en förmodad coyote först hade fått över föräldrarna över den mur som skiljer de två länderna för att därefter släppa ner deras barn i luften som landade i armarna på föräldrarna, fyra meter längre ner.

Sedan 19 april-30 september har USA-myndigheterna separerat 170 familjer med hänvisning till att det inte existerade något familjeförhållande. Detta drabbade 197 vuxna och 170 barn.

MONSERRATE MURILLO och hennes dotter Jade passerade 2015 gränsen vid El Paso där Trump senare separerade föräldrar och barn och placerade dem i "Frysboxen". Denna fungerade som en tortyrkammare för att frysa de asylansökande till underkastelse och tvinga dem att skriva under att de vill bli repatrierade till Honduras. "Jade skrek av kölden och begrep inte varför vi var tvungna att stå ut i 48 timmar", sa Monse i Proletärens intervju med henne.


– Många av flyktingarna anlände inte till Tijuana utan de separerades tidigare. Orsaken är att deras familjer hade pengar för att betala en coyote som förde dem över till USA via en annan del av gränsen som är 100 mil lång och mindre uppmärksammad än Tijuana. I Tijuana koncentrerade Trump tusentals militärer. Vad jag hört tar coyoten 1500-2000 dollar i betalt per person. Jag hörde fall där fyra personer passerade gränsen för tusen dollar. Många är redan i USA men de söker så klart inte asyl.

Finns det någon skillnad mellan den avgående mexikanske presidenten Enrique Peña Nieto och den nye Manuel Lopez Obrador?

– Vad vi hör nu är ett annat tal än den avgåendes tal. Men skillnad i aktioner har vi ännu inte sett, understryker Fuentes.

USA invasion av Honduras

Trump anklagade Karavanen för att bestå av kriminella element och Bartolo Fuentes som organisatören av densamma. Men Fuentes är så klart av motsatt mening och menar att det råder det motsatta förhållandet, att det är USA som är den verkliga Invasionen av Honduras.

– Trump gick bet, för när han anklagade flyktingarna för att vara invasionselement och terrorister från Syrien presenterade de egna USA-medierna, som har ett horn i sidan på Trump, bilder på flyende gråtande barn. Hans anklagelse förlorade trovärdighet. Han vann inga nya röster i valet till kongressen utan förlorade i stället representanthuset.

Fuentes säger att USA:s invasion av Honduras är av historiskt datum. Här finns flera USA-baser, den största är Palmerola där US-Air Force landar med militärer. Ingen kräver att de ska visa pass eller ett visum.

– I Honduras lever 50.000 gringos. I stället för att av dem kräva samma skyldigheter som honduranerna, får de i stället privilegier. Till exempel kan de föra in en ny lyxbil vartannat år utan att betala en enda dollar i skatt, det privilegium som kongressledamöterna hade tidigare men som avskaffades. Efter fyra år kan de sälja bilen.

Fuentes nämner sedan cirka 350 USA-kedjor som säljer skräpmat och som är undantagna skatt medan honduranska motsvarande restauranger betalar skatt.


Alfonso Zabala med son. Den gamle före detta arbetaren på Standard Brand Co:s (i dag Chiquita) bananplantager utanför staden Progreso i Honduras arbetade med att rensa dikena där regnvattnet och vätskorna från Nemagonet som steg honom över midjan, pesticider från USA som besprutade bananplantagerna. Zabala insjuknade och på sjukhuset fick han ultimatumet att låta sig kastreras eller dö av gifterna i urinröret som hade förvandlats till cancer. I Nicaragua, Costa Rica, Guatemala och Honduras avled tusentals arbetare UNDER ÅREN på USA-bolagens bananplantager. I Honduras erbjöds de 125 dollar i utbyte mot att aldrig ställa ekonomiska krav på Chiquita eller Dole vid eventuella framtida avslöjanden, som kom i slutet av 2004. Zabala såg sig tvingad att låta sig bokstavligen kastreras för att undvika en oundviklig död i cancer. FOTO: DICK EMANUELSSON.



Chiquita och Dole och USA:s `Contras´

– Här har vi en invasion av Chiquita och Dole som förfogar över 100.000 hektar av den bördigaste marken i landet. 1999 upphörde den hundraåriga koncessionen för dessa företag för vilken de under det seklet inte betalade en enda dollar i ”hyra”. Men 1999, när de skulle återlämna marken till den honduranska staten, legaliserades i stället deras innehav genom den nyliberala lagen ”Modernisering av Landsbygden”. Jag har sett andra siffror som säger att det verkliga innehavet mark var 300.000 hektar av de absolut bördigaste markerna i landet.

Honduras har även invaderats militärt av USA, som 1924, då marinsoldaterna gick in i Fonsekabukten vid stilla havet och gick ända upp till huvudstaden Tegucigalpa. På 1980-talet fanns tusentals marinsoldater i landet som legaliserade invasionen via ett protokoll som hade utarbetats 1954.

– 1986 landsteg marinsoldaterna i länet Olancho, som gränsar till Nicaragua, för att ge skydd och träning till sina skyddslingar i `Contras´ (legosoldater som gjorde räder in i Nicaragua där de dödade och genomförde ekonomiska sabotage mot den revolutionära sandinistregeringen i Managua). USA förde in tusentals AK47-gevär till de cirka 15.000 Contras. Men tusentals av dessa krigsvapen blev kvar i Honduras. Därför är USA ansvariga för den militarisering och våld av Honduras som har ägt rum sedan dess. När utbetalningarna upphörde av de uppskattningsvis 100 miljonerna dollar från USA-kongressen till Contras för att upprätthålla kriget mot Nicaragua, organiserade CIA den så kallade ”Contras-Iran-Gate”-skandalen.

USA:s president Ronald Reagan hånskrattar med en T-shirt med texten: "STOPPA KOMMUNISMEN I CENTRALAMERIKA"! Det försökte han göra genom att sälja colombianskt kokain i Los Angeles för att finanisera vapeninköp för USA:s `Contras´ som invaderade Nicaragua från USA:s militärbaser i Honduras. 50.000 civila nicaraguaner mördades av Reagans `Contras´ som i dag återupstått i ny skepnad: NGO:s som finansieras av USA:s och CIA:s täckorgan.



– Den innebar att CIA sålde vapen till Iran som finansierades av kokainförsäljning (i Los Angeles, USA). Var passerade kokainet? På honduranskt territorium och en del av pengarna finansierade Contras. USA förvandlade de väpnade styrkorna i Honduras till delaktiga i denna skandal och `förgiftade´ i praktiken den honduranska militären som förvandlades till en narkotikahandlare. När Trump anklagade honduranska flyktingar för att vara en invasionsarmé är det i själva verket USA som är den verkliga invasionen, men av Honduras.

Nästa avsnitt [2-3]: ”Presidentfamiljens kartell”