Honduras och den politiska krisen som skärps: Paramilitärer träder fram och pekar ut den förre presidenten Manuel Zelaya som första militära mål

En colombiansk karikatyr som beskriver paramilitarismen som en mörk kraft, en gren av den statliga terrorismen som utför morden i det Smutsiga Kriget. Det är den antikommunistiska handboken för USA:s krigsakademi och CIA:s manual som handlar om att bekämpa den ”Inre Fienden”, en del av ”Doktrinen om Nationell Säkerhet”, så som Pentagon har utvecklat den under åren.

Paramilitärer träder fram och pekar ut den förre presidenten Manuel Zelaya som första militära mål

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2017-12-18 / Igår mottog vi, från en källa inom Honduras´ väpnade styrkor en kommuniké om att ´Honduras Paramilitära Väpnade Styrkor´ (FAPH) hade bildats. I sitt meddelande, daterat den 15 december 2017, uppges att det första militära målet utgörs av den förre presidenten i Honduras, Manuel 'Mel' Zelaya Rosales, samordnare för Oppositionsalliansen mot Diktaturen.

I sin kommuniké anklagar FAPH de väpnade styrkorna och polisen för vara delaktiga i det landsomfattande protestupproret mot valfusket som pågår och som leds av ”ledarna för Honduras´ vänster”. FAPH ger de uniformerade ”48 timmar för att ta kontroll” över landet.

Politiker och generaler skakade

Bakom den frasen döljer sig en ökande irritation och oro från fascistiska krafter inför den mindre revolt som flera polisgrenar genomförde för tio dagar sedan. Ett snabbt växande antal poliser förklarade att de vägrade lyda order att attackera folket som getts av deras befäl och som var och är regeringens politik.

– Vi tillhör också folket som lever under samma usla villkor, hävdade de.

Flera av poliserna gick samtidigt ut i en hungerstrejk. Den enorma folk- och proteströrelse som har vuxit fram över hela landet solidariserade sig med poliserna som fick både mat och vatten av den del av folket som polisen och militären har attackerat med alla till buds stående medel.

Händelserna skakade regeringen och generalerna. Dessa skickade omedelbart sina representanter för att övertyga den revolterande polisen att återgå till arbetet och repression genom löften om förbättring av löner och arbetsvillkor. Till sist lugnade situationen sig men lämnade en mycket allvarlig tankeställare för den Faktiska Makten i Honduras.

César Flores var en av den revolterande polisernas talesmän. Han mördades när han var på väg hem från sitt arbetspass en vecka efter revolten. Honduranerna säger att han mördades av egna eller av de som till varje pris vill krossa folkrevolten. En polis som allierar sig med folket kan inte försvara oligarkins och USA:s privilegier respektive intressen i Honduras.

Paramilitärernas roll i folkupproret

Den honduranska paramilitära gruppens kommuniké understryker att ”med tanke på våldet som genereras av ledarna för Honduras vänster, offentliggör vi nu vår existens som en institution i Honduras”.

Det betyder att denna paramilitära grupp ska börja operera i landet efter att armén och polisen inte har kunnat krossa protesterna och den politiska oppositionens allt större massaktioner efter valet den 26 november, för tre veckor sedan.

 

Kan det vara från bilar utan registreringsskyltar med civila som man nu kommer att skjuta på folkets protester? FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

Smutsigt Krig där staten rentvår sina brott

Den paramilitära gruppen FAPH försäkrar människorna i Honduras ”att de inte står ensamma och att våra medlemmar kommer att börja operera omedelbart mot våldsutövarna i Honduras. Eller för att uttrycka saken i klartext; vi kommer slå till så som fosterlandet kräver mot demonstranterna”.

Denna sista hotande fras är en tydlig varning om att vi nu och senare kan se mer döda och inledningen på ett smutsigt krig i likhet med paramilitärens agerande i länder som Colombia eller El Salvador under kriget i grannlandet (1980-1990). Varje dag påträffas mördade i kaffesäckar styckade och med spår av en bestialisk tortyr. Oron är stor för att de selektiva politiska morden kan öka med tillkännagivandet av denna paramilitära grupp.

Det kan också vara så, som en oppositionskälla berättar för oss, att med denna kommuniké och proklamation av en paramilitär grupp i Honduras, kan statens institutioner i framtiden tvätta sina händer ”rena” för brott mot mänskliga rättigheter.

Under de tre veckornas protester har 18 honduraner dödats, vilka enligt människorättsorganisationerna i Honduras och i utlandet som Amnesty International och Human Rights Watch, är offer för kulorna från militär och polis, i synnerhet sedan undantagstillståndet och utegångsförbudet infördes (det upphörde för en vecka sedan).

Det är ett saldo som inte bara är dramatiskt och tragiskt utan är en synnerligen oroande signal till det internationella samfundet om vad som kan komma. I Honduras har statens våldsmaskineri och hungerpolitik genererat ett gigantiskt hat mot de makthavande som är svårt att kontrollera, också för Oppositionsalliansen.

”Den inre Fienden” inom synhåll

Den paramilitära ”Manualen” beskrivs väl i CIA:s och undervisningen i USA:s krigsakademi, School of The Americas (USARSA), en krigshögskola där de värsta militära latinamerikanska diktatorerna och tortyrutövarna har utbildats under åren. Efter år av protester och krav på att krigsakademin skulle stängas döptes den i stället om till Western Hemisphere Institute for Security Cooperation, den Västra Hemisfärens Institut för Säkerhetssamarbete (Sic!).

Den Nationella Säkerhetsdoktrinen talar tydligt om kampen mot ”den inre fienden”, det vill säga den politiska motståndaren som i en förkrossande majoritet ska utläsas som den politiska vänstern. Det är en antikommunistisk doktrin som tillämpades i Honduras under 80-talet av dödsskvadronen ”Bataljon 3-16” då den starke mannen i landet var USA-ambassadören John Dimitri Negroponte.

Omkring 200 honduraner från vänstern och folkrörelsen försvann i händerna på Bataljonens bödlar som hade rekryterats inom polis och armé. Ett 50-tal av dessa hade i största hemlighet utbildats av CIA-agenter och argentinska fascistiska officerare på en flygbas i South Carolina i USA under sex månader.

ANHÖRIGA till offren för Bataljon 3-16 demonstrerar framför USA-ambassaden när den förre ambassadören John Negroponte besökte Honduras för tio år sedan. Det var under hans tid (1981-1984) som ambassadör i Honduras som morden och försvinnandena av 3-16:s offer ökade starkt och miltariseringen av det honduranska samhället förstärktes. FOTO: DICK EMANUELSSON.

De militära paramilitära målen i Honduras

I den paramilitära gruppens tredje punkt förklaras den förre presidenten ”Jose Manuel Zelaya som landets fiende Nr. 1 som vi kommer att göra slut på”. FAPH:s kommuniké avslutas med ordern: ”Vi ger de reguljära styrkorna 48 timmar för att ta kontroll (över landet)”, det vill säga verkställa en militärkupp.

De tre punkterna har flera likheter med den förra colombianska paramilitära gruppen AUC:s (Autodefensas Unidas de Colombia) program. Denna grupp skapades i november 1994 av ett hundratal regionala paramilitära grupper i Colombia.

Enligt den colombianska åklagarmyndigheten är de ansvariga för mer än 150.000 mord på civila under åren 1994-2004. I statistik om brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet var paramilitären ansvarig för cirka 75-80 procent medan gerillan anklagades för cirka 10-15 procent, resten utgjordes av militären som med denna bakgrund gick fri från att tidigare ha haft just den procent som paramilitären representerade.

Paramilitären i Colombia har i och med AUC:s upplösning inte upphört att existera, den finns nu under ett andra namn.

Bakom de ”förnyade” paramilitärerna i Medellin står det spekulativa finanskapitalet och de största industriägarna i Colombia, enligt sociologer och experter på paramilitarismen.

”Colombianisering” av Honduras

Colombianiseringsprocessen i Honduras inleddes nästan omedelbart efter militärkuppen i juni 2009. Den colombianska tidningen El Tiempo publicerades i september 2009 en uppseendeväckande artikel om att 130 colombianska paramilitärer hade rekryterats i regionen Magdalena Medio. Det var en vagga för de colombianska paramilitärerna och de 130 hade rekryterats för att operera i Honduras och för att stoppa protesterna mot från den växande Nationella Motståndsfronten (FNRP).

I Honduras har det har förekommit flera reportage och rapporter om att paramilitära grupper skulle agera i tjänst hos tre stora markägare och agroindustrigrupper i den karibiska kustregionen i Aguandalen. Där har över 130 organiserade bönder mördats sedan statskuppen 2009.

Den colombianska tidningen El Tiempo uppgav i september 2009, tre månader efter militärkuppen i Honduras, att colombianska paramilitärer hade rekryterats i Colombia för att operera i Honduras.

Armé, polis och säkerhetsorgan utbildas av colombianska kollegor

Det är också känt att de olika enheterna inom Honduras militär, polis och säkerhetsorgan har blivit fortbildade och fortsätter att fortbildas, både i Honduras och i Bogotá, av sina colombianska kollegor. Det är därför som den politiska oppositionen i Honduras anser att den centralamerikanska nationen har genomgått en bokstavlig ”colombianisering”.

Vänsterpartiet Libres presidentkandidat från 2013, Xiomara Castro, sa i januari i år att paramilitära grupper opererar i Honduras med målet att skapa rädsla hos befolkningen.

– Vi är det fattigaste landet i Latinamerika, vi är landet med den dyraste matkorgen i Latinamerika, vi är det mest våldsamma landet i hela Latinamerika. Män, fruar, barn gråter varje dag för morden på sina nära och kära. Jag hyser inte det minsta tvivel att bakom dessa mord återfinns paramilitära grupper som mördar i Honduras”

Nu är det också officiellt att i Honduras finns det officiellt en paramilitär grupp.

Under vems/vilkas order opererar de och vilka intressen försvarar de?